2020-01-08, 17:27
  #1969
Medlem
Totiuss avatar
Citat:
Ursprungligen postat av 50Hz
Min misstanke är att "kommunala affärsverksamheterna" inkluderar kommunernas aktiebolag, dvs det som räknas med i de sk kommunkoncernerna, vad tror du?
Ja, bolagen är med. En definition finns på sidan 10 i följande dokument från SCB 2018-12-21:
Offentliga förvaltningens budgetuppgifter
Kommunal förvaltning består av primärkommuner, landsting och regioner, kommunalförbund (inkl. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL), kommunala bolag samt även icke-vinstdrivande organisationer som kontrolleras och huvudsakligen finansieras av kommunerna. För närvarande ingår 290 kommuner, 175 kommunalförbund och 20 landsting 108 kommun- och landstingsägda bolag, samt ett antal övriga enheter i den kommunala förvaltningen.
https://www.scb.se/contentassets/7c908041c17b4fd0b10be0a98b81a280/offentliga_forvaltningens_budgetuppgifter.pdf
Citera
2020-01-08, 17:46
  #1970
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Totius
Ja, bolagen är med. En definition finns på sidan 10 i följande dokument från SCB 2018-12-21:
Offentliga förvaltningens budgetuppgifter
Kommunal förvaltning består av primärkommuner, landsting och regioner, kommunalförbund (inkl. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL), kommunala bolag samt även icke-vinstdrivande organisationer som kontrolleras och huvudsakligen finansieras av kommunerna. För närvarande ingår 290 kommuner, 175 kommunalförbund och 20 landsting 108 kommun- och landstingsägda bolag, samt ett antal övriga enheter i den kommunala förvaltningen.
https://www.scb.se/contentassets/7c908041c17b4fd0b10be0a98b81a280/offentliga_forvaltningens_budgetuppgifter.pdf
I det här stycket kan man även konstatera att landsting/regioner också räknas med i begreppet kommunal förvaltning. Det är alltså inte Sveriges kommuner som har skulder på 1 biljon utan kommuner+regoner+deras aktiebolag som har skulder på 1 biljon kr. Dvs kommunkoncerner+regionkoncerner. Danskarna har alltså förvirrat sig totalt när de påstår att kommunerna har skulder på 1 biljon kr. Dels har de missförstått kommuner med kommunkoncerner, dels har de även räknat med regionskoncernerna.

I fall vi tittar på de redovisningar på kommunkoncerner vi har gått igenom så har vi följande:
Befolkningsunderlag 6,11 miljoner
Skuld: 513 miljarder (soliditet 41 %)
Skuld/1 miljon invånare: 84 miljarder

Räknat på en total befolkning på 10,12 miljoner invånare får vi då en skuld i kommunkoncernerna på: 84*10,12 = 850 miljarder kr. Det är inte alls så farligt som det låter, jag kan till och med tänka mig att skulderna för resterande 4 miljoner invånare är lägre per miljon invånare, eftersom de 240 mindre kommunerna troligtvis inte har så mycket affärsverksamhet som de 50 största, dock kommer soliditeten sannolikt vara sämre. Viktigast av allt att förstå är dock att en mycket betydande andel av den totala skulden är affärsrelaterade skulder.

I dessa 950 miljarder kr som SCBs rapport handlar om ingår som sagt även regionerna, de har antagligen inte har så mycket affärsrelaterad skuld då de sysslar med sjukvård och lokaltrafik. Där borde vi bokföringsmässigt alltså ha ca 950-850=100 miljarder kr i skuld, varav merparten inte är affärsrelaterad. Där finns det utrymme för viss oro.
Citera
2020-01-08, 18:45
  #1971
Medlem
Totiuss avatar
Citat:
Ursprungligen postat av 50Hz
I det här stycket kan man även konstatera att landsting/regioner också räknas med i begreppet kommunal förvaltning. Det är alltså inte Sveriges kommuner som har skulder på 1 biljon utan kommuner+regoner+deras aktiebolag som har skulder på 1 biljon kr. Dvs kommunkoncerner+regionkoncerner. Danskarna har alltså förvirrat sig totalt när de påstår att kommunerna har skulder på 1 biljon kr. Dels har de missförstått kommuner med kommunkoncerner, dels har de även räknat med regionskoncernerna.
[...]
Ingen har förvirrat sig ett dugg (mer än möjligen du). Siffrorna är som de är och var och en får dra sina egna slutsatser. Konjunkturinstitutet uttrycker det bra i sin rapport för december 2019. Jag upprepar länken:
https://www.konj.se/download/18.4a42c8be16f1a7f992c34cf/1576744727462/KLDec2019.pdf

