Citat:
Enligt mitt förmenande har inga signaler om att han skulle falla under autismspektrumet, framkommit.
Att han kan uppträda hänsynslöst och gränslöst säger inget om en autism med oförmåga att förstå koder, utan något om hans personlighetsdrag. Det bor en stor provokatör och trotsare i honom.
Som du menar är han omgiven av sociala kontakter dygnet runt, utan att visa tecken på uttröttbarhet. Han har, som det ser ut, lätt för att både inleda och behålla kontakter - är påtagligt utåtriktad med en hög och jämn energinivå.
Lömsk och medveten som han är, klarar han oftast balansgången med nöd och näppe.
Att han kan uppträda hänsynslöst och gränslöst säger inget om en autism med oförmåga att förstå koder, utan något om hans personlighetsdrag. Det bor en stor provokatör och trotsare i honom.
Som du menar är han omgiven av sociala kontakter dygnet runt, utan att visa tecken på uttröttbarhet. Han har, som det ser ut, lätt för att både inleda och behålla kontakter - är påtagligt utåtriktad med en hög och jämn energinivå.
Lömsk och medveten som han är, klarar han oftast balansgången med nöd och näppe.
Autism eller liknande diagnos tror jag inte heller på av det jag har sett.
Jag uttryckte mig otydligt.
Hans "oförmåga" tycker jag mig se handlar mer om att fokus är på honom själv. Vad andra känner, upplever, behöver ligger enbart i hans intresse när det gagnar honom själv. På det sättet hamnar han i en situation där han inte själv kan känna av att det är inte är socialt accepterat.
Det är som Lönnrot säger, det finns inga givna gränser.
"Om man respekterar sin egen integritet är det också lättare att respektera andras. Man placerar ut gränser för sig själv, och andra. Gränser är inte givna, de är valda, eller konventionella, i betydelsen icke givna i och för sig utan upprätthållna."
Du får ha dina antenner utfällda, känselspröten vägleder dig. Du kan tänka dig in i hur andra upplever en situation. Saknar du den förmågan, är du på ett sätt handikappad.
Jag tror dock att SD har levt ett socialt liv, och han har i sort lärt sig spelets regler. Detta för att det kan gagna honom i första, andra och tredje hand. Det kan användas.
Inte för att han mår dåligt av att såra, utnyttja, dra fördel, bryta överenskommelser, sko sig själv, bryta regler, suga ut, vara otrogen, ljuga; sådant som resultatet blir när han beter sig distanslöst.
De allra flesta människor styrs just av det, att när vi betett oss dåligt, och ser resultatet, då ångrar vi oss, vi mår dåligt av att se människor bli ledsna, sårade. Vi försöker bättra oss. Har man inte den förmåga att få dåligt samvete,, då kommer du att begå samma "misstag" igen och igen.
Det var så jag menade att jag tror att SD fungerar. Han har inte korrektionssystemet i funktion.
Kanske ha han anar att folk inte vill att han ska gå på eventet i Sundsvall. Men han skiter i det. Han kanske fattar att det kan vara opassande att gå på begravningen , men han har en agenda. Han vill visa att han är oskyldig och då frågar han om han kan komma. Han förstår däremot inte att om han varit (är) oskyldig, då går man inte över den gränsen. Han är misstänkt för mordet och de anhöriga vet inte om han är mördaren eller inte.
I det läget ligger man förbannat lågt inför de anhöriga.
På sätt och vis kan han ju inte hjälpa att han är född med den oförmågan.
Men han kan förbanne mig hjälpa att han mördade L*ena.
Är han skyldig, så anser vårt rättssystem också att det är enbart om du inte kan skilja mellan vad som är rätt och vad som är fel, om din verklighetsuppfattning brister så du inte förstår vad du har gjort, som du inte kan ta ansvar för dina handlingar. Och den lilla rättspsykiatriska undersökningen visade ju att han inte lider av något sådant.
Jag tror att han är en kall person.
Är han skyldig är han värre än det.
Att först mörda någon bestialiskt, sedan hjälpa barnen (!) på morgonen, bedriva sin egen lilla utredning innan polisen är på plats. Gå runt till grannar och berätta sin historia.
Be om att få komma på begravningen, springa runt och le, fika och kramas som inget i världen har hänt, trots att han är den misstänkte för mordet.
Besöka mordplatsen på årsdagen och skriva om det för allmän beskåda, laga sonens cache på hans födelsedag, visa bilder på rispiga ben med antydningar som lutar åt mordet, bilder på döda djur på ett mycket okänsligt sätt...
Det är absolut något som inte stämmer här...