Kommunkrisen sprider sig nu igenom Sverige.

Du tycks inte hänga med alls. En annan användare påstod att svenska kommuner har skulder på 1 biljon och hänvisar till denna danska hemsida. Den rätta siffra är dock 0,5 biljoner. Räknar du dock med kommunala bolag, som i SCBs statistik, så får du en skuld på 1 biljon kr. Men då pratar du om kommunkoncerner.

Det är klart att man kan skära i kostnader. Har du en skolbudget som ligger på 25 % över rikssnittet så kan du tex med gott samvete skära ned skolbudgeten med 1/5 så du går ned till indexnivå.

I Helsingborg har man hittat en lösning på kommunkrisen genom att sälja ett kommunalt elbolag till en statlig pensionsfond. Så att det allmänna blir rikare, ni vet. Men det är ett groteskt överpris som välfärden kommer att tjäna många pengar på, lovar Sverigedemokraterna som skrivit debattartikeln nedan. För de vet, de är erfarna affärsmän...

Sydsvenska Bilbrandsbladets obildade analfabeter till låtsasjournalisters första rubrik "SD säger till en försäljning av Öresundskraft" var kul! Matchar innehållet i artikeln:
"- Vi har alltid velat, och kommer alltid att vela. Vi behöver bara få svar på tre frågor:
1) Vad är kraft?
2) Var ligger Öresund?
3) Vem är köparen?
4) Vem är säljaren?
5) Hur många är tre?
Åsså vill vi ha en folkomröstning för att få veta vad vi verkligen vill. Fast vi betonar att en folkomröstning bara är rådgivande, vi bestämmer ändå, enligt vår fasta övertygelse! Amen och mer av samma för alltid. Slut på detta viktiga meddelande från den offentliga byråkratins invecklade miljardaffärer med sig själv."

Vilka usla förslag, varför skulle man slå ihop Kramfors och Vilhelmina? Skämtar du eller är dina geografikunskaper bara riktigt usla?

En eventuell ihopslagning handlar delvis om att lägga ned offentlig verksamhet. I slutändan är det så att dessa kommuner är utflyttningskommuner. Befolkningen/skatteunderlaget minskar och då måste även offentlig verksamhet göra det.

Man får börja lägga ned skolor och annan kommunal service och samköra den service man har så att täckningen inte blir allt för lidande.

Den danska artikeln är publicerad i förrgår och den enda som länkat till den i denna tråd är jag (enligt sökfunktionen och såvitt jag har sett). Jag upprepar länken:
https://24nyt.dk/indvandringen-er-katastrofal-for-sverige-kommuner-skylder-nu-1000-milliarder-kroner/

Artikeln har en tydlig länk till SCB.

Åter till trådens ämne: Den väsentliga poängen är att allt handlar om skattepengar, alternativkostnader, prioriteringar och val. Kommunerna har valt att ta emot en massa flyktingar mot allt förnuft och nu skenar kostnaderna – precis som förväntat. HUR ska dessa problem kunna lösas?

Du kan inte bedöma relevansen hos en budget utan en analys av VARFÖR den är som den är. Att du upprepar samma fras om Kramfors skolbudget hela tiden ändrar inte på det.

Lite orolig blir man ju när jag läser att de ska använda köpeskillingen till välfärdskonsumtion. 12 miljarder i en ränteportfölj som bara avkastar 2 % är extremt kortsiktigt tänkt. Merparten av avkastningen äts upp av inflation.

Kommuner behöver uppenbarligen hjälp med kapitalförvaltning. Någon sorts gemensam kommunal kapitalförvaltning motsvarande AP-fonderna borde skapas. De här pengarna ska så klart in i någon sorts global aktieportfölj.

Du menar Furillens inlägg? Länken till SCB är mycket tydlig. Det är också mycket tydligt att ett tydligt missförstånd har blivit begånget. Kommunerna har inte skulder på 1 biljon (kommunkoncernerna har skulder på 1 biljon). Kommunskulden ligger på 0,5 biljoner och kan hämtas ur SCB statistikdatabas ”Kommunernas resp. landstingens finansiella tillgångar och skulder, tkr efter kontopost, sektor och kvartal” för den som är intresserad.

http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__OE__OE0106/KTS/

Beträffande flyktinginvandring så har den, vilket jag redan konstaterat hundra gånger, hjälpt situationen, men det stora problemet är kommuner som har spenderbyxorna på. Kramfors och Jämtland-Härjedalen är inte mina exempel utan ditt och Rektangels exempel. Därför använder jag dem.

