Citat:
Ursprungligen postat av
Africanized
<klipp>
Jag har en gammal sjuk mor som gick i karantän för en månad sedan.
Jag har en äldre släkting som nu fått coronavirus på äldreboendet och är på iva, förmodligen dör han.
Jag har en gravid dotter.
Alla i riskgrupp och jag är orolig för jag vill inte förlora någon pga. skitusel krishantering.
Jag blir alldeles upprörd när jag tänker på
hur många tänker om de äldre, speciellt som våran myndighets främsta mål var
att skydda de äldre och sköra.
Själv har jag inga äldre släktingar, då alla redan är döda. Men det hindrar inte mig att verkligen känna så stor sorg när jag tänker hur många som nu ligger och dör. Har själv en äldre granne som jag pratar med varje dag, för att hjälpa henne med hennes isolering, då jag själv jobbar hemifrån. Vi kan gå ut och gå och hon vill gärna prata mycket varje dag. Hon är en
människa som vem som helst, och har nära och kära som bryr sig om henne. Det skulle bli mycket sorg i hennes familj, och även jag skulle bli väldigt ledsen då hon hjälpt mig mycket senaste åren på olika vis.
Vi ska sluta jämföra "grupper" emot varandra, såklart har en äldre närmare till döden rent vetenskapligt, och att jag önskar att ingen ska dö.
Men jag blir ändå väldigt upprörd över att prestige, makt och annan argumentation, ska få avgöra FoHM agerande och åtgärder. Det är med all tydlighet att det här handlar inte om att
skydda de äldre. Det är
ord för att egentligen säga oss att vi agerar som att vi
tänker på de äldre för att man senare ska kunna säga att man
brydde sig om de äldre, men att det pga olika omständigheter var
olyckligt att det inte lyckades.
Allt för att lugna befolkningen, men också för att alla de äldre inte skulle ligga i respiratorer och hindra de yngre att få plats på intensiven.
