Frågor och svar om Autism [Sammanfogad //Mod] (tidigare: "Frågor och svar om Asperger")

Då hoppas vi på att allt kommer att bli bra för dig när det väl är dags.
Herren har en plan för oss alla som vi vet.

Tack ska du ha. 😊
Om det blir så.
Jag är beredd att leva ensam resten av mitt liv.
Har Gud och har mina barn. 🙏💞

Hur gamla är barnen och har de några diagnoser och hur fungerar det hemma m.m.?
Om man får fråga vill säga.

Två flickor som är i lågstadieåldern bor med mig.
Nej de har inga diagnoser, än iaf. 😊
De är snälla och goa.
Fungerar fint faktiskt för oss, tror de uppskattar lugnet med bara mor.
Men pga deras skull så önskar jag att inte dela hem permanent med en ev man.

Härligt att det ändå har gått bra för er alla. Trots diagnosen och dess svårigheter eller glädje
Beror på vad folk vill kalla det eller anse vad det är. Hoppas att det kommer gå bra i många många år framöver. Hoppas och tror på att det kommer bli bra för er alla.

Förstår du hur motsägelsefullt detta är?

Du håller med mig, sedan ber du om referenser? Är det möjligt att du inte vet hälften av vad du pratar om? Att vara empatistörd, per definition, är att inte ha lika självklar tillgång till affektiv empati. Annars känt som sympati.

Annars känt som att kunna känna för andra.

Detta brukar skapa förvirring i sociala situationer, då autister lätt kan framstå som okänsliga. Men egentligen handlar det ju ofta om att något måste formuleras rätt först, för att den fulla empatin ska kunna kicka igång. En bra bok på ämnet är The Science of Evil av Simon Baron-Cohen. Där går han detaljerat igenom hur empati, och dess diverse störningsmanifestationer, fungerar på ett brett spektrum.

Vissa autister har lättare för sympati än andra, i och med att vissa är mer autistiska än andra. Det ligger på ett spektrum, som sagt, även med högfunktionella aspbergare brukar det ju skilja sig åt.

Är därför inte förvånad av att varken du, eller den andra användaren, inte känner igen er själva i vad jag skrev. Men poängen med att vara en normal-intelligent vuxen är att inte tänka som en blöja, och kunna se helheten utanför sin egna erfarenhet.

Begriper du grejen nu? Du beter dig som en efterbliven nolla genom att avfärda mig innan du lärt dig begreppen ordentligt. Jag hade såklart kunna prata med dig jättetrevligt, utan minsta tillstym till förolämpning, men du kommer bli behandlad så som du behandlar andra. Det handlar inte om att vara troll. Det handlar om att du inbillar dig att du inte ens behöver kommunicera dina åsikter, och är kaxig på noll grunder. Har du kunskap, formulera den. Annars är det bara att knipa käften och lyssna när de vuxna pratar.

Jag har läst ditt inlägg och återupptar diskussionen då du lärt dig stava till Aspergerrrrr...

Säger ni till alla att ni har asperger? Jag pallar inte, väldigt få som faktiskt vet om det. Jag orkar helt enkelt förknippas med det. Faktiskt väldigt tråkigt att det är så. Till och med min egen mamma sa till mig, säg inget när du söker jobb för då vill ingen anställa dig. Men det var snarare lättare att få jobb. Arbetsgivare älskar ju lönebidrag.

Min pappa vet inget och de flesta på mitt jobb vet ju inget heller. Ser ingen större anledning till att berätta det heller.


Haha, nu kommer satan hemsöka alla kristna i den här tråden

Nja. Jag säger det inte så ofta till "folk". Det är ju inte så många som vet vad det är, egentligen. Massupfittningarna står ju som spön i backen. Det händer att jag berättar Det och jag tycker det är underhållande då vissa börjar t...a...l...a --- l...å...n...g...s...a...m...t och arrrrrtikulerrrrra för att jag ska f...ö...r...s...t...å vad som säger (behövs iofs. vid vägbeskrivningar - kanske inte artikuleringen).

Tar inte upp det på jobben direkt men kommer kanske göra det i framtiden. Så jag kanske kan komma undan värdelösa möten som bara tar upp en massa onödig tid, för allt och alla. Jag vet inte om jag kommer ta upp det när/om jag söker nytt jobb. Det beror nog på vilken arbetsgivare det är. Jag har sk. "vanliga" jobb. Inget lönebidrag eller liknande. Men hade någon slags hopplöst-fall-på-arbetsmarknaden-praktik då jag var 18, eller så. Det styrdes upp mha. Komvux, lite ströjobb och universitet senare.


Ja, det är krig på gång nu! At War With Satan!

Dock kan man inte gå på Lönebidrag hur länge som helst pga nya regler.
Ett par gamla jobbarkompisar får sitt indraget nästa år.
Så att det bara gäller Lönebidraget så stämmer det till viss del



Jag hade en sådan person på AF en gång. tur att hon inte är kvar på AF
Hon började tala som hon pratade med en 5 åring och till och med klappade mig på huvudet.
Medans man själv tänker gå å häng dig Kärringjävel.

Nuförtiden är jag ganska öppen med att jag har en typ av autism.
För att slippa missförstånd vilket tar energi, och för att slippa bli utsatt för alltför mycket uppmärksamhet där jag inte kan avgöra riktigt vad personen vill och vad jag bör göra.
Har haft problem med att män vill ta kontakt och då jag är en snäll person och söt tydligen så har många gjort det och jag blir lite för utsatt och det blir för mycket.
Kan inte avgöra var eller hur jag ska dra gränsen.
Vill inte vara elak eller sur och då jag är trevlig och skrattar så tar män det som en invit.
Det blir lätt fel.

Känner igen väl det att man blir tagen för förståndshandikappad av vissa om de får veta att man har autism.....
Så kränkande.
Folk vet helt enkelt inte vad det är.

Hur länge får man ha bidraget nu då? det låter ju inte klokt, det har ingen sagt till mig. Det är nog lugnt för min del, tror jag får behålla jobbet ändå.

Jag hade en från AF som började prata om mig i tredje person när jag var i rummet. Lucifersatan är duktig på det här och kan det här och har de här svårigheterna bla bla. Det säger han efter att ha träffat mig ca 15min. Han svarade också på frågor som arbetsgivaren egentligen ställde till mig.
Jag tänkte va fan är det här.