Dödligt virus från Kina orsakar panik (SARS-CoV-2, COVID-19)

Sveriges tidigare statsepidemilog Annika Linde är mycket kritisk till hur Sverige förberett sig på hur en pandemi kan slå mot äldrevården.

– Det har uppenbarligen helt saknats en koordination av vilken beredskap som faktiskt finns. Det avslöjar väldiga brister där den ene skyller på den andre, säger hon.
Annika Linde var statsepidemiolog mellan åren 2005 till 2013 då hon efterträddes av Anders Tegnell. Linde hoppas att Folkhälsomyndigheten och regeringen ska visa en större flexibilitet nu när viruset fortsätter att spridas i samhället.

– Jag tror att det börjar luta åt att den svenska modellen kanske inte har varit den i alla avseenden smartaste, säger hon.
Enligt Annika Linde är det lätt att vara efterklok och hon poängterar att hon inte hade något emot den svenska strategin när smittan började spridas till Sverige. Men en sak ser hon tydligt i backspegeln. Hade Sverige stängt samhället under en månad hade man fått tid att tänka, att se vilka insatser som skulle sättas in.

– Skulle man göra om detta så tror jag att vi skulle ha stängt betydligt hårdare i början. Man borde ha vetat vilken dålig beredskap vi hade inom vården och äldrevården. En stängning skulle kunnat ge oss en chans att förbereda oss, tänka igenom saker och dämpa smittspridningen maximalt. Det är efterklokskap och jag vill inte säga att jag när det begav sig hade kunnat vara klokare än vad vår ledning i Sverige varit.

– Men jag tror också att man skulle ha varit mycket striktare med karantän för de som kom från olika länder, från Iran, Kina och skidresenärerna, alla potentiella smittbärare. Då hade man fått en mindre insådd av smitta och en bättre chans att förbereda sig. Och det har jag tyckt hela tiden.
Enligt Linde har Sverige redan från början haft en annorlunda inställning än många andra länder till hur smittan kommer att spridas.

– Vi har resonerat som så att det här kommer att drabba oss ändå, så det vi kan göra är att pressa ned smittan. Våra nordiska grannländer har sagt att man ska försöka hålla spridningen på så låg nivå att smittan i princip är eliminerad. Sedan ska de försöka hålla den nere med smittspårning och övervakning till dess att vi eventuellt har ett vaccin. Och det ser ut som att man hittills har lyckats ganska bra med det.

– Från början trodde vi att det skulle se ut som en influensapandemi. Vi visste inte mer. Och innan man vet måste man gissa med utgångspunkt i hur saker och ting brukar vara. Men när man sedan upptäcker att det är på ett annat sätt, då måste man börja fundera på vad man kanske ska ändra på, säger hon.

För det nya coronaviruset har överraskat såväl politiker som experter och läkare. Något vanligt influensavirus är det inte. Annika Linde och flera andra experter konstaterar att det nya coronaviruset beter sig på ett sätt som få kunde ha förutse. Det som till en början kom att jämföras med en influensa i sitt sätt att sprida sig har tagit andra vägar.

– Hittills har spridningen gått långsammare än vad man trodde. Och dessutom varit mer klusterbetonad. Den har till exempel ännu inte börjat sprida sig ordentligt i Skåne. Det är ett svårbegripligt virus och det är det som gör att det är svårare att kritisera Sveriges strategi.
Hur ser du på Sveriges strategi?

– Vi har ju haft samma strategi hela tiden, att hålla ett halvöppet samhälle. Och jag vet inte om det nu skulle löna sig att göra på något annat sätt. Men kanske skulle man mer rätta sig efter var viruset finns just nu och vilka delar av landet man ska bevaka och åtgärda extra noga. Stockholm har ett spridningsmönster, Göteborg ett annat och olika delar av landsbygden ytterligare andra. Det kan vara så att viruset dyker upp på en relativt liten ort och sprider sig där. Då kan det vara dags att agera lite starkare där.

I en intervju med DN den 8 maj sa hennes företrädare Johan Giesecke att han var övertygad om att alla kommer att smittas av det nya coronaviruset och att det inte går att bromsa. Den bilden delar inte

Annika Linde:
– Jag är inte enig med Johan Giesecke där. Jag tror att man med smarta strategier kan släcka bränder. Det är inte alls säkert att de som har stängt sina samhällen kommer att drabbas i samma utsträckning som vi.

Strategin borde vara att testa mycket, att hålla koll på var smittan är och när man ser att den börjar öka så ingriper man kraftfullt, menar Linde. Genom isolering av fall, smittspårning med till exempel appar, testning av kontakter och liknande så kan det finnas möjligheter att undvika generell spridning och ändå hålla samhället relativt öppet.