S. 56: ”Många kommuner och regioner befinner sig i en ansträngd ekonomisk situation och behoven av välfärdstjänster kommer att öka relativt snabbt framöver. Samtidigt måste kommuner och regioner följa kommunallagen och därmed uppfylla balanskravet och ha en god ekonomisk hushållning.”

S. 57: ”År 2018 föll resultaten och 69 av 290 kommuner redovisade negativt resultat och endast 108 kommuner nådde upp till ett resultat om 2 procent av skatter och statsbidrag, vilket är den tumregel för god ekonomisk hushållning som togs fram 2005 av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). [...] Regionerna har endast vid enstaka tillfällen nått ett resultat på 2 procent av skatter och statsbidrag. År 2018 var resultatet för regionerna sammantaget nära noll och det var 11 av 21 regioner som uppvisade negativt resultat.”

S. 61: ”SKR har dock på senare tid påpekat att 2 procent av skatter och statsbidrag inte är en bra tumregel under dagens förhållanden. Det beror framför allt på att investeringsbehoven är fortsatt stora. SKR har framfört att kommunerna och regionerna skulle behöva ha ett resultat på 3–5 procent för att uppnå god ekonomisk hushållning. Som framgår nedan innebär ett resultat på 2 procent av skatter och statsbidrag ett negativt finansiellt sparande av en sådan storleksordning att nettoställningen trendmässigt försämras.”

Intäkterna måste täcka driftskostnaderna och det måste finnas utrymme för framtida underhåll och investeringar.

Jag anser att ekvationen är omöjlig. Vad du anser är oklart eftersom du bara argumenterar mot och uttrycker att ”sammanslagningar” på något magiskt sätt ska lösa allting.
Citera
2020-01-08, 21:43
  #1972
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Totius
Ingen har förvirrat sig ett dugg (mer än möjligen du). Siffrorna är som de är och var och en får dra sina egna slutsatser. Konjunkturinstitutet uttrycker det bra i sin rapport för december 2019. Jag upprepar länken:
https://www.konj.se/download/18.4a42c8be16f1a7f992c34cf/1576744727462/KLDec2019.pdf

S. 56: ”Många kommuner och regioner befinner sig i en ansträngd ekonomisk situation och behoven av välfärdstjänster kommer att öka relativt snabbt framöver. Samtidigt måste kommuner och regioner följa kommunallagen och därmed uppfylla balanskravet och ha en god ekonomisk hushållning.”

S. 57: ”År 2018 föll resultaten och 69 av 290 kommuner redovisade negativt resultat och endast 108 kommuner nådde upp till ett resultat om 2 procent av skatter och statsbidrag, vilket är den tumregel för god ekonomisk hushållning som togs fram 2005 av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). [...] Regionerna har endast vid enstaka tillfällen nått ett resultat på 2 procent av skatter och statsbidrag. År 2018 var resultatet för regionerna sammantaget nära noll och det var 11 av 21 regioner som uppvisade negativt resultat.”

S. 61: ”SKR har dock på senare tid påpekat att 2 procent av skatter och statsbidrag inte är en bra tumregel under dagens förhållanden. Det beror framför allt på att investeringsbehoven är fortsatt stora. SKR har framfört att kommunerna och regionerna skulle behöva ha ett resultat på 3–5 procent för att uppnå god ekonomisk hushållning. Som framgår nedan innebär ett resultat på 2 procent av skatter och statsbidrag ett negativt finansiellt sparande av en sådan storleksordning att nettoställningen trendmässigt försämras.”

Intäkterna måste täcka driftskostnaderna och det måste finnas utrymme för framtida underhåll och investeringar.

