Diskussion om R.R:s psykiska ohälsa i domen i Stegmordet för de som är intresserade:
"R.R har enligt kriminalregisterutdrag år 1975 dömts för olovligt förfogande till fängelse en månad och år 1976 bl.a. för rattfylleri och olovlig körning till fängelse i två månader. Vidare har han i Finland under tidsperioden 1960-1976 vid åtta tillfällen dömts för olika förmögenhetsbrott.
I målet har utförts personundersökning. Av denna framgår att R.R. växt upp i Finland och kom till Sverige 1967, att han först under många år arbetade som skogsarbetare och att han sedan 1980 är expeditionsvaktmästare vid lantbruksnämnden i Östersund. Av personundersökningen framgår att R.R. utfört sina arbetsuppgifter och åligganden på ett utmärkt sätt.
Vidare har läkarintyg enligt 7 paragrafen lagen om personundersökning i brottmål inhämtats. Undersökningen har utförts av överläkaren Göte Jonsson, psykiatriska mottagningen, Sollefteå sjukhus, och Jonsson har i sitt intyg uttalat att R.R företett en mycket komplicerad bild. Hallucinos och en depressiv bild finns dokumenterad liksom ett periodvis ganska massivt missbruk av alkohol. Enligt Jonssons bedömning förelåg skäl för rättspsykiatrisk undersökning.
R.R har också, som redan nämnts, undergått rättspsykiatrisk undersökning. I utlåtandet anförts bl.a. R.R:s fall är rättspsykiatrisk svårbedömt. Efter mycket diskussion har undersökningsteamet slutligen kommit fram till att hans psykiatriska anamnes och aktuella psykiska tillstånd motiverar sluten psykiatrisk vård, inte minst behovet av psykofarmakologisk behandling.
Hans psykiska tillstånd kan uppenbart förbättras med hjälp av sådan behandling, såväl vad gäller tomhetsdepression som de hallucinatoriska upplevelserna. Utebliven behandling kan å andra sidan tänkas avsevärt försämra tillståndet. Detta allvarliga psykiska tillstånd förelåg av allt att döma även vid tiden för den aktuella gärningarnas begående.
Emellertid är sambandet mellan R.R:s psykiska störning och de brott han nu står åtalad för, i synnerhet mordet, icke klarlagt. Vi kan inte heller komma vidare så länge oklarhet råder i fråga om vad som faktiskt hände när E.H dödades.
Sammanfattningsvis rör det sig om en minst normalbegåvad, ensamstående man med mångåriga, svåra alkoholproblem, personlighetsmässigt tidigt gemenskapsstörd, affektisolerad, sedan ett antal år uppvisande symptom på allvarlig psykisk störning (hallucinationer, ångest, tomhetsdepression, suicidtankar).
Vi finner att denna själsliga abnormitet är så uttalad att den måste anses jämställd med sinnessjukdom och att R.R är i oundgängligt behov av sluten psykiatrisk vård. I vilken mån de aktuella åtalade gärningarna begåtts under inflytande av nämnda psykiska abnormitet har inte närmare kunnat utredas.
Med tanke på hur svårt det är att bryta sig genom R.R:s jag-försvar och få närmare kännedom om hans tankar, känslor och dessas eventuella patologiska och farliga karaktär torde vården enligt vår mening inledningsvis böras ges på s.k. specialklinik.
Som nämnts har också socialstyrelsen den 22 september 1987 avgett yttrande, varvid styrelsen hänvisat till vad Öjesjö uttalat. I sitt yttrande har Öjesjö anfört som sammanfattande bedömning: I likhet med vad som sagts i det rättspsykiatriska utlåtandet talar det mesta för att det här rör sig om en schizoid personlighetsstörning i förening med en kronisk alkoholism.
För personlighetsstörning talar R.R:s tidigare och nuvarande funktionssätt karakteriserat av kyla, oberördhet och svårigheter i kontakten med andra människor. Han uppträder samtidigt i regel så ordnat och utan sådana excentriska drag i tal, beteendet eller tanke som kan föreligga vid svårare personlighetsstörningar gränsande till den schizofrena formsfären. Ibland utvecklar kroniska alkoholister paranoida symptom eventuellt också hörselhallucinationer. Rösterna kan vara aggressiva, eller de kan vara hotfulla eller de kan påminna patienten om obehagliga saker han gjort.
Hallucinationerna kan försvinna under akut alkoholberusning för att med ökad styrka återkomma då ruset upphört. Hallucinationerna kan också fås att försvinna genom medikamentell behandling. R.R har haft denna typ av psykiatriska symptom periodvis under senare år, särskilt åren 1981 och 1982, samt enligt vad han nu uppger under häktningstiden, möjligen även tidigare under 1986."