Under vissa historiska tider har produktivitetsökningarna medfört att prisinflationen - det som vi idag vanligen kallar för inflation - varit begränsad trots att den verkliga inflationen - ökningen av penningmängden - nästan alltid varit hög.
I händelse av en något avstannad ekonomisk utveckling finns det stor risk att följande scenario utspelar sig:
År 2020: 1000 kronor som räcker precis till en middag och biobesök för ett par.
2030: Samma 1000 kronor har efter skatter vuxit till 1450 kronor. Motsvarande middag och biobesök går på 1500 kronor.
Sparsamhet har i detta scenario straffats med en förlust av köpkraft. Jag påstår inte att en middag och ett biobesök utgör ett heltäckande underlag för inflationsskattning utan fungerar i detta fall enbart som ett exempel.
Frågan är enkel: Om vi justerar för inflation samt skatt på avkastning, tror ni att det kommer att löna sig att spara under de närmaste 20-åren?
Skatten på ISK är förvisso väldigt låg och situationen lär vara betydligt värre för sparare i en del andra länder med höga vinstskatter på kapital.
Jag har försökt att hitta bra historiska grafer men det är svårt då det inte alltid är justerat för splittar, är/är inte räknat på cost-averaging, dvs ja, typ månadssparande för att uttrycka det enkelt, samt att hänsyn till olika vinstskatter inte är taget.
För oss som bara är lekmän blir det svårt att göra en rimlig uppskattning, men min bedömning är att det känns mycket sannolikt att det rent köpkraftsmässigt inte kommer att vara speciellt lönsamt att spara utan att det närmast blir en påtvingad strategi där man tvingas dras med risk bara för lyckas att behålla sin köpkraft över tid.
Min misstanke är att det alltså rent köpkraftsmässigt är högre EV att konsumera vad man vill nu om det är möjligt, då man inte belönas i någon större utsträckning för att skjuta upp sin konsumtion. Till detta kommer egentligen även aspekten att vi inte kan veta om vi dör i förtid eller inte, vilket egentligen är risk som borde finnas med i kalkylen på något sätt. Jag tänker delvis på hela FIRE-rörelsen.
Moderator för flytta tråden om den vill, frågan är av privatekonomisk natur men berör samtidigt sparande i olika värdepapper med nationalekonomiska inslag på frågeställningen.
I händelse av en något avstannad ekonomisk utveckling finns det stor risk att följande scenario utspelar sig:
År 2020: 1000 kronor som räcker precis till en middag och biobesök för ett par.
2030: Samma 1000 kronor har efter skatter vuxit till 1450 kronor. Motsvarande middag och biobesök går på 1500 kronor.
Sparsamhet har i detta scenario straffats med en förlust av köpkraft. Jag påstår inte att en middag och ett biobesök utgör ett heltäckande underlag för inflationsskattning utan fungerar i detta fall enbart som ett exempel.
Frågan är enkel: Om vi justerar för inflation samt skatt på avkastning, tror ni att det kommer att löna sig att spara under de närmaste 20-åren?
Skatten på ISK är förvisso väldigt låg och situationen lär vara betydligt värre för sparare i en del andra länder med höga vinstskatter på kapital.
Jag har försökt att hitta bra historiska grafer men det är svårt då det inte alltid är justerat för splittar, är/är inte räknat på cost-averaging, dvs ja, typ månadssparande för att uttrycka det enkelt, samt att hänsyn till olika vinstskatter inte är taget.
För oss som bara är lekmän blir det svårt att göra en rimlig uppskattning, men min bedömning är att det känns mycket sannolikt att det rent köpkraftsmässigt inte kommer att vara speciellt lönsamt att spara utan att det närmast blir en påtvingad strategi där man tvingas dras med risk bara för lyckas att behålla sin köpkraft över tid.
Min misstanke är att det alltså rent köpkraftsmässigt är högre EV att konsumera vad man vill nu om det är möjligt, då man inte belönas i någon större utsträckning för att skjuta upp sin konsumtion. Till detta kommer egentligen även aspekten att vi inte kan veta om vi dör i förtid eller inte, vilket egentligen är risk som borde finnas med i kalkylen på något sätt. Jag tänker delvis på hela FIRE-rörelsen.
Moderator för flytta tråden om den vill, frågan är av privatekonomisk natur men berör samtidigt sparande i olika värdepapper med nationalekonomiska inslag på frågeställningen.