Jag anser att ekvationen är omöjlig. Vad du anser är oklart eftersom du bara argumenterar mot och uttrycker att ”sammanslagningar” på något magiskt sätt ska lösa allting.
Rent konkret har du kämpat i ett par inlägg med att få det till att kommuner har skulder på 1 biljon. Jag har då sagt till dig att du har missförstått det hela och att kommunerna bara har skulder på ca 0,5 biljoner och att denna summa du nu pratar om avser kommunkoncerner dvs kommuner men även deras affärsverksamheter och därutav affärsrelaterade skulder (sk externa skulder i kommunernas årsredovisningar). Den nya uppgift som uppkommit är att du inte bara gjort detta subtila distinktionsfel, som är av stor betydelse när en räknar på skuld men lätt begånget eftersom du tydligen inte läst en kommunrelaterad årsredovisning någonsin, utan också gjort ett mer uppenbart fel som är oförlåtligt, då du tydligen helt missat att även landsting&regioner (eller rättare sagt deras koncerner) även de har räknats med i denna siffra på drygt 950 miljarder kr. Du har mao inte bara jämfört äpplen med päron, utan även slängt med en grapefrukt i argumentationen.

Beträffande Konjunkturinstitutets kommentar så kan man konstatera att 50 kommuner står för ca 60 % av landets befolkning, och deras ekonomi är urstark med 1 biljon i tillgångar och 400 miljarder i eget kapital dvs en soliditet på ca 40 %. Man kan dock konstatera, vilket jag inte bara gjort otaliga gånger, utan därtill betonat, att glesbygdskommuner krisar, om detta råder föga tvivel. Att Kramfors krisar är förvisso inte en nationell angelägenhet som motiverar kristillstånd. Snarare är det början på en nödvändig kommunreform. Alltså början på en långsiktigt konstruktiv strukturförändring i svensk lokalpolitik. Men det är onekligen början på en orolig tid för glesbygdskommunerna. På så vis kan man prata om en regional kris, emedan användandet av begreppet nationell kris saknar all sunt förnuft och proportion, och då det ytterst är en regionalt lokaliserad kris, som kan lokaliseras utanför de stora befolkningscentra och ekonomiska aktiviteterna.
__________________
Senast redigerad av 50Hz 2020-01-08 kl. 21:46.
Citera
2020-01-08, 22:01
  #1973
Medlem
Totiuss avatar
Citat:
Ursprungligen postat av 50Hz
Rent konkret har du kämpat i ett par inlägg med att få det till att kommuner har skulder på 1 biljon. Jag har då sagt till dig att du har missförstått det hela och att kommunerna bara har skulder på ca 0,5 biljoner och att denna summa du nu pratar om avser kommunkoncerner dvs kommuner men även deras affärsverksamheter och därutav affärsrelaterade skulder (sk externa skulder i kommunernas årsredovisningar). Den nya uppgift som uppkommit är att du inte bara gjort detta subtila distinktionsfel, som är av stor betydelse när en räknar på skuld men lätt begånget eftersom du tydligen inte läst en kommunrelaterad årsredovisning någonsin, utan också gjort ett mer uppenbart fel som är oförlåtligt, då du tydligen helt missat att även landsting&regioner (eller rättare sagt deras koncerner) även de har räknats med i denna siffra på drygt 950 miljarder kr. Du har mao inte bara jämfört äpplen med päron, utan även slängt med en grapefrukt i argumentationen.

Beträffande Konjunkturinstitutets kommentar så kan man konstatera att 50 kommuner står för ca 60 % av landets befolkning, och deras ekonomi är urstark med 1 biljon i tillgångar och 400 miljarder i eget kapital dvs en soliditet på ca 40 %. Man kan dock konstatera, vilket jag inte bara gjort otaliga gånger, utan därtill betonat, att glesbygdskommuner krisar, om detta råder föga tvivel. Att Kramfors krisar är förvisso inte en nationell angelägenhet som motiverar kristillstånd. Snarare är det början på en nödvändig kommunreform. Alltså början på en långsiktigt konstruktiv strukturförändring i svensk lokalpolitik. Men det är onekligen början på en orolig tid för glesbygdskommunerna. På så vis kan man prata om en regional kris, emedan användandet av begreppet nationell kris saknar all sunt förnuft och proportion, och då det ytterst är en regionalt lokaliserad kris, som kan lokaliseras utanför de stora befolkningscentra och ekonomiska aktiviteterna.
Vi har olika åsikter och framtiden får utvisa hur det går.

