Citat:
Ursprungligen postat av
iptrix
Har sett juutuubvideorna. Det finns ingenting korrekt i den där filmen förutom traktorerna. En planet kring ett svart hål - som du kan gå runt på i rymddräkt och faktist delvis utan - som har en tidsfaktor tack vare det svarta hålet av den magnitud filmen säger borde ge dig en hint. Även om det är teoretiskt möjligt, vilket rotationshastighet borde den ha haft kring det svarta hålet?
Sen att ta sig *in* i det svarta hålet i sig - även om det vore supermassivt, så är det svårt att undvika spaghettieffekten, alldeles förutom att hastigheten för att nå horisonten är ljushastigheten.
Nej, det är så många fel i den där filmen att det är löjligt. Kan det vara Kip Thorne som låg bakom "råden" för Gravity oxo?
Han refererar ju till boken, och dina invändningar är fel.
Du snackar om rotationshastigheten på planeten runt det svarta hålet, observerat från planeten. Planeten kommer då observera en omloppstid snabbare än en utomstående då planeten är i ett starkt gravitationsfält så deras klockor går långsammare så det ser ut som att omloppshastigheten går snabbare än den gör. För att det inte ska bryta mot c i detta fallet så får man komma ihåg att planeten faller i både krökt och vriden rumtid.
Citat:
Einstein's laws dictate that, as seen from afar, for example, from Mann's planet, Miller's planet travels around Gargantua's billion-kilometer circumference orbit once each 1.7 hours. This is roughly half the speed of light! Because of time's slowing, the Ranger's crew measures an orbital period sixty thousand times smaller than this: a tenth of a second. Ten trips around Gargantua per second. That's*really*fast! Isn't it far faster than light? No, because of the space whirl induced by Gargantua's fast spin. Relative to the whirling space at the planet's location, and using time as measured there, the planet is moving slower than light, and that's what counts. That's the sense in which the speed limit is enforced.
Du snackar även om spagettifiering in i supermassiva svarta hål. Tvärtom så sker spagettifieringen in i mindre hål. Genom större håls yta faller man igenom utan att märka något.
Det är inte heller något märkligt med att en planet skulle kunna rotera runt ett svart hål.
Planetens egenskaper är ju knappast omöjliga.
Hastigheten i passagen genom en händelsehorisont är inte densamma lokalt som för en utomstående observatör.