Stor polisinsats i Bjärred utanför Lund - 2018-01-09 (fyra döda)

Nej det var bara två exempel där fysisk och kognitiv kapacitet på topp krävs. Det jag ville säga är att det normala livet förmodligen inte återgår till 100 %. Med det menar jag inte att det inte kan bli bra - men ungdomsdrömmarna får förmodligen revideras.
Jag tror inte det var framtidsutsikterna som plågade O och H utan nuet. Två döttrar som sörjde att inte kunna gå i skolan som vanligt, som saknade det sociala umgänget, som inte fixade att spela piano och fotboll. Oron över det okända och framtiden kan vara tuff. Då kanske inte alltid procenttalen över förbättringspotential är någon räddning.
Något i familjen blev iallafall för tungt så att två tidigare normalfungerande föräldrar får för sig att göra det ofattbara och oförsvarbara!

Har läst om dina erfarenheter med ME. Beklagar.
Skulle du placera två ME-diagnosticerade flickor på övervåningen i ett hus?
Tänker att det skulle försvåra deras rörlighet i huset.
Vad anser du?
Tack på förhand.

Om föräldrarna uppgett att de inte såg något framtida liv i egentlig mening pga kommande rymdinvasion - hade polisen verkligen uttryckt att det inte framkommit något om att föräldrarna skulle varit psykiskt sjuka?

Nej sannolikt inte. Man hade konstaterat att de hade en gravt störd verklighetsuppfattning och rimligen var psykotiska. Detsamma skulle antagligen gälla om avskedsbrevet hade innehållit uppgiften att barnen mördades för att de var närsynta, förkylda eller hade brutit ett ben.

Men nu uppger polisen att föräldrarna angett barnens ME sjukdom som orsak.
Flera självutnämnda ME-talespersoner har redan använt Bjärred som ett exempel på hur hemsk ME-sjukdomen är när tom föräldrar dödar sin sjuka barn.
Tom i denna tråd har postare nämnt förståelse för att föräldrarna tog detta steg med ME-sjuka barn - (postaren Getrud1). Denna postare skrev även att Agnes uttryckt att hon ville dö och att man nog bara utförde hennes vilja - för ME-sjukdomen är ju så hemsk och kronisk.

ME är en - eller flera - sjukdomar som samhället ofta inte känner till så mycket om. Istället blir det massmedias rapporter som blir källan till kunskap. Om man inte känner till fakta och prognos om barn-ME är det lätt hänt att gemene man tar till sig dessa nattsvarta uttalanden och får uppfattningen att prognosen vid barn-ME verkligen är så hopplös.
Så hopplös att psykiskt friska verklighetsförankrade välutbildade föräldrar dödar sina barn om de drabbas av barn-ME. Detta är riktigt, riktigt fel!

Om föräldrarna i Bjärred verkligen hade uppfattningen att barnens ME-diagnoser gjorde att ingen av dem "hade något framtida liv i egentlig mening" - kan inte föräldrarna samtidigt "inte visat tecken på psykisk sjukdom".
Själva formuleringen med polisens uppgifter om hänvisning till framtids prognosen vid sjukdomen barn-ME gör att föräldrarna tappat verklighetsförakringen och ska klassas som psykotiska. Precis som om de hänvisat till kommande mars-invasion.

Det är där polisens tolkning och uttalanden brister och blir motsägelsefulla. Att polisen själva eller närvarande åhörare vid Pressträffen i december 2018 inte reagerade mer på dessa uppgifter bygger sannolikt på att vanliga lekmän inte haft klart för sig hur god prognosen vid barn-ME egetligen är.
Vilket inte minst framkommit i denna tråd.

Nej det var bara två exempel där fysisk och kognitiv kapacitet på topp krävs. Det jag ville säga är att det normala livet förmodligen inte återgår till 100 %. Med det menar jag inte att det inte kan bli bra - men ungdomsdrömmarna får förmodligen revideras.
Jag tror inte det var framtidsutsikterna som plågade O och H utan nuet. Två döttrar som sörjde att inte kunna gå i skolan som vanligt, som saknade det sociala umgänget, som inte fixade att spela piano och fotboll. Oron över det okända och framtiden kan vara tuff. Då kanske inte alltid procenttalen över förbättringspotential är någon räddning.
Något i familjen blev iallafall för tungt så att två tidigare normalfungerande föräldrar får för sig att göra det ofattbara och oförsvarbara!

