Kommunkrisen sprider sig nu igenom Sverige.

Postoperativ rehabilitering sker i hemmet och någon större vårdkö finns knappast till hemsjukvård.

Olika kommuner har olika lösningar. Vissa har korttidsboenden där det ofta är kö.

Det händer att de tar en sväng till korttidsboende först och sedan till hemmet. Dock är det ju ändå så att flaskhalsen i systemet inte är kommunen, utan regionen. Det är lång kötid till operation. Inte till postoperativ rehabilitering.

Jag förnekar inte att det är regionerna som är den stora flaskhalsen. Jag påtalar bara att det inte är ovanligt att medicinskt färdigbehandlade patienter tar upp plats på sjukhuset i väntan på den kommunala vården. Detta bidrar till att skapa köer.

Ett annat problem är att den lagstadgade samverkan mellan kommuner och regioner fungerar dåligt. Patienter skrivs ut utan ordentlig vårdplanering, vilket leder till att vården i hemmet eller på boendet blir undermålig. Konsekvensen blir att patienten måste läggas in igen efter kort tid. Detta är ganska vanligt bland äldre, multisjuka, psykiskt sjuka och så vidare. Även detta bidrar till att skapa köer.

Givet de senaste inläggen är det lätt att inse den dominoeffekt som uppstår när kommunerna skär ner på vård och omsorg. Det fungerar redan ganska dåligt och kommer givetvis bara att bli sämre. Det kommer i sin tur att innebära att fler patienter behöver läggas in på sjukhusen som redan är överbelastade. Det är en nedåtgående spiral som går snabbare och snabbare. Dessutom belastar alla invandrare systemen mycket hårt.

Kan ni förstå detta, 50Hz och Filantrop007?

Till stor del beroende av att det just är kommuner och regioner som får ta kostnaderna för den förda politiken och att de därför håller nere statsskulden. Staten har vältrat över sina kostnader till kommuner och regioner.

På sikt om dessa inte klarar sina åtaganden eller inte erhåller krediter på egen hand så har staten att gripa in. Då går statsskulden plötsligt i den motsatta riktningen.

Statsskulden brukar räknas i relativa termer jämfört med BNP. Om vi får en lågkonjunktur där en allt större del av befolkningen är tärande jämfört med närande skattebetalare så kan de relativa proportionerna snabbt förändras.

Statens skuld växer samtidigt som BNP sjunker. Den BNP som brukas som skatteunderlag och kredit för staten att just rädda de andra offentliga kassorna.

Tåget kör rätt mot bergväggen men ännu har ingen modet att dra i bromsen eller ens reflektera över problematiken. Vem vill argumentera för att befolkningstillskottet efter 2015 i glesbygdskommunerna är ett nettotillskott till de offentliga kassorna även om regioner, kommuner och statens kassa särredovisas. Staten kan ännu vältra över kostnaderna till de andra offentliga kassorna men till syvende och sist har staten att garantera deras åtaganden.

Jag instämmer i att vi ännu räddas av den inhemska befolkningens skatteförmåga. Det du implicit medger med detta är att andra delar av befolkningen inte nettobidrager till de offentliga kassorna.



Hur ska de kunna göra de om inte ens den inhemska befolkningen kan försörja sig utan flyr glesbygdskommunerna till förmån för städerna?

Jakt och fiske mot skattebefrielse är en lösning men detta lär knappast ge klirr i de offentliga kassorna.

De kommuner och regioner som kommit upp till diskussion än så länge är bla Kramfors (skolbudget 25 % över rikssnitt) och Jämtland-Härjedalen (97 % måluppfyllelse vårdgaranti). Nedskärningar här kommer alltså föra välfärdsstandarden mot rikssnittet, inte under rikssnittet. Du har ganska dålig koll på kommuners vårdverksamhet. Det är inte kö till rehab. Det är inte där flaskhalsen sitter. Det är kö till operation.

Du avslöjar ÅTER dig själv som en fullblodsidiot som INTE ENS FATTAR det jag uttryckligen skriver:

Jag förnekar inte att det är regionerna som är den stora flaskhalsen. Jag påtalar bara att det inte är ovanligt att medicinskt färdigbehandlade patienter tar upp plats på sjukhuset i väntan på den kommunala vården. Detta bidrar till att skapa köer.

Ett annat problem är att den lagstadgade samverkan mellan kommuner och regioner fungerar dåligt. Patienter skrivs ut utan ordentlig vårdplanering, vilket leder till att vården i hemmet eller på boendet blir undermålig. Konsekvensen blir att patienten måste läggas in igen efter kort tid. Detta är ganska vanligt bland äldre, multisjuka, psykiskt sjuka och så vidare. Även detta bidrar till att skapa köer.

Givet de senaste inläggen är det lätt att inse den dominoeffekt som uppstår när kommunerna skär ner på vård och omsorg. Det fungerar redan ganska dåligt och kommer givetvis bara att bli sämre. Det kommer i sin tur att innebära att fler patienter behöver läggas in på sjukhusen som redan är överbelastade. Det är en nedåtgående spiral som går snabbare och snabbare. Dessutom belastar alla invandrare systemen mycket hårt.

