Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

500% av vad? Säger vem?
Det låter ju konstigt när du skriver det på det där sättet, men vad menar du egentligen?

Man kan få intrycket att du försöker ge uttryck för en konspirationsteori. Gör du det?

Att klimatkänsligheten är runt 3-4°C, ± någon grad, beräknat med modeller och validerat med den faktiska globala uppvärmningen (om man använder trovärdiga källor som dom nedan och inte fejk-vetenskap, som den från Christy/Spencer/UAH) får väl anses som väletablerat?

Att CO₂ står för kanske knappt 1,5°C är väl också ganska väletablerat?

Att H₂O vid ungefär konstant relativ fuktighet förstärker uppvärmningen med ytterligare ca 2,0°C är väl också ganska väletablerat?

Var hittade du, det som för mig ser ut som en fantasisiffra, 500%? Vad är det som är/ska vara 500%? 500% av vad? Enligt vem?

Att ange "vissa" som källa ger inte ett särskilt seriöst intryck. Bättre kan du väl?

Lite om samspelet mellan CO₂ och H₂O när det gäller växthuseffekten och uppvärmningen.
https://courses.seas.harvard.edu/climate/eli/Courses/global-change-debates/Sources/CO2-saturation/more/Zhong-Haigh-2013.pdf

En bra översikt över olika inslag i växthuseffekten, som H₂O, CO₂, CH₄, m.m.
http://www.ces.fau.edu/nasa/module-2/how-greenhouse-effect-works.php

Trovärdiga källor som visar den globala uppvärmningen.

– Copernicus, europeiska vädersatelliter (0,18°C/årtionde):
https://climate.copernicus.eu/surface-air-temperature-april-2020

– RSS, baserat på SSMIS, AMSR2, WindSat och ASCAT (0,209°C/årtionde):
http://images.remss.com/msu/msu_time_series.html

– HadCRUT4 (Met Office, ca 0,18°C/årtionde 1970-2019):
https://crudata.uea.ac.uk/cru/data/temperature/

– GHCN v3, (NOAA, ca 0,18°C/årtionde 1972-2019, baserat på 10-års medelvärden):
https://www.ncdc.noaa.gov/ghcnm/v3.php

Att det publiceras konstiga uppgifter på internet är väl inte så mycket konstigare än att Trump ofta ljuger när han prater. Det understryker bara att alla måste ha kunskap om betydelsen av källkritik och tillämpa denna kunskap. Om man misslyckas med detta kan det sluta tokigt. Då kan man ramla ner här.

Kanske borde uppenbara lögner och fejkvetenskap förbjudas? Både på internet och när det gäller politiska ledare?

–

Dock ligger fokuseringen på miljöförbättring, t.ex via skatter uppfunna av svenska miljöpartister, helt på resande med bil och flyg. Så svenska politiker har mycket att lära av siffrorna på CO-halt och global temperatur under resten av året.

Det skulle ju i så fall betyda en förstärkning på 4-5ggr.


Enligt MODTRAN som du länkat till tidigare ger en dubblering av CO2 en ändring av temperaturen på ca 0,8K. Min källa till 500% var en enkel division baserat på dina länkar häromdagen, som menade att modellerna kommit fram till en ECS på kring 5K.


1,5°C höjning jämfört med om CO₂ inte fanns i atmosfären, eller jämfört med 1950, eller vad menar du? Jag har samma undran gällande H₂O.

Modtran är inte helt ideal, man brukar säga en grad, dessutom skulle det i alla fall bara bli 400% förstärkning.
Vad tror du dig kunna utläsa ur den? Under så långa tider måste du ta hänsyn till att solens utstrålning ökar, att kontinenter och havsströmmar ändrar sig osv.

Åter hänvisar du till en artikel från Shaviv, och det han gör är rätt skumt. Han börjar med att anta att det är passagen genom galaxen som styr temperaturen, sen gör han sitt bästa för att med de enorma osäkerheter som finns anpassa temperatur till denna som om den är allt som styr, och inte oväntat lyckas han pussla ihop en funktion som liknar temperaturkurvan relativt bra.