Är du stressad att inte hinna svara....
Det är så jobbigt att läsa dina och Develis textmassor som mest bara innehåller personligt riktade nedvärderande formuleringar hela tiden.
Man skrollar eller orkar bara läsa brottstycken. Det är helt enkelt för många "du", dina" du kan inte, du förstår inte, du är, du gör, du missar .......

Håll dig till att analysera Bjärredsfallet istället för att analysera personer bakom skrivna anonyma inlägg. Personer som (gudskelov) aldrig träffat eller kommer träffa dig och vars egenskaper, personlighet och okända livsomständigheter det bara är patetiskt att du uttalar dig om.


Du och din handfull likasinnande försöker hela tiden tysta den berättigade kritik som finns om den tystnad och brist på konsekvensanalys som omgärdar händelsen i Bjärred. Om du och andra inte vill veta mer eller upplever att allt är glasklart vore det ju bättre att lämna diskussionen.

För mig finns fortfarande många obesvarade frågor och anmärkningsvärda omständigheter.
Ju mer man tänker på olika faktauppgifter, desto mer framstår som svårförklarligt.

Detta är inga frågor riktade till dig utan endast exempel på aktuella frågeställningar som skaver.
Varför finns inga uppgifter om ME som mordorsak i utlämnat FUP?
Varför konstaterar polisen att Oskar och Hanna inte uppvisat några tecken på psykisk sjukdom när de uppebarligen haft vanföreställningar om framtidprognosen för barnens ME sjukdom - om denna mordorsak stämmer?
Varför bodde dessa sjuka barn på övervåningen, när det mest rimliga och naturliga vid deras sjukdom vore att de sov på nedervåningen?

Men nu har ju poliset tydligt uttalat sig att det inte finns tecken på att någon av föräldrarna i Bjärred led av någon psykisk sjukdom.

Men nu har ju poliset tydligt uttalat att det inte finns tecken på att någon av föräldrarna i Bjärred led av någon psykisk sjukdom.

Därmed har de enligt denna utsago inte heller haft några vanföreställningar. Barnen mördas - enligt polisen - för att föräldrarna uppger att "de inte skulle få ett liv i egentlig mening i framtiden".

Med den bevisligen goda prognos vid barn-ME som finns är hänvisningen till bristande framtidsutsikter för barnen helt enkelt en vanföreställning. Föräldrarnas påstått uppgivna mordorsak är fullkomligt orimlig och helt felaktig.
Det finns heller inte en chans att de inte var fullt uppdaterade om den goda prognosen.

Hade de uppgivit förtvivlan över dagens övermäktiga sjukdomssituation och att de inte orkade vänta in förbättring hade det varit lättare att följa med i deras tankegång.
Men det finns inga sådana uppgifter .
Ingenting i polisens rapportering tyder på att föräldrarna uppgett att den nuvarande situationen var övermäktig.

Endast ett fullkomligt orimligt och faktamässigt helt felaktigt uttalande om framtidsprognosen återstår.
Och att de enligt polisen inte visat tecken på psykisk sjukdom med psykotiska vanföreställningar.

Det går inte ihop. Det är där det hela skaver.

Du verkar inte ha den blekaste aning om hur en depression påverkar en människa där just faktaresistens är ett kardinalsymptom.

3. Därför så är historien också fylld av filicide av barn som haft lindrigare tillstånd än vad Agnes och Moa hade och det är inte så att föräldrarna gjorde detta pga låg begåvning eller lägre utbildning. Det finns dessutom exempel på att föräldrar dödat sina barn pga rent inbillade tillstånd hos barnen. Vi vet inte heller om Hanna och Oskar trodde att barnen hade en ännu värre sjukdom istället för, eller vid sidan av ME.

.

Tänkte speciellt på dig när jag lyssnade på läkaren, som berättade exakt det du flera gånger skrivit om i tråden.

Den äldre brodern hade flyttat från norra Sverige (Umeå?) för att vara hos lillasystern, som enligt mamman behövde tillsyn hela tiden.
Agnes och Moa hade endast lärarna som tittade till dem dagtid då föräldrarna var på sina arbeten. Mycket anmärkningsvärt. Var inte döttrarna värda mer omsorg?

Ja, det är mycket som är anmärkningsvärt i det här fallet.

Detta har jag också haft i åtanke relaterat till förvrängd verklighetsuppfattning.

