Citat:
Ursprungligen postat av
Tammer
Enligt den italienska undersökningen:
96% av de som dött är över 60 år
99% har dessutom andra sjukdomar
50% av de som bär på viruset har inga symptom
80-90% får mycket lindriga symptom
Dödsfallen drabbar i stort sett bara äldre människor, och i synnerhet de som har andra bakomliggande sjukdomar. Yngre, yrkesverksamma människor drabbas nästan inte alls. Så varför ska världsekonomin påverkas så starkt?
Många kommer dö, men nästa alla är gamla, sjuka människor. Det är tragiskt, men ingen samhällsekonomisk katastrof. Katastrofen kommer av myndigheternas restriktioner.
4-7% är under 60 år.
Underliggande sjukdom är tex högt blodtryck (25% av befolkningen i Sverige)
Dödstalen i Sverige kommer bero på hur fort spridningen exploderar. Varken du eller jag kan uttala oss med säkerhet. Men med en medel-prognos, likt Norges, kommer trycket på Sveriges få IVA-platser bli extremt. Blir det såpass högt som i medelprognosen kommer det utestänga även de prioriterade grupperna. Vilket i sin tur kommer innebär att dödstalen bland yngre kommer bli mycket, mycket höga.
Ska vi chansa? Hur mycket ska vi riskera? Hur mycket är isåfall 10 000-tals unga, friska människors liv värda? Och ja, de skulle överleva om IVA-platserna inte ockuperas. Men vid för högt tryck och får många smittade, så blir även ett par procent ett väldigt stort antal. Och ser vi på kurvorna i Italien och Spanien så ökar de mycket mer för yngre och friska ju längre tiden går.
Sverige har betydligt färre vård- OCH intensivvårdsplatser än Italien.
Jag förstår hur du tänker; är det värt allt detta? Det mynnar ut i en etisk diskussion till slut. Hur mycket ska vi chansa? Hur mycket är liv värda? Både äldre och yngres liv...