Citat:
Ursprungligen postat av
grelin1999
Bevisbördan är i själva verket den omvända.
Jo men problemet är att revisionister avfärdar allt som talar emot dem. Det inkluderar varje ögonvittnesskildring och expertutlåtande och varje historiker. Det är lite magstarkt att kräva ytterligare bevis. Vad för slags bevis vill du ha, om du avfärdar alla bevis?
Problemet med förintelsemytologer är deras systematiska nonchalans inför graverande invändningar mot deras världsbild och en närmast komplett oförmåga till seriös historiografisk forskning, samt en total brist på kritiskt förhållningssätt inför bevisningsläget. Det skall erkännas att vissa förintelsemytologer faktiskt öppet erkänt att det empiriska och dokumentära bevisläget för "förintelsen" är ytterst svagt, och att hela narrativet bygger på noggrant ihoppusslade vittnesmål (med lika noggrant ignorerade motsägelser i vittnesmålen) för att kunna konstruera en ens närmelsevis trovärdig bild av "förintelsen". Omsorgsfullt plockande av russinen ur kakan har efter årtioden lyckats bygga ett korthus till officiell historieskrivning, men som (vilket trådstarten tydligt demonstrerar) rämnar vid minsta anstormning.
Istället för att bemöta den allvarliga kritik som presenterades i startinläggen så blev din omedelbara reaktion att åberopa en diffus skara "vittnen" som du hävdar kollektivt bevisar din tes, med en vettlös referens till Kurt Gerstein (som inte ens var ett vittne till gasningar i Auschwitz, vilket var trådstartens ämne – detta förmodar jag beror på ren okunskap).
Citat:
Du citerade inte resten av uttalandet om Gerstein rapporten. Men den tror du väl ändå inte på:
But in the essential issue, namely that he was in Belzec and witnessed the gassing of a transport of Jews from Lwow, his testimony is fully corroborated by Pfannenstiel. It is also corroborated by other categories of witnesses from Belzec.
Professor Pfannenstiel testified in court several times that while Gerstein's testimony is incorrect on many counts, they did visit Belzec together and witnessed a gassing.
Gerstein even managed to pass the information about the gassing to his contact in the Dutch resistance, J. H. Ubbink. Ubbink relayed information to Cornelis van der Hooft, who wrote it down in 1943.
Det här skulle i så fall motbevisa det vanliga revisionsnacket om att gasning hittades på efter kriget. Men ni tror ju inte på något av det som motbevisar er ändå.
Ännu en skämmig uppvisning i okunskap och rena lögner. Till att börja med så handlade trådstarten om "gaskamrarna" i Auschwitz. Kurt Gerstein är inte ett vittne till några gasningar i Auschwitz utan påstådda gasningar i Belzec, dvs. ett av
Aktion Reinhardt-lägren. Så på vilket sätt din referens till Gerstein styrker de myter som behandlas i trådstarten är bortom mig.
Gerstein är för övrigt en häst som sparkats till döds efter decennier av uttömmande diskussion, men det tål att anmärkas att förintelsemytologers arroganta avfärdande av Gersteins mest hissnande lögner (klädhögar höga som höghus, 25 miljoner döda judar, osv.) talar sitt tydliga språk för den metodologi som förintelseortodoxin använder: avfärda all bevisning som står i strid med officiell historieskrivning, och krumbukta sig till oigenkännlighet för att få de "trovärdiga" delarna av bevisningen att passa i det i övrigt kaotiska bevisläget.
När förintelsemytologer påstår att något är "korroborerat" skall det tas med en stor skopa salt. Jag vet att du inte har någon aning om vem Gerstein var eller vem Pfannenstiel var (som "korroborerade" Gersteins vittnesmål om en observerad gasning i Belzec), men betänk följande: Pfannenstiel var en person som i Gerstein-rapporten pekas ut som en av de absolut högst ansvariga för "förintelsen", tillsammans med namn som Himmler, Hitler, m.fl. Efter krigsslutet och efter att Gerstein-rapporten nedtecknats så förhördes Pfannenstiel i samband med Nürnbergrättegångarna. Vid detta första förhör framgår tydligt att Pfannenstiel redan var bekant med Gersteins rapport och de påståenden som i grova drag gjordes däri. Det existerar idag inga som helst bevis för att Pfannenstiel och Gerstein någonsin reste tillsammans mellan Belzec och andra koncentrationsläger och bevittnade gasningar, men det faktum att Pfannenstiels initiala påståenden under vittnesförhören i grova ordadrag söker bekräfta Gersteins påståenden (utan att helt kunna pricka dem) men innehåller detaljer som står i strid med detaljer i Gerstein-rapporten talar sitt tydliga språk för hur Pfannenstiel inställsamt sökte bekräfta Gersteins utsagor för att rädda sitt eget skinn.