Här hittar de en mer initierad kritik av den där artikeln:
http://www.pik-potsdam.de/~stefan/Publications/Journals/rahmstorf_etal_eos_2004.html

Kommer klimatkänsligheten att justeras uppåt, från ≈3,2°C till 5,3°C?

«Ten of the 27 CMIP6 models have an equilibrium climate sensitivity higher than 4.5 C (8.1 F), meaning that they are more sensitive to CO2 increases than most previous-generation models. The CESM2 model (Community Earth System Model, version 2) tested by the U-M-led research team is one of those CMIP6 models and has an equilibrium climate sensitivity of 5.3 C (9.5 F).»

https://news.umich.edu/some-of-the-latest-climate-models-provide-unrealistically-high-projections-of-future-warming/

Som jag uppfattar det är det främst förändringar av beräkningar om vad som händer med moln när det blir varmare som gjort att klimatkänsligheten justeras uppåt. Mer solstrålning kommer, enligt nyare beräkningar, att nå Jorden och därigenom förstärka uppvärmningen.

Är beräkningarna realistiska? Om dom är det, vilka konsekvenser får det?

–

Att korrelationen mellan CO2 och temperatur inte är hög. Enligt Shaviv kan man visa matematiskt att klimatkänsligheten för CO2 är högst 1,9 baserat på den låga korrelationen.

[quote=Xenonen|71532398]Här hittar de en mer initierad kritik av den där artikeln:
http://www.pik-potsdam.de/~stefan/Publications/Journals/rahmstorf_etal_eos_2004.html

Kritikerna verkar dock inte köpa Shavivs metod.

För svensk del har vi ju en klimatneutral elproduktion och även uppvärmningen av fastigheter är nära klimatneutral.

Så de två delar som återstår för Sverige är vissa industrier som stål, cement och processindustrier som släpper ut ganska stora mängder samt transporter.

Omvärlden har mycket större utmaningar än vad vi har, man kan bara hoppas de gör sitt.

Ca 5,3 * log(410 / 280) = 2,9 graders uppvärmning om utsläppen upphör nu. Då slipper man tjatet om tvågradersmålet, för att nämna en av alla positiva konsekvenser. Man kan alltid hoppas.

Enligt MODTRAN är klimatkänsligheten 0,8K vid oförändrat partialtryck vattenånga, samt ca 1,1K vid konstant relativ fuktighet. Så enligt MODTRAN står CO₂ för 0,8K och H₂O för 0,3K vid en ökning från 280 ppm till 560 ppm CO2.

Är det MODTRAN som ger värden helt åt skogen fel, eller klimatmodellerna (GCM)?

Shaviv börjar med att försöka förklara så mycket som möjligt med GCR så får CO2 stå för resten. Hade han gjort tvärtom och försökt förklara temperaturvariationerna med CO2 hade han fått betydligt större känslighet. Titta på hans figur 2 hur olika kurvor för GCR han kan få (ens om manantar hans grunantagande är korrekta vilket är tveksamt, se min länk). Sen kör han " The red curve
describes the nominal CRF reconstruction after its period was fine tuned to best fit the low-latitude
temperature anomaly".
Nej, han är rätt kontroversiell. Det är mycket önsketänkande i hans studier där han utgår från att solen/kosmisk strålning styr klimatet och sen försöker hitta stöd för detta i olika kurvanpassningar.

Ny studie skruvar upp läget om havsnivåhöjningarna.
https://www.nature.com/articles/s41612-020-0121-5


Mer populärvetenskapligt:
https://scitechdaily.com/experts-warn-sea-level-could-rise-by-more-than-1-meter-by-2100/

Klimatkänslighet
Allt i diskussionen relaterade, som jag uppfattade det, till klimatkänslighet, dvs. vad som händer med den globala medeltemperaturen om CO₂-halten dubbleras jämfört med den förindustriella nivån, ca 285 ppm. Närmare bestämt jämviktskänslighet (ECS), dvs. vad som händer när "bromsarna", som havens ytvatten och smältande isar, kommit ikapp.