De söker behandling för ME med ljus och lykta.
A beskrivs enbart ha blivit trött av resorna - vilket är ett kardinalsymtom vid ME.

I detta finns ett hopp som kan leda till djup besvikelse och känsla av att vara oförmögen att hjälpa sitt barn. Frustration om tillståndet inte förbättras, den förtvivlan föräldrar känner om barn lider.

Om de inbillade sig att ME gick att bota och gick ut för hårt så blir fallet väldigt kraftigt, speciellt om det smyger sig in depression över tid som sen försämras.

Om tillståndet försämras (tillägger sömnstörningar pga stress och utmattning och monoterapi Zolpidem...) med vanföreställningar, så är det inte fjärran att tro att misstro även tillstött.
Tvivel och inbillning är två vanskliga faktorer i kombination vid sjuklig (men behandlingsbar) faktaresistens.

Ett enda virrvarr av ruminering i deras tillstånd där två icke psykiskt välmående rådgör med varann och snarare riskerar förstärka bilden av hopplöshet.

Men FÖR FAN begrip vad jag skriver och argumenterar emot från början gällande ditt påstående:

Fortsättningsvis finns det uppgifter om arbetstidsförändring samt fler uppgifter i tråden och i media.
Det är INTE den enda uppgiften via media om nån 10% tidsnedsättning:

"Men under hösten gick han ner i arbetstid för att tillbringa mer tid med döttrarna."

"Hans närmaste chef har tidigare berättat att han jobbade hemma mycket sista tiden."

”Hans enda svaghet yrkesmässigt de senaste åren var att han prioriterade sin sjuka dotter framför allt annat och därför behövde ställa in det ena engagemanget efter det andra”, har kollegan skrivit i ett mejl."

Kan ej läsa artikeln men den inleds via google med:


"Men vi har flexibla arbetstider och man har möjlighet att jobba hemma om arbetsuppgifterna möjliggör det. Det hade även hon möjlighet att använda."

I tråden framkommer följande kring Hanna:

PM via gubbrora 14/1:
"Hej,
Jag orkar egentligen inte engagera mig i allt folk skriver för det mesta man läser verkar vara taget från luften där folk spekulerar det ena med det andra. Men, du verkar ha skrivit en del och jag läste om att det spekulerats i att mamman hade palliativ vård. Det stämmer inte!

Min mor jobbade (nybliven pensionär) på Skatteverket i Malmö på Storföretagsektionen där även Hanna Henkow jobbade 2 dagar i veckan som skattejurist/revisor eller liknande (osäker på titel). Mer än så vet jag inte och inte min mor heller då de inte kände varandra alls."

PhoebeBuffay 17/1:
"Kan bekräfta att mamman arbetade halvtid."
"Just det! Lägger även till att jag känner till att mamman arbetade halvtid i våras. Mer vet jag inte."

Elli09:
"Det var O som var hemma och vabbade när A var sjuk osv."

Stehlitz:
"Det sista var det, muntligt alltså. Sen fick de förkorta eller helt ställa in många dagar.
Det var därför som Hanna jobbade halvtid men hon vabbade också mycket."

Zebrima 27/1:
"Det här med att gå ner i arbetstid. Om barnen verkligen var långvarigt och allvarligt sjuka och det fanns ordentliga läkarintyg på det, då finns möjligheten att Vabba även för äldre barn. Man kan få intyg om långvarig VAB på deltid t.ex."

Det finns säkert mer men här har du.

Ahh, det är där du hamnar skevt. Det här har det skrivits några varv om tidigare, men vi kan ta det åter igen. Polisen menade att föräldrarna inte led av en psykisk sjukdom utifrån lagens råmärken, dvs de var tillräkneliga och skulle straffats om de levt. Det är den enda gången som det är intressant för just polisen att lyfta brottslingars psykiatriska status.

Vid närmare eftertanke blev det nog dessutom viktigt för polisen att påpeka att föräldrarna inte var psykiskt sjuka utifrån juridiskt vidkommande, eftersom föräldrarna hade ingått i två avtal, testamentet och avskeds- förklaringsbrevet - som de båda hade skrivit under. Hade någon av dem inte varit tillräknelig när de skrevs och undertecknades, hade skuld- och arvsfrågan kunnat komplicerats eller ifrågasättas. Nu var båda två lika "friska" och därmed lika skyldiga till morden och kvarlåtenskapen kunde fördelas i enlighet med testamentet.