Den STORA tråden om "de", "dem" och ”dom”.

Intressant information, men jag tror inte att gemene man lägger dessa regler och ditt trick på minnet.

Om man ständigt behöver fundera över grammatiska regler blir det förmodligen inte mycket sagt eller skrivit.

Vi får nog acceptera att ”dem” ”de” och ”dom” används huller om buller bland folk i allmänhet.

Nej, det borde vi inte behöva göra. Det finns givetvis tveksamma fall, men i de flesta sammanhang så räcker med att läsa meningen som ofta innehåller "dem" och skall vara "de" för att märka att det låter fel. Tvärtom ibland också, men företrädelsevis "dem" som dyker upp där det inte skall vara. "Dom" är ju talspråk, men faktiskt mindre störande med "dom" i en skriven text än att det står "dem" på platsen för "de". Tyvärr sprider sig kunskapsbristen kring detta, även i dagstidningar stöter man på dylika felskrivningar numera.

I dagstidningar finns många usla skribenter så det är inte konstigt om du stöter på fel där. Speciellt TT har riktiga stolpskott.

Problemet som uppkommit är att »dem« numera hos många är en hyperkorrektion. De tror att »dom« stavas så på ett lite finare sätt.

Jag tycker att det borde räcka att läsa sin egen text en gång, är det fel av det där slaget märks det direkt. Finns en del tveksamma fall, men fel på dessa märker nog inte andra heller! Flertalet är så solklara att det tar tvärstopp när man läser.

Fast det är nog snarare så att antingen kan man [och då behöver man inte kolla] eller så kan man inte [och då kan man inte kolla].

Det handlar om att lära sig, vilket inte skulle kräva någon större ansträngning. Dock är nog 99 % som inte kan helt ointresserade och bryr sig inte. De som vill och figurerar i denna tråd är bara enstaka personer bland en ointresserad massa.

Tyvärr kan det faktiskt vara så illa.

Kan det inte vara så att de har svårt för det på riktigt? Jag menar, bara att tro att dem är en "finare" form av dom kräver ju att man är ganska dum och har extremt dålig språkkänsla.

Det här med hyperkorrektioner är ju lite speciellt och ofta har det nog att göra med dålig känsla. Emellanåt även brist på takt och ton.

Jag dristar mig till att »Ni-användandet« är en modern hyperkorrektion. Rent språkligt är det givetvis inte fel, men sammanhangsmässigt är det definitivt så. Jag påstår även att den som använder »utav« i stället för »av« är gör sig skyldig till en modern hyperkorrektion. Här vill jag givetvis rekommendera att »av« används ytterst sparsamt och att »utav« aldrig används. Slutligen den gamla odågan »och« i stället för »att« när det talspråkliga »å« ska uttalas [som de tror] vackert.

Hur får jag in dessa betraktelser i denna tråd då? Hyperkorrektionen är ett sätt att tro sig ha rätt på ett duktigt sätt. Det är således en mycket svår uppgift att få den som gödslar med hyperkorrektioner att lära om sig. Det är där skon klämmer med det felaktigt använda »dem«.

Har du några exempel på det här? För här tror jag att jag som finlandssvensk kan göra fel, eller så förstår jag bara inte vad du menar.

Kan bara länka till trådar som handlar om just detta eftersom det inte är ämnet i denna tråd. Jag tog det bara som sidoexempel. Titta i dessa:

(FB) OCH istället för ATT

(FB) Att använda "och" istället för "att"

(FB) "och" istället för "att"

Egentligen finns det inget problem. Att skriva "dom" om man inte klarar av att skilja på "dem" och "de" har varit accepterat sedan 1960-talet. Det är bara när folk ska krångla till det och låtsas att de förstår något som de inte förstår som de begår det gräsliga dem-felet och skriver "dem" när det ska vara "de".

1917 års bibel sa "men åt alla dem som tog emot honom... ". Skulle man ha sagt "de' idag, eller kan det fortfarande vara rätt att skriva så?