Jag tänker däremot inte acceptera att du ljuger om vad jag har skrivit. Jag har inte uttryckt något annat än den kommunala förvaltningen, alternativt kommunsektorn, alternativt kommunerna när det är uppenbart att det är helheten som avses. Du märker ord och hittar på sammanhang som inte stämmer. Du håller på med jävligt fula härskartekniker (vilket du kanske gör omedvetet av vana):
https://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%A4rskarteknik

Du ignorerar också det som är problemet: Finansieringen av de kommunala myndigheterna. Istället blandar du in de kommunala affärsverksamheterna och dess tillgångar.
Citera
2020-01-09, 09:30
  #1974
Medlem
Totiuss avatar
Citat:
Ursprungligen postat av 50Hz
[...]
Kommuner och stater är inte detsamma som företag. Den pensionsskuld Skandia och liknande försäljare av pensionsförsäkring babblar om finns inte. Man bestämde under reg Persson att bokföra dessa pensionsskulder som uppkommit före 1998 under "Ansvarsförbindelser". I och med detta har man i princip bestämt att dessa skulder inte finns, och så är det med det.

(Enligt samma resonemang skulle man kunna påstå att staten är konkursmässig för att staten har en "pensionsskuld" på kanske 10 biljoner kr (har inte den exakta siffran i huvudet och kan vara fel ute med ett par biljoner). Pensionerna betalas helt enkelt av den arbetande befolkningen. Det finns ingen skuld, bara ett åtagande/ansvarsförbindelse.)
Tillägg till mina tidigare inlägg. Du har en jävligt arrogant och oförskämd attityd till andra människor. Ovan skriver du nedsättande att människor ”babblar”...

SKL redogör för pensionsskulden 2016-06-22:
Kommuners och landstings pensionsskuld 2015
https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-083-2.pdf

Sidan 7: Kommuner och landstings pensionsskuld är mycket stor, kring 480 miljarder kronor.
Kommuner: 243 miljarder
Landsting: 238 miljarder

Vidare från PwC 2018-08-28:
Den dolda pensionsskulden kan påverka framtida kommunalskatt
[...]
Det har länge diskuterats huruvida kommunernas pensionsskulder till fullo ska redovisas på balansräkningen. I lagrådsremissen ”En ändamålsenlig kommunal redovisning och bokföring”, daterad 18 januari 2018, gjorde regeringen bedömningen att frågan om redovisning av kommunala pensionsförpliktelser bör utredas vidare, vilket även föreslogs i efterföljande proposition. Lagrådsremissen gick emot utredningens förslag om att ta bort möjligheten att redovisa pensionsskuld som en ansvarsförbindelse.

Det har inte offentliggjorts någon tidplan för att utreda frågan vidare. Oaktat utfallet av en sådan utredning ser vi att det finns anledning för flertalet kommuner att analysera sina pensionsskulder närmare i syfte att få en tydlig bild över framtida kassautflöden på kort och lång sikt samt att ha en långsiktig finansieringsstrategi för skulden för det fall redovisningen kommer att förändras. Genom en grundlig analys skapas möjligheter att ta välgrundade beslut kring hur pensionsskulden på bästa sätt ska hanteras.
https://blogg.pwc.se/taxmatters/den-dolda-pensionsskulden-kan-paverka-framtida-kommunalskatt

Med du skriver: ”Den pensionsskuld Skandia och liknande försäljare av pensionsförsäkring babblar om finns inte.

Vad menar du?
Citera
2020-01-09, 11:16
  #1975
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Totius
Vi har olika åsikter och framtiden får utvisa hur det går.

Jag tänker däremot inte acceptera att du ljuger om vad jag har skrivit. Jag har inte uttryckt något annat än den kommunala förvaltningen, alternativt kommunsektorn, alternativt kommunerna när det är uppenbart att det är helheten som avses. Du märker ord och hittar på sammanhang som inte stämmer. Du håller på med jävligt fula härskartekniker (vilket du kanske gör omedvetet av vana):
https://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%A4rskarteknik

