Allting saknar syfte - rimligt?

Alla upplevelser är helt subjektiva, även om det finns en helt objektiv värld. Det går inte att veta något om världen som inte är tolkat av ens egna sinnesorgan.

Om vi betraktar verkligheten utifrån en strikt subjektiv synvinkel så är det omöjligt för oss att avgöra om det verkligen finns någon objektiv verklighet. Det finns människor som genuint tror att all sanning är subjektiv och konstrueras av oss själva. Det är förstås spekulation, men vi vet inte om objektiva sanningar existerar, vetbara eller ej. Givetvis måste vi dock jobba utifrån det vi har och acceptera saker som om det finns en konsekvent, objektiv verklighet.

Jag är benägen att luta åt att den objektiva verkligheten är en ren produkt av vår fantasi.
Eller att det bara är våra intryck av omvärlden dom existerar.
Jsg finner iaf inga bevis för nåt annat hur jag än vänder o vrider på det.

Japp. Det är det postmodernismen försöker säga: Det finns ingen objektivitet, endast (psykologiskt) starka åsikter.

Syfte och mening är ett starkt mänskligt behov. Men jag ser inte något som indikerar på att universum har kommit med ett starkt sådant "från ovan".

Vi bygger vår moral tillsammans och skapar vad vi tror är det bästa möjliga. Det här är något som utvecklas genom tiden och vi har kommit långt från en tidigare mer hård och primitiv värld. Däremot är felen många och fallerandet stort ännu. I princip ingen lyckas upprätthålla de värderingar de egentligen anser sig ha. Det är en del av livets kämpande. Att lyckas stå upp till sina dygder och värderingar.

Jag skulle säga att vi aldrig lyckas vara helt objektiva, eftersom det ändå alltid kommer att bli silat och beskrivet genom våra små ramar och perspektiv. Däremot känner jag det är tydligt att det finns något utöver vår verklighet, som vi via kämpandet av objektivitet kan lyckas utnyttja. Det är t ex på så vis som vi har lyckats bygga flygplan som kan flyga. På något vis måste vi ha hanterat något som fungerar objektivt och därmed finns utöver våra starkt subjektiva begreppsvärldar.

Lite upprepningar i denna tråd.

Jag slänger in en fråga för att se om det kan föra diskussionen vidare: menar de som påstår att det finns ett högre syfte/en högre mening med universum, och de som förnekar påståendet, samma sak med ”högre syfte” eller ”högre mening”?

Det är naturen av vetandet: Vi kan bara göra rimliga gissningar utifrån våra upplevelser, men aldrig vara säkra på att vi uppnått objektiv sanning. Vi kan bara testa våra hypoteser och modifiera dem utifrån ny data. Vi må ha den objektiva sanningen i våra händer, men vi kan aldrig vara säkra på det.