Det finns tusentals exempel. Du väljer själv vad du vill haka upp dig på.

Hur menar du att flyktinginvandringen har hjälpt situationen?

Felskrivning, den har så klart inte hjälpt situationen.

Du glömmer att pensionerna faktiskt finansieras av de som betalat in i systemet via arbetsgivaravgifter vilket ligger utanför statsbudgeten. Tjänstepensionen betalas av arbetsmarknadens parter (arbetsgivare/löntagare). De kostar sålunda staten inte ett skit. De finansierar sig själva.

Det är inte för att de är etniska svenskar de får pension utan för att de betalat in till systemet.

Pensionerna bekostas inte av kommunerna (annat än som arbetsgivare). Hört talas om AP-fonderna? De är pensionärernas buffert utifall de löpande intäkterna av arbetsgivaravgifterna inte täcker de löpande utgifterna.

Tycker du bör läsa på om de olika offentliga kassorna samt hur och av vilka de finansieras.

Ett stort antal pensionärer utan behov av kommunal omsorg är därför en bra affär för kommunerna och betänk att dessa människor under åratal bekostat sina pensioner helt själva genom eget arbete. Deras medel som du implicit anser tillhöra staten och ser som en kostnad när de tar del av den pension de själva bekostat. Fy fan vilket synsätt.

De som nu anländer betalar inte in till systemen och har aldrig gjort så eftersom de är arbetslösa och efter två år när statsbidragen dras in belastar de den kommunala budgeten.

De har ingen rätt till framtida pension enligt systemet utan belastar direkt statsbudgeten via äldreförsörjningsstöd. Idag är kostnaden liten men jag kan ju tänka mig den framtida utvecklingen.

På sikt vill troligen staten även här vältra över kostnaden till det allmänna pensionssystemet.

Därför sneglar nu regeringen på a-kassorna för att lagstiftningsvägen göra det lättare att kvalificera sig för att få a-kassa och inte belasta statsbudgeten. Då har kommunen ett incitament till att skapa kommunala låstasjobb som till att börja med belastar den kommunala budgeten för att därför belasta a-kassorna som idag främst finansieras via arbetsgivaravgifterna.

A-kassorna ligger utanför statsbudgeten och finansieras av arbetsgivaravgifter genom löntagare/arbetsgivarna som betalar in till systemet. Inte statsbudgeten.

Allt för att upprätthålla synvillan om en välskött statlig förvaltning.

För att man vill få ihop en storkommun. Kramfors gränsar till Sollefteå (ännu en krisande kommun), som i sin tur gränsar till Strömsund och då har man en kommun hela vägen från norska gränsen till bottenviken. Dessutom kan man lägga till några kommuner norr såsom Vilhelmina, Dorotea och Åsele.

Då får man en "storkommun" som täcker en stor yta men inte så många människor.

Detta är alternativet till att bara ha några få kommuner där dem stora och medelstora städerna blir centrala kommun orter.

Om vi i mitt exempel får en storkommun så kommer det ju inte göra någon skillnad jämfört med att ha små kommuner som vi har idag.

Utan det kommer bara accelerera landsbygdens förfall.

Om man gör som du förespråkar, tror du en enda människa vill leva kvar i dessa orter?

Nej, det är du som har fått begreppen om bakfoten.

I den kommunala sektorn, eller den kommunala förvaltningen, ingår de kommunala myndigheterna och de kommunala affärsverksamheterna. En bra beskrivning finns på sidan 56 i Konjunkturinstitutets rapport ”Konjunkturläget December 2019”:

Vad menas med kommunsektorn?
I denna fördjupning används genomgående beteckningen ”kommunsektorn” vilken i den nuvarande nomenklaturen för nationalräkenskaperna ENS 2010 benämns ”kommunal förvaltning”.

Kommunsektorn består av de kommunala myndigheterna (vilket omfattar förvaltning, skola, vård och omsorg i egen och upphandlad regi) och de kommunala affärsverksamheterna (verksamhet som är finansierad med taxor och avgifter och omfattar vatten, energi och renhållning). Investeringar som görs av affärsverksamheter återfinns i den kommunala sektorns investeringar men inte i kommunala myndigheters investeringar.