Du ignorerar också det som är problemet: Finansieringen av de kommunala myndigheterna. Istället blandar du in de kommunala affärsverksamheterna och dess tillgångar.
Du har genomgående förnekat att SCBs statistik har handlat om kommunkoncerner, trots att jag flertalet gånger åberopat detta faktum. Det är ingen lögn från min sida. Du måste förstå att det är en enorm skillnad på kommun och kommunkoncern. Dessutom har du som sagt helt missat att landsting/regionskoncerner har inkluderats i statistiken. Pinsamt.
Citera
2020-01-09, 11:28
  #1976
Medlem
Totiuss avatar
Citat:
Ursprungligen postat av 50Hz
Du har genomgående förnekat att SCBs statistik har handlat om kommunkoncerner, trots att jag flertalet gånger åberopat detta faktum. Det är ingen lögn från min sida. Du måste förstå att det är en enorm skillnad på kommun och kommunkoncern. Dessutom har du som sagt helt missat att landsting/regionskoncerner har inkluderats i statistiken. Pinsamt.
Jag har rapporterat ditt inlägg: ”Rent struntprat och lögn som 50Hz upprepar gång på gång oavsett vad jag skriver. Det är rent trams och synnerligen störande.”

Under tiden bemöter jag det såhär för att dina lögner inte ska få stå oemotsagda.
Citera
2020-01-09, 11:51
  #1977
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Totius
Tillägg till mina tidigare inlägg. Du har en jävligt arrogant och oförskämd attityd till andra människor. Ovan skriver du nedsättande att människor ”babblar”...

SKL redogör för pensionsskulden 2016-06-22:
Kommuners och landstings pensionsskuld 2015
https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-083-2.pdf

Sidan 7: Kommuner och landstings pensionsskuld är mycket stor, kring 480 miljarder kronor.
Kommuner: 243 miljarder
Landsting: 238 miljarder

Vidare från PwC 2018-08-28:
Den dolda pensionsskulden kan påverka framtida kommunalskatt
[...]
Det har länge diskuterats huruvida kommunernas pensionsskulder till fullo ska redovisas på balansräkningen. I lagrådsremissen ”En ändamålsenlig kommunal redovisning och bokföring”, daterad 18 januari 2018, gjorde regeringen bedömningen att frågan om redovisning av kommunala pensionsförpliktelser bör utredas vidare, vilket även föreslogs i efterföljande proposition. Lagrådsremissen gick emot utredningens förslag om att ta bort möjligheten att redovisa pensionsskuld som en ansvarsförbindelse.

Det har inte offentliggjorts någon tidplan för att utreda frågan vidare. Oaktat utfallet av en sådan utredning ser vi att det finns anledning för flertalet kommuner att analysera sina pensionsskulder närmare i syfte att få en tydlig bild över framtida kassautflöden på kort och lång sikt samt att ha en långsiktig finansieringsstrategi för skulden för det fall redovisningen kommer att förändras. Genom en grundlig analys skapas möjligheter att ta välgrundade beslut kring hur pensionsskulden på bästa sätt ska hanteras.
https://blogg.pwc.se/taxmatters/den-dolda-pensionsskulden-kan-paverka-framtida-kommunalskatt

Med du skriver: ”Den pensionsskuld Skandia och liknande försäljare av pensionsförsäkring babblar om finns inte.

Vad menar du?
Man har beslutat om att den inte finns. Den bokförs nu utanför balansomslutningen som en ansvarsförbindelse. Ett åtagande, ett löfte om att betala ut pension på ett visst belopp varje månad. Hur svårt kan det vara att först det?

Detta har kommunerna fått statliga direktiv om att göra. Det är alltså staten som har beslutat sig för att balansräkningen ska föras på detta sätt. Detta pensionsåtagande, är dessutom inte så betydande som en del gör gällande, eftersom den bara berör skulder fram till 1998, och många av dessa förmånstagare har avlidit eller är på väg att göra så. Man beräknar att hela skulden är "avbetalad" före år 2050, och det många kommuner gör, är att de successivt för över detta åtagande som avsättning i balansräkningen. Med andra ord betar man av detta åtagande, vilket du inte tycks förstå, du tror att den bara ligger still när den i själva verket krymper för varje år och är tämligen hanterbar.

Detta system funkar likt det allmänna pensionssystemet dvs man finansierar pensionen via skatten istället för fonderade medel. Inte säger man dock att staten är i konkurs för att den gör på detta sätt utan det är tydligen bara ett problem när kommuner (och landsting) gör det.