För att kunna göra detta och för att kunna agera snabbt tror Linde att Sverige skulle satsa på smittspårningsappar och att testa betydligt mer där man tror att det finns virus. Detta skulle göra det lättare att hålla viruset under bättre kontroll.

Enligt Linde finns det två möjligheter för viruset att sprida sig i samhället. Dels brett, vilket skulle göra att hela landet kommer att smittas inom en relativt kort tid, dels i form av kluster, där olika delar drabbas olika hårt och infektionen sprider sig inom begränsade områden.

– Då får man göra som man bland annat gör i Tyskland, man släcker där branden uppstår – eller som man nu gjorde i Sydkorea där en person smittade många på en rad klubbar. Där spårade man alla han hade varit i kontakt med. Den intensiva smittspårningen innebär en kontroll som vi inte är vana vid.
Men, under en period är det kanske nödvändigt och kanske är det så att vi kan ha sådant förtroende för våra myndigheter att vi litar på att man släpper kontrollen när den inte behövs längre. När vi har fått ett vaccin till exempel.

Annika Linde menar att Sverige borde lyssna på WHO och testa väldigt mycket. Dessutom förespråkar hon att vi borde bära munskydd om vi vistas inomhus där det är oundvikligt att vi träffar olika människor, som i affärer.

– Jag tror att man kan begränsa smittan med det. Det har ju visats att de som är smittade sprider viruset betydligt mindre om de sätter på sig munskydd.
Sedan är den vetenskapliga bevisningen för effekten av att bära munskydd svag, men att den som bär munskydd skulle riskera att sprida smittan genom att han eller hon rör skyddet och får viruset på fingrarna är heller inte bevisat, enligt Annika Linde.

– Det enda man vet är att experiment har visat att spridningen av viruset i luften minskar med munskydd, så kanske det är något man ska ta till sig. En stor del av världen använder munskydd. Vissa länder till och med lagstiftar om det. Ska vi i Sverige tro att så många har helt fel?

Någon stängning av hela samhället tror inte Annika Linde på och hon konstaterar att det finns andra länder som haft hårda stängningar som Belgien, Nederländerna, Frankrike och Storbritannien och trots det inte fått bättre effekt än Sverige. Förklaringen skulle delvis kunna vara att man bor betydligt tätare än i Sverige eller att man stängt för sent i spridningsförloppet.

– Danmark är också ett relativt tätbebyggt land som har klarat sig betydligt bättre. Samtidigt klarar inget land att vara helt stängt för länge, oavsett hur många dödsfall man haft. Folk orkar inte, vare sig ekonomiskt eller psykologiskt. Där måste jag ge våra svenska strateger rätt, vår strategi är mera långsiktigt hållbar tror jag. Samtidigt har den kanske gett oss en onödigt stor smittspridning, svår sjuklighet och död – och ändå inte en ordentlig flockimmunitet.

Frågan om flockimmunitet förde Annika Linde fram i en intervju i DN den 14 mars. Nu ser hon att vägen dit kan bli lång om smittan sprids så långsamt som den nu verkar göra.
– Om viruset har en lägre smittspridningshastighet så har vi kanske lång tid kvar flockimmunitet. Ju mindre smittsamt desto längre tid tar det nog trots att färre behöver vara immuna för flockimmunitet om virus sprids sämre, säger hon.

Sverige har hittills valt en annan väg än övriga världen, något som både har kritiserats och setts som ett exempel för hur framtida pandemier kan komma att hanteras. Samtidigt sticker Sverige ut i jämförelse med de övriga nordiska länderna som i större utsträckning har stängt stora delar av sina samhällen och haft betydligt lägre dödstal.

– Jag tror inte att vår strategi på sikt kommer att ge det bästa utfallet, säger hon.
Det Linde är särskilt kritisk mot är hur skyddet av de äldre har skötts. Här menar hon att det har brustit i kommunikationen mellan Folkhälsomyndigheten, andra myndigheter och kommunerna och att Sverige saknade en strategi för hur man skulle agera för att skydda äldre och andra inom olika typer av omsorg om landet drabbades av en pandemi:

– Strategin som framfördes var att personal som var sjuk skulle hålla sig hemma, alltid vara noggrann med handhygien och att ingen anhörig skulle besöka äldreboenden. Den visade sig ju vara fullständig otillräcklig med tanke på alla de riskmoment för spridning som finns med det arbetssätt man måste ha när man vårdar människor. Man underskattade problemet. Det var en klar felbedömning.