Och ditt helt irrelevanta ältande om nån jävla ”skolbudget” i någon kommun står du för själv. Vad har det med saken att göra? Tråden är på 160 sidor och du ältar om någon siffra utan något som helst sammanhang.

Jag beundrar ditt engagemang i att försöka få alla dessa troll och stenkorn att se verkligheten

Men så oartigt att kalla din motdebattör för idiot. Är du 1 år gammal? För du beter dig som en liten bebis som inte fått mjölk av mamma. Det var vad jag minns du som refererade till Lotta Gröning, som skrev om Kramfors ekonomiska situation. Därav använder jag mig av Kramfors för att klargöra det mycket utbredda missförståndet att vi befinner oss i en nationalekonomisk kris.

(FB) Kommunkrisen sprider sig nu igenom Sverige.

Kramfors är en av flera småkommuner som lägger för mycket pengar på välfärd. Det är i regel röda kommuner som struntar i god förvaltningspraxis. Dessa kommuner vill nu har mer pengar, från kommuner som sköter sig.

Det är bortom undertecknads förståelse att du fortfarande för långa resonemang om kommunens rehabverksamhet, som om det vore en betydande verksamhet. I t.ex. min kommun finns ca 11 500 kommunanställda. Hemsjukvården har ca 250 anställda. Dvs 2 % av totalt antal anställda, ergo en mycket liten del av kommunens lönebudget. Flaskhalsen i sjukvården finnes inte heller på kommunal nivå, oavsett hur barnsligt du beter dig åt, är det helt enkelt fakta att det är regionerna dvs sjukhusen som krånglar, inte kommunerna. Det finns ingen saklig grund i ditt resonemang. Därmed ingen orsak att vidare utforska ämnet.

För att relativisera ovan så vill jag ta oss tillbaka till verkligheten. Kramfors och liknande kommuner, som "krisar" pga allt för generösa välfärdsbudgetar, utgör en väldigt liten del av Sveriges befolkning. De är som jag sagt inte representativa för Sverige som helhet.

Faktum är att tittar man endast på Sveriges 50 största kommuner så har du redan där en total befolkning på över 6 miljoner invånare. Mao lever över 50 % av Sveriges befolkning i landets 50 största kommuner. Dessa utgör en bättre representation för Sverige som helhet. Tittar man på dessa kommuners (kommunkoncerners) balansräkningar, så kan konstatera att de i nuläget har sammanlagda tillgångar på över 1 biljon kr med ett eget kapital på över 400 miljarder kr och därmed en soliditet på 40 %. De kan alltså låna i runda slängar 400 miljarder kr och trots det ha ca 30 % i soliditet vilket av någon anledning är ett slags mål bland Sveriges kommuner. I fall de går ned till 20 % soliditet så kan de låna nästan en biljon kr. Det saknas alltså inte pengar i Sveriges kommuner, tvärtom, pga hur kommuners uppdrag är formulerat, är de i regel ganska så välkapitaliserade, eftersom de har stora belopp i bostäder, energiproduktion, kommunikationsnät, marktillgångar, hamnar mm. Mellanstora och stora kommuner har det gott ställt ekonomiskt. Det finns här ingen kris när man tittar på balansräkningen.

Detta återses i Moodys och Standard and Poors kreditbetyg för Kommuninvest. Kommuninvest har högsta möjliga kreditbetyg.

Nu är du tillbaka med dina härskartekniker och argumentationsfel igen. Inget ändras av att du kallar mig ”liten bebis” och upprepar sådant som saknar relevans.

Du visar själv att du agerar som en idiot eftersom du helt kringgår trådens ämne. Problemet ÄR att kommun efter kommun måste skära ner på välfärden för att pengar saknas. Punkt slut. Att du skriver oförskämdheter och osakligheter ändrar inte på det.

Lotta Gröning avslutade sin krönika såhär:

Läget är onekligen mörkt.

Tidningen Kommunalarbetaren har kartlagt alla kommuner som sparar på vård och omsorg. Det är totalt 180 kommuner. 209 kommuner hade ett underskott i de nämnder som ansvarade för äldreomsorgen och tillsammans uppgick underskottet till 1,8 miljarder.

Lägg till att 60 procent av landets kommuner tänker lägga ner skolor och 64 procent dra ner på personal. Stora delar av landet är med andra ord under avveckling.

https://www.expressen.se/kronikorer/lotta-groning/nu-kollapsar-valfarden-runtom-i-sverige/

Dina nyckeltal är irrelevanta i denna verklighet.

Tack för det.
De här personerna visar ett beteende som är mycket vanligt bland politiker och byråkrater. Trots att problemen är uppenbara och finns framför ögonen på dem så förnekar de allting och slingrar sig med helt ovidkommande argument. Ofta är de också väldigt arroganta och hånfulla. Det är helt otroligt.