När det kommer till kommunernas skulder så är detta en uttjatad fråga vilket jag redan har förklarat en miljon gånger. Den är inte stor för man värderar inte en skuldbörda i absoluta belopp, utan i relation till t.ex. intäkter och eget kapital. I fall du har ett eget kapital på 400 miljarder, så är en skuld på 600 miljarder väldigt hanterbar. Detta är fallet när man tittar på kommunkoncerner för landets 50 största kommuner.

Hade du tagit med detta pensionsåtagandet som skuld i balansräkningen samt andra ansvarstaganden, panter, borgensförbindelser, leasing mfl som idag bokförs utanför balansräkningen, så hade soliditeten bara gått ned drygt 6 procentenheter, från 41 % till 35 %, för dessa 50 största kommunkoncerner.

Det finns inget större skuldproblem i Sveriges kommuner och det finns definitivt ingen nationalekonomisk kris. Visst ökar vår skuld i absoluta belopp, men samtidigt ökar det egna kapitalet, och den ekonomiska aktiviteten.
Citera
2020-01-09, 16:39
  #1978
Medlem
Fris avatar
Citat:
Ursprungligen postat av 50Hz
Man har beslutat om att den inte finns. Den bokförs nu utanför balansomslutningen som en ansvarsförbindelse. Ett åtagande, ett löfte om att betala ut pension på ett visst belopp varje månad.
Det lurar ingen långivare. Pensionsskulden är lika verklig och påverkar det framtida kassaflödet likadant oavsett hur den bokförs eller inte.

Kommunerna är juridiskt bundna av sina avtalade tjänstepensioner, det är inte ett politiskt "löfte". Om kommuner börjar bryta avtal och vägra lyda domstolsordrar så lär de få allvarliga problem med leverantörer och långivare.

Citat:
Detta har kommunerna fått statliga direktiv om att göra. Det är alltså staten som har beslutat sig för att balansräkningen ska föras på detta sätt. Detta pensionsåtagande, är dessutom inte så betydande som en del gör gällande, eftersom den bara berör skulder fram till 1998, och många av dessa förmånstagare har avlidit eller är på väg att göra så.
Har kommunerna bokfört sina åtagna (nya) tjänstepensioner som skulder i balansräkningen sedan 1998?

Citat:
Detta system funkar likt det allmänna pensionssystemet dvs man finansierar pensionen via skatten istället för fonderade medel. Inte säger man dock att staten är i konkurs för att den gör på detta sätt utan det är tydligen bara ett problem när kommuner (och landsting) gör det.
Skillnaden är att den allmänna pensionen sedan 1990-talet är programmerad att anpassas till konjunkturen i form av den s.k. pensionsbromsen. Så är det inte med tjänstepensioner, de ska betalas ut som avtalat oavsett kommunernas ekonomiska situation.

Citat:
När det kommer till kommunernas skulder så är detta en uttjatad fråga vilket jag redan har förklarat en miljon gånger. Den är inte stor för man värderar inte en skuldbörda i absoluta belopp, utan i relation till t.ex. intäkter och eget kapital. I fall du har ett eget kapital på 400 miljarder, så är en skuld på 600 miljarder väldigt hanterbar. Detta är fallet när man tittar på kommunkoncerner för landets 50 största kommuner.

Hade du tagit med detta pensionsåtagandet som skuld i balansräkningen samt andra ansvarstaganden, panter, borgensförbindelser, leasing mfl som idag bokförs utanför balansräkningen, så hade soliditeten bara gått ned drygt 6 procentenheter, från 41 % till 35 %, för dessa 50 största kommunkoncerner.
Så kommunerna ska sälja sina kommunala bolag för att löpande betala tjänstepensionerna? Är någon intresserad av att köpa kommunala bolag vars verksamheter är totalt planekonomiskt detaljreglerade och politiskt känsliga? Hur värderar du egentligen kommunala bolag, de är ju inte börsnoterade och har ett synligt marknadsvärde.

