Citat:
Ursprungligen postat av
Novotar
Obeskrivligt tragiskt. Tankarna går till ALLA berörda. Barnen har detta med sig livet ut men kommer med tid kunna gå vidare. J däremot kommer (nog) aldrig bli psykiskt återställd igen. Kan tänka mig in i tankarna över detta han gjort som kommer jaga honom och ev medicineras livet ut och dessutom inte kunna ta livet av sig på Rättspsyk. Hans enda ”hjälp” är att medicineras såpass att han dagligvis kan fungera inkl samtal, barnen/familjens stöd inkl fd frun eventuellt... livet måste bli ett svart hål när och om insikten verkligen ngn gång förstås/minns. Fullt normalt att han inte minns själva attacken på M - det är hjärnans skyddsmekanism. Undrar hur det är med det idag, 5 mån har gått.
Tragiskt är bara förnamnet. Sen blir ju själva händelsen ett trauma i sig.
En psykos kan man rimligtvis bli återställd ifrån. Men det som hänt är ju oåterkalleligt.
Haveriet i svensk sjuk- och psykvård skördar allt fler offer.
Varför uttalar sig inga av de ansvariga politikerna i detta?
Man vill ju även lägga ner den nationella hjälptelefonen, för att spara några miljoner årligen.
Hur kan det ens anses som ett rimligt alternativ, när man
vet att den psykiska ohälsan bara ökar?