Gerstein-rapporten blev snabbt en välkänd och viktig bekräftelse för förintelseortodoxin efter kriget, och i egenskap av enda korroborerande vittne som nämns vid namn i rapporten så belönades Pfannenstiels öppna och inställsamma "korroborering" på flera sätt: i den första publiceringen av Gerstein-rapporten så ströks Pfannenstiels namn för att rentvå honom, och Pfannenstiel frikändes i alla rättegångar han ställdes inför fram till 60-talet. Pfannenstiel pratade offentligt om och bekräftade öppet Gerstein-rapporten (utom de delar som nämner honom själv), men privat lät det annorlunda. I en brevväxling med den franske överlevaren och revisionisten Paul Rassinier (som länge misstänkt att Gerstein-rapporten var påhitt) skrev han:
Your assumptions regarding the genesis of Gerstein’s report, this most incredible piece of trash in which ‘poetry’ far outweighs truth, and also about his death, are in my opinion quite correct.
Pfannenstiel var således fullt medveten om att ursprunget till Gerstein-rapporten, i händerna på två amerikanska förhörsledare, var allt annat än trovärdigt. Ett annat märkligt faktum är att Pfannenstiels minne tycks klarna ju längre tiden går. I hans ursprungliga vittnesförhör pratade han om blott besök tillsammans med Gerstein, sedan om besök "under sommaren", sedan om besök "18:e eller 19:e augusti", och slutligen, några decennier senare, om ett besök den "19:e augusti". Med tanke på att Pfannenstiels vittnesmål alltid innehållit både interna och externa motsägelser som dock i grova drag baserar sig på Gerstein-rapporten, tillhör detta vittnesmål historiografins skräphög.
Dessa faktum kunde förintelsemytologer själva ha bekräftat om man på allvar var intresserade av seriös och trovärdig historieskrivning. En lång essä om både Gersteins och Pfannenstiels vittnesmål har för övrigt skrivits av revisionisten Carlo Mattogno i sin forskningsstudie om Belzec.
Citat:
Hur förklarar du alla SS-män som vittnar om gasningen? Vad är orsaken till att de skulle ljuga även 50 år senare när de närmar sig döden? Här är en från 2014:
Vad skulle han tjäna på att ljuga?
Till att börja med är det olagligt att förneka eller förminska "förintelsen" i Tyskland och flera andra länder. För en forna SS-man att "förneka" och bestrida premisser i ledande frågor hade således troligtvis lett till åtal. "W:s"närmast barockt generella vittnesmål har för övrigt inget historiografiskt värde överhuvudtaget. Jag vill även anmärka på den motsägelse som finns i vittnesmålet (att dom "threw a can inside"). Enligt officiell historieskrivning så hälldes innehållet i Zyklon B-burkar (dvs. gipspellets dränkta i cyanid) ner genom stålnätskolumner inuti gaskamrarna. "W" är dock inte ensam i sitt tillgrepp av påhittade vittnesmål om hur "gasningar" gick till. Det finns lika många beskrivningar av hur gasen introducerades i "gaskammaren" som det finns "vittnen".
Samma poäng kan appliceras på detta "vittne". Du citerar bokstavligen intervjuer från ett land där det är olagligt att ifrågasätta eller förminska "förintelsen" på minsta tänkbara vis. Dessutom är vittnesmål från 70 år efter kriget funktionellt och historiografiskt meningslösa då decennier av officiell historieskrivning inte bara påverkat vittneslämnarnas egna bild av händelserna, men också rent juridiskt nödsakat dem att bifalla narrativet.
Det är av exakt detta skäl som inte ens ortodoxa förintelsehistoriker använder sig av moderna "vittnen" som blint bekräftar "förintelsen". Istället använder vi riktiga vittnen från den relevanta tidsperioden och analyserar dessa utsagor i sken av bevisföringen i övrigt. Det finns historiografiskt värdefulla vittnen till påstådda gasningar, varför kan vi inte diskutera dem? Skälet är enkelt: under luppen så rämnar minsta spår av trovärdighet dessa vittnen någonsin haft.
Citat:
Du hänvisar till Hans Aumeier som avrättades 1948 och knappast hade anledning att vara ärlig med sitt deltagande. Kan du hänvisa till någon annan som levde lite längre och inte hade något självintresse i att förneka vad de såg i Auschwitz?
Naturligtvis hänvisar jag till vittnen som initialt förnekade de absurda myterna om "massgasningar". Hans Aumeiers vittnesutsagor är extra intressanta eftersom de står i direkt strid med vad vi idag ser som den "officiella berättelsen" kring "förintelsen" i Auschwitz. Just Aumeiers vittnesmål är nästan komiskt anakronistiskt, men det mest tragiska är att en oskyldig man avrättades för dessa framtvingade påhitt.