Citat:
Det finns inget större skuldproblem i Sveriges kommuner och det finns definitivt ingen nationalekonomisk kris. Visst ökar vår skuld i absoluta belopp, men samtidigt ökar det egna kapitalet, och den ekonomiska aktiviteten.
Irland hade en statsskuld på 20% av BNP 2007. Sen gick plötsligt alla banker i konkurs samtidigt en eftermiddag och statsskulden ökade under 5 årtill 120% av BNP. Svenska statens och kommunernas och landstingens skulder uppgår nu till cirka 60% av BNP. Räkna med 160% av BNP när nu snart plötsligt alla svenska banker går i konkurs samtidigt en eftermiddag. Sverige har världens högst skuldsatta hushåll och redan innan vår finanskris noll- och negativ riksbanksränta och världens allra högsta straffskatter mot arbete och kommuner som skär ned på skola, vård och omsorg. Sverige kan inte sänka räntan, höja skatter eller skära ned dramatiskt mycket mer på offentlig s.k. välfärd. Återstår mest bara att maximera statsskulden. Eftersom bostadsbubblan stigit med 50% sedan omvärldens Lehman-krasch så blir faller så väldigt mycket större här. Räkna med över 200% av BNP i offentlig skuld om några år, och en ränta i utländsk valuta som matchar det risktagandet.

Sverige är på topp nu, vi kommer aldrig någonsin i gen ha lika hög BNP/capita som vi har nu. All framtid kommer bara att innebära ökad fattigdom. Det är min tydliga prognos.
__________________
Senast redigerad av Fri 2020-01-09 kl. 16:45.
Citera
2020-01-09, 17:18
  #1979
Medlem
Totiuss avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Fri
Det lurar ingen långivare. Pensionsskulden är lika verklig och påverkar det framtida kassaflödet likadant oavsett hur den bokförs eller inte.

Kommunerna är juridiskt bundna av sina avtalade tjänstepensioner, det är inte ett politiskt "löfte". Om kommuner börjar bryta avtal och vägra lyda domstolsordrar så lär de få allvarliga problem med leverantörer och långivare.


Har kommunerna bokfört sina åtagna (nya) tjänstepensioner som skulder i balansräkningen sedan 1998?


Skillnaden är att den allmänna pensionen sedan 1990-talet är programmerad att anpassas till konjunkturen i form av den s.k. pensionsbromsen. Så är det inte med tjänstepensioner, de ska betalas ut som avtalat oavsett kommunernas ekonomiska situation.


Så kommunerna ska sälja sina kommunala bolag för att löpande betala tjänstepensionerna? Är någon intresserad av att köpa kommunala bolag vars verksamheter är totalt planekonomiskt detaljreglerade och politiskt känsliga? Hur värderar du egentligen kommunala bolag, de är ju inte börsnoterade och har ett synligt marknadsvärde.


Irland hade en statsskuld på 20% av BNP 2007. Sen gick plötsligt alla banker i konkurs samtidigt en eftermiddag och statsskulden ökade under 5 årtill 120% av BNP. Svenska statens och kommunernas och landstingens skulder uppgår nu till cirka 60% av BNP. Räkna med 160% av BNP när nu snart plötsligt alla svenska banker går i konkurs samtidigt en eftermiddag. Sverige har världens högst skuldsatta hushåll och redan innan vår finanskris noll- och negativ riksbanksränta och världens allra högsta straffskatter mot arbete och kommuner som skär ned på skola, vård och omsorg. Sverige kan inte sänka räntan, höja skatter eller skära ned dramatiskt mycket mer på offentlig s.k. välfärd. Återstår mest bara att maximera statsskulden. Eftersom bostadsbubblan stigit med 50% sedan omvärldens Lehman-krasch så blir faller så väldigt mycket större här. Räkna med över 200% av BNP i offentlig skuld om några år, och en ränta i utländsk valuta som matchar det risktagandet.

Sverige är på topp nu, vi kommer aldrig någonsin i gen ha lika hög BNP/capita som vi har nu. All framtid kommer bara att innebära ökad fattigdom. Det är min tydliga prognos.
Tack.
Till 50Hz: I huvudsak håller jag med Fri. Skulden finns och den ändras inte bara för att ”man” döper om den. Som framgår av informationen du fått så kan ”man” dessutom mycket väl döpa tillbaka den igen. En spade är en spade. En skuld är en skuld. En lögnare är en lögnare. Och så vidare.
Citera
2020-01-09, 18:00
  #1980
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Fri
Det lurar ingen långivare. Pensionsskulden är lika verklig och påverkar det framtida kassaflödet likadant oavsett hur den bokförs eller inte.

