Den STORA tråden om "de", "dem" och ”dom”.

Nu ska jag försöka att vara försiktig när det gäller denna hett omdiskuterade fråga. I det första uttrycket så är "de" bestämd artikel till "målningarna. "De" skrivs alltid som "de" när "de" är en bestämd artikel. Det spelar ingen roll om det står i subjekt -eller objektställning. Frågan om "de" eller "dem" uppkommer först när det är fråga om "de" i funktionen som pronomen. Det heter således:

- "Jag såg, de vackra målningarna".

men:

- "Jag såg, dem".

När det gäller "de som" eller "dem som" så kan man se det som en enkel fråga om analogi och då kan man helt enkelt säga att det är fråga om subjekts- eller objektsform, "de" i subjektsform, "dem" i objektsform. Nu minns jag inte vem som är den mest ihärdiga av röster att acceptera även "de som" i objektställning, men det lär hur som helst vara någon som låter bruket vara ledande för normativa råd, alltså enligt principen "om folk säger och skriver så, så är väl det, det som är riktigt? Man brukar då ta till att det är ett fast uttryck, men i detta fall har jag sett att argumentationen att "de som" står "i en särskild förbindelse" (minns inte var). Man försöker då inte argumentera utifrån en grammatisk systematik, utan i stället se oregelbundenheter och att folk använder språket på olika sätt som något att helt enkelt att acceptera. Typ, "ja jag gör så här, och du gör så där å vad bra att vi berikar språket". Om denna acceptans kan man sedan ha olika uppfattningar om.

Det råder nog inte större »förvirring« därvidlag än det gör i fallet var/vart, där ju nästa alla konsekvet skriver vart:

(FB) var eller vart

De flesta som skriver »dem« konsekvent gör det för att de tror att dom stavas så på ett finare sätt.

Precis och om man då är övernitisk så blir alltså meningen:

Jag såg dem, de vackara målningarna.

Japp. "Dem" i objektsform, likaså "de vackra målningarna" som i detta sammanhang kan beskrivas som lös apposition.

Kanske är det så enkelt. För egen del så har jag visst överseende med dem som skriver "de" konsekvent, alltså aldrig använder "dem". Jag försöker att ha samma överseende med dem som kastar in "dem" lite här och var planlöst. Jag försöker verkligen, men det framkallar ändå något av känslan att texten är en sminkad gris.

Regler kan upplevas vara väldigt trubbiga verktyg, om man använder dem alltför kategoriskt.

Jag minns att jag tidigt brukat hantera liknande grammatiska tveksamheter genom att säga t.ex. "jag skall möta henne, hon som kommer där". Möjligen gör jag ibland så per automatik fortfarande.


Luskade lite i min "Skrifter av Selma Lagerlöf" och fann där i "En Herrgårdssägen" meningen, - "Hede hade spelat med sänkta ögon, nu kastade han tillbaka huvudet och såg på dem, som omgåvo honom". En i mitt tycke intressant kommatering mellan dem och som.

Denna,
"Varje kommun ”ska ha förmåga” att ta emot de [dem!!!!!!!!] som fått uppehållstillstånd".

- kanske hellre borde vara;
"Varje kommun ”ska ha förmåga” att ta emot dem, som fått uppehållstillstånd".

Det var inte bara den kommatering du fokuserar på i din citerade text som bryter mot de regler som brukar rekommenderas.

Det var inte bara den kommatering du fokuserar på, i din citerade text, som bryter mot de regler som brukar rekommenderas.

?

Det kom med lite för mycket när jag citerade dig. Det jag syftade på var:

"Hede hade spelat med sänkta ögon, nu kastade han tillbaka huvudet och såg på dem, som omgåvo honom".

Enligt rekommendationer som brukar ges:

Hede hade spelat med sänkta ögon. Nu kastade han tillbaka huvudet och såg på dem som omgåvo honom.

Men man kan ju göra som man vill. Det är ungefär vad språkvetare brukar säga.

Ja där kommer man väl mer in på finlir i tempo, accentuation och stämning. Jag tyckte meningen var intressant just för att Selma där använde skiljetecken mellan dem och som.

"Varje kommun ”ska ha förmåga” att ta emot dem, som fått uppehållstillstånd".

I stället för att rekommendera ett »dom-användande« fungerar det problemfritt med den (helst med en i stället för varje också):

- En kommun ska ha förmåga att ta emot den som fått uppehållstillstånd.

Som andra redan påpekat kommaterar du fel i de här två fallen.

I det första fallet är "de" bara en artikel till objektet (målningarna) och du kan inte peta in ett komma mellan verbet (såg) och objektet. Möjligen en ellips eller ett tankestreck om du vill markera tvekan eller en paus.

I det andra fallet har du en bisats som inleds med relativpronomenet "som" och då ska kommat (om du har något komma) stå mellan "dem" (inte "de") som är objekt i huvudsatsen och "som" som är subjekt i bisatsen. Att placera ett komma mellan verbet och objektet i huvudsatsen blir fel även i detta fall.