Kommunala bolag, som till exempel kommunala bostadsbolag, räknas till näringslivet men ägs av kommunerna. Deras investeringar ingår inte i den kommunala sektorns investeringar, men ägandet av aktier i dessa bolag ingår i den kommunala sektorns finansiella tillgångar.

Kommunsektorn kan delas in i kommuner, som tidigare har benämnts primärkommuner, och regioner, som tidigare kallades landsting.

https://www.konj.se/download/18.4a42c8be16f1a7f992c34cf/1576744727462/KLDec2019.pdf

På sidan 57: ”Kommunsektorns skuld som andel av BNP var 2018 ca 19 procent vilket kan jämföras med statsskulden på ca 25 procent. Enligt prognosen kommer kommunsektorns skuld bli större än statens för första gången 2020.”

På sidan 60: ”[...] uppgick kommunsektorns skuld till 923 miljarder kronor och skatteintäkterna till 726 miljarder kronor.”

Och som sagt, enligt SCB:s senaste siffror 2019-12-19: ”Den kommunala förvaltningens skulder fortsatte öka och uppgick till 949 miljarder kronor vid slutet av tredje kvartalet 2019.”
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/finansmarknad/finansrakenskaper/finansrakenskaper-kvartal-och-ar/pong/statistiknyhet/finansrakenskaper-tredje-kvartalet-2019/

Kommuninvest visar lägre siffror (s. 10) för de har bara med räntebärande skulder. Till exempel är leverantörsskulder och pensionsskulder inte med i deras siffror.
https://kommuninvest.se/wp-content/uploads/2019/10/Den_kommunala-laneskulden_2019.pdf

Vidare när det gäller pensionsskulden:
2018-08-14: Många kommuner konkursmässiga

Sveriges kommuner är tillsammans skyldiga svindlande 232 miljarder kronor. Om skulden tagits med i kommunernas balansräkning skulle nära 20 procent av kommunerna ha negativ soliditet. Något som i privata näringslivet ofta klassas som konkursmässigt.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/stora-pensionsskulder-i-lanets-kommuner

Min misstanke är att "kommunala affärsverksamheterna" inkluderar kommunernas aktiebolag, dvs det som räknas med i de sk kommunkoncernerna, vad tror du? Kommuninvest avser definitivt kommunkoncerner, som jag hela tiden sagt, i sin skulberäkning, så SCB kan ju inte ha räknat med bara kommuner och kommit fram till en skuld på nästan 1 biljon. Det säger sig självt.

590 miljoner kr är kommunenkoncernernas skulder enligt Kommuninvest vilket låter väldigt lågt. Det räcker ju att läsa de 50 största kommunernas årsredovisning för att få fram en skuld på ca 500 miljarder kr. Möjligen har jag dubbelräknat. Dvs kommunerna lånar pengar till varandra, och då får man en högre total skuld totalt än om man summerar alla kommunerna. Kommuninvest har väl bättre koll på detta än jag.

SCBs siffra på nästan 1 biljon måste som sagt avse kommunkoncernerna, och antagligen har de då inte gjort det kommunerna har gjort, dvs kvittat skulder som kommunerna har gentemot varandra. Då får man en väldigt missvisande bild på skuldläget vilket är vad SCB har fått, men samtidigt kan jag inte klanka ned på denna metod då det är just den jag använt när jag tittade på de 50 största kommunerna (kommunkoncernernas) årsredovisning.

Tittar man på de 50 största kommunerna (60 % av Sveriges befolkningen ungefär) så har kommunkoncernerna skulder på 0,5 biljon. Lägger man till övriga kommuner (som står för 40 % av Sveriges befolkning) så får du ungefär den siffra SCB kommit fram till. Jag räknar alltså grovt med 100 miljarder per 1 miljon invånare. 0,6*10+0,4*10 = 1 biljon.

Kommuner och stater är inte detsamma som företag. Den pensionsskuld Skandia och liknande försäljare av pensionsförsäkring babblar om finns inte. Man bestämde under reg Persson att bokföra dessa pensionsskulder som uppkommit före 1998 under "Ansvarsförbindelser". I och med detta har man i princip bestämt att dessa skulder inte finns, och så är det med det.

(Enligt samma resonemang skulle man kunna påstå att staten är konkursmässig för att staten har en "pensionsskuld" på kanske 10 biljoner kr (har inte den exakta siffran i huvudet och kan vara fel ute med ett par biljoner). Pensionerna betalas helt enkelt av den arbetande befolkningen. Det finns ingen skuld, bara ett åtagande/ansvarsförbindelse.)