MODTRAN, klimatmodeller och GCMer
Begreppet GCM används med lite varierande betydelse. Se avsnittet "Terminology" här.
https://en.wikipedia.org/wiki/General_circulation_model
MODTRAN är en modell, eller ett datorprogram och en databas om man så vill, för beräkningar i bl.a. en hypotetisk atmosfär. MODTRAN är utvecklat av Spectral Sciences, Inc. och USA flygvapen och delar av programmet är patenterat.

MODTRAN har, som jag bedömer det, ett stort värde, men kan inte ensamt användas för beräkning av klimatkänslighet.

Här finns ett, som jag tycker, intressant exempel, där en beräkning med MODTRAN från en molnfri atmosfär över Sahara jämförs med satellitmätning.
http://climatemodels.uchicago.edu

Här är Spectral Sciences egen FAQ om MODTRAN, som du säkert läst.
Jag tänker bl.a. på avsnitten om osäkerhet och om olika atmosfärsmodeller.
http://modtran.spectral.com/modtran_faq#model_atm

I atmosfären har vi t.ex. ett samspel mellan olika skikt, olika växthusgaser och också moln som krånglar till det. Moln hindrar strålning i båda riktningar och kan både vara kylande och värmande.

Vi har ju också en infallande strålning som varierar under dygnet, beroende på infallsvinkel, årstid och breddgrad. Som påverkar den varierande yttemperaturen. Utgående strålning från Jorden varierar en hel del. När det gäller intensitet och spektralinnehåll. Dessutom rör sig luften i atmosfären, mest horisontellt enligt i huvudsak vissa mönster, men även i viss utsträckning vertikalt. Av orsakerna ovan och variation och förändring av albedo, t.ex. innehåller klimatmodeller mycket mer än vad MODTRAN innehåller.

Jag hittade ett par referenser som kan fungera som exempel på hur MODTRAN kan användas som en del av underlaget när man konstruerar en klimatmodell.

Atmospheric Modeling Using PcModWin©/MODTRAN®
https://spie.org/Publications/Book/2531045?SSO=1

Physically Based Approach for Combined Atmospheric and Topographic Corrections
https://www.mdpi.com/2072-4292/11/10/1218/htm

Vi har tidigare i tråden diskuterat och försökt hitta klimatmodeller som är kraftigt förenklade. Gärna att man ger upp noggrannhet, men med målet att göra det lättare att förstå hur en klimatmodell är uppbyggd. Eller minst en modell som visar hur växthuseffekten fungerar i en endimensionell modell av en molnfri atmosfär.
Jag letade rätt intensivt ett tag, men hittade inget som uppfyllde kravet att vara tillräckligt enkelt för att vara lättförståeligt. Det finns kompletta modeller som man kan ladda ner och köra själv, men realistiska körningar kräver ganska stor beräkningskraft och beräkningstid.

Om du är intresserad av något sådant har jag några tips. Ett exempel är ett kapitlet "Global Climate Models" i Hartmanns första upplaga av Global Physical Climatology (från 1994). Jag vet inte varför, men tyvärr är det kapitlet borttaget i andra upplagan (från 2015). Kanske kom Dennis Hartmann på att han förenklat för mycket i första upplagan?

Klimatmodeller
Här är några fler exempel på uppbyggnad av modeller, från beskrivningar och orealistiska men pedagogiska, till mer realistiska modeller.

Underlag till en IMO ganska bra kurs om hur klimatmodeller byggs upp.
http://www.atmos.albany.edu/facstaff/brose/classes/ATM623_Spring2015/Notes/index.html

An Introductory Global CO₂ Model
http://www.pdecomp.net/co2Model/overview.php

The Bern Simple Climate Model (BernSCM) v1.0: an extensible and fully documented open-source re-implementation of the Bern reduced-form model for global carbon cycle–climate simulations
https://www.geosci-model-dev.net/11/1887/2018/

Om du (eller någon annan) vill tror jag att jag kan skaffa fram en pdf av kapitel 10 i Dennis Hartmans "Global Physical Climatology", första upplagan, och lägga upp någonstans. Det borde gå att hitta på nätet.

–