Kommunerna är juridiskt bundna av sina avtalade tjänstepensioner, det är inte ett politiskt "löfte". Om kommuner börjar bryta avtal och vägra lyda domstolsordrar så lär de få allvarliga problem med leverantörer och långivare.
Vem är det som säger att tjänstepensionerna inte betalas ut? Bara för att de inte står i balansräkningen betyder det inte att kommunerna har slutat betala ut tjänstepensioner. Det är också viktigt att förstå att det inte finns något fast belopp i skuld. Dessa siffror är bara uppskattningar. Dör du i morgon så får du inte ut din tjänstepension. Det finns liksom inte en skuld på det sättet som du mfl föreställer er, bara ett åtagande att betala ut en viss pension tills du avlider.
Citat:
Ursprungligen postat av Fri
Har kommunerna bokfört sina åtagna (nya) tjänstepensioner som skulder i balansräkningen sedan 1998?
Du hittar dom i balansräkningen kortfristiga skulder och avsättningar.

Citat:
Ursprungligen postat av Fri
Skillnaden är att den allmänna pensionen sedan 1990-talet är programmerad att anpassas till konjunkturen i form av den s.k. pensionsbromsen. Så är det inte med tjänstepensioner, de ska betalas ut som avtalat oavsett kommunernas ekonomiska situation.
I fall kommunerna inte skulle kunna klara av sina åtaganden så skulle man kunna t.ex. återinföra den sk pensionärsskatten och använda denna inkomst för att finansiera åtagandet.

Citat:
Ursprungligen postat av Fri
Så kommunerna ska sälja sina kommunala bolag för att löpande betala tjänstepensionerna? Är någon intresserad av att köpa kommunala bolag vars verksamheter är totalt planekonomiskt detaljreglerade och politiskt känsliga? Hur värderar du egentligen kommunala bolag, de är ju inte börsnoterade och har ett synligt marknadsvärde.
De flesta blir inte provocerade av tanken att relatera en skuld till eget kapital. Fast då kan man förvisso inte bete sig som en hysterisk koleriker och predika nationens undergång. Kommunalt ägda aktiebolag värderas som alla andra aktiebolag. Det faktum att de ofta har en mycket dominant marknadsställning inom tex fjärrvärme, elnät, fibernät mm är knappast en nackdel, tvärtom. Alla kapitalister vill driva monopol.

Citat:
Ursprungligen postat av Fri
Irland hade en statsskuld på 20% av BNP 2007. Sen gick plötsligt alla banker i konkurs samtidigt en eftermiddag och statsskulden ökade under 5 årtill 120% av BNP. Svenska statens och kommunernas och landstingens skulder uppgår nu till cirka 60% av BNP. Räkna med 160% av BNP när nu snart plötsligt alla svenska banker går i konkurs samtidigt en eftermiddag. Sverige har världens högst skuldsatta hushåll och redan innan vår finanskris noll- och negativ riksbanksränta och världens allra högsta straffskatter mot arbete och kommuner som skär ned på skola, vård och omsorg. Sverige kan inte sänka räntan, höja skatter eller skära ned dramatiskt mycket mer på offentlig s.k. välfärd. Återstår mest bara att maximera statsskulden. Eftersom bostadsbubblan stigit med 50% sedan omvärldens Lehman-krasch så blir faller så väldigt mycket större här. Räkna med över 200% av BNP i offentlig skuld om några år, och en ränta i utländsk valuta som matchar det risktagandet.
Irland har en bruttoskuld på 64 % av BNP, vilket är något för högt enl EU men knappast 120 %. Sveriges offentliga skuld är i dagsläget 39 % av BNP, och sjunker stadigt.

https://www.ekonomifakta.se/fakta/offentlig-ekonomi/offentlig-sektor/offentlig-bruttoskuld---internationell-jamforelse/
Citat:
Ursprungligen postat av Fri
Sverige är på topp nu, vi kommer aldrig någonsin i gen ha lika hög BNP/capita som vi har nu. All framtid kommer bara att innebära ökad fattigdom. Det är min tydliga prognos.
Jag tror tvärtom att vi kommer att fortsätta ha en god ekonomisk tillväxt. Dock kommer kronorna vara mer ojämnt fördelade. Klyftorna kommer att öka i samhället.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in