Citat:
Ursprungligen postat av
Neroxx
Du behöver inte nödvändigtvis ha fel men du låter lite väl säker så jag antar att du har god bevis på att det verkligen ligger till som du uppger? Enstaka fall är inte en bevis btw, det krävs en större antal för att bygga ett påstående på. Du använder begrepp som "mycket vanligt" osv, vad bygger du dessa på? Svara inte med "en del jag känner" för det ger inget till för att bygga detta, slumpen är för stor i dessa lägen och underlaget allt för litet.
Nu är inte denna artist något jag direkt ha följt men det var länge sedan man hörde något från henne helt klart. Min tanke var mer att hennes karriär inte fick det utfall (vilket visserligen stämmer här) hon ville ha.
Jag tänker så här när jag snabbt lyssnar eftersom jag bara tycker om Warwick Avenue och Rain on your parade, att det inte nödvändigt är en slump att jag som har komplicerat förflutet och haft tusen känslor, tolkat dem efter egna associationer. Hennes karriär kan ha kommit i efterhand och det hon sjunger om kan vara splittrade upplevelser, alltså olika saker. Men även någon som lider av Stockholmssyndromet och identifierar sig med förövaren. Mercy läste jag skulle handla om sexuell frihet, att inte göra något under tvång. Sedan så ska man skapa hits för att slå igenom är inte direkt att våldtas under fångenskap det bästa för radiohits. Men det kan krypa in och hon kan förneka att många texter även berör något sådant som är våldsinslag och frihetsberövande eftersom människor knappast kan relatera till det de inte upplevt. De vet inte varför någon återvänder. Men alla kan tralla med till "I'm leaving you for the last time..." Utan att föreställa sig att en förövare ger dem order eller att de sticker men åker tillbaka. Sedan så har alla vuxna oftast flera olika relationer och känslor och situationer som de som skapar kan ta upp.
Det är inte så som aldrig råkat ut för saker, anser att det ska vara när saker sker. Duffy kan mycket väl ha haft hits om, trauman. Men publiken relaterar det som kärlek. Men visst, det kan ha varit en förövare som hört henne och blivit fixerad. En förövare måste man vara tillgiven och lydig för att klara sig. Det är överlevnad. Inget I Love You. Det är den största lögnen ett offer säger. Jag älskar dig (gör mig inte illa).
Jämför med den här kärlekslåten
https://m.youtube.com/watch?v=N2o30blVnpg och föreställ er att hon plötsligt skulle säga att hon misshandlats i en relation. Plötsligt känns den där känslan när rösten stakar sig av känslor mer som ett strypgrepp. Eller om någon skulle uppvaktat henne efter hennes hit. Då inser de flesta att hon var förövarens "typ". De väljer ut dem som antingen svarar bäst eller som de av andra orsaker upplever särskilt som "speciella" för dem eller som av andra orsaker passar deras profil. Texter kan precis som att det är kvinnor andra män redan utsatt, trigga intresse antagligen. Finns ingenting som inte säger att det är en stalker om hon utsatts, som var ett fan först. Inte heller något som säger att hennes musik inte är uppblandat av olika erfarenheter.