Det är något stort på gång - allt fler väljer bort barn

Barnlösa är av samma skrot och korn som arbetsvägrande bidragstagare. Det är för mig obegripligt att inte fler rynkar på näsan när någon kallar sig "frivilligt barnlös". Dina barn är en sorts pensionsförsäkring för hela samhället. Precis som arbetslöshetsförsäkringen så kollapsar det om för många snyltar på systemet.

Argument som att inte vilja utsätta barn för "det hemska samhället" är ju rent löjligt. Hur tror ni det såg ut för några hundra år sedan? Tolv barn i en enrummare bredvid fabriken. SÅ jäkla dåligt är det inte nu för tiden.

Dessvärre finns väldigt få ekonomiska fördelar med barn längre. Antagligen är det just detta som "homo economicus" behöver för att klämma fram fler knoddar. Det måste bli dyrt att vara barnlös.

Har inte läst hela tråden men det här är mina tankar. Det föds fler barn än någonsin i Sverige och nativiteten i Sverige är redan bland de högsta i Europa så det saknar helt betydelse om ett fåtal människor tror att de gör världen en tjänst genom att inte bidra till befolkningsökningen.

Men en viktig detalj är åldern på de här "självvalt barnfria" personerna. Det är rent löjligt när kvinnor i 25-30 årsåldern hävdar att de aldrig kommer att skaffa barn. Jag har nämligen träffar ett antal sådana genom åren och i stort sett alla slutar på samma sätt: med desperata Ivf-behandlingar. Några av dem träffade den rätta sent i livet medan andra insett att de trots allt ville ha barn först när det nästan var för sent.

Jag struntar fullständigt i hur och när andra skaffar barn men det är intressant att de först basunerat ut att de valt ett barnfritt liv för att kunna känna sig fria och ansvarslösa långt upp i 30- till 40-årsåldern och sedan har krav på landstingsfinansierad utredning och behandling för att försöka få barn med Ivf. Och sedan gråter ut om svårigheter att bli gravid. För att de blundat för att fertiliteten minskar med en stigande ålder och kräver att kunna skaffa barn först efter 35 när det plötsligt passar dem.

Kvinnor får gärna leva sina barnlösa liv men håll tyst om det tills ni uppnått övergångsåldern och kommit i klimakteriet så att tåget verkligen gått. För de är helt enkelt inte trovärdiga innan dess.

Vissa av oss har väl lite högre tankar om våra (eventuella) barn än att de ska finnas till för vår egen skull eller som en del av en ekonomisk ekvation. Personligen tar jag hellre ättestupan eller ett välriktat hagelgevär än sätter folk till livet som inte behöver bara här eller har något här att göra. Varför ska de behöva gå i cirklar i 80-90 år bara för att jag ska få ett "värdigt slut" som dement på nått ålderdomshem? Livet kanske inte är dåligt på så sätt för de flesta i moderna länder, det är bara helt poänglöst. Det finns inget kosmiskt konto där din lycka hamnar, du förlorar allt vid döden.

Hej,

Det är redan ’dyrt’ att vara barnlös - en stor del av samhällets resurser går till olika former av familjefrämjande aktiviteter (dagis, skola, sjukvård, föräldraledighet etc.)

Har 1 litet barn och tycker det är väldigt kul. Bor ihop med min partner. Vill gärna ha ett till inom typ 5 år. Mest för barnets skull, det är ju kul med syskon.

Det är såklart jobbigt ibland och man får otroligt mkt mindre tid, men i det långa loppet tror jag man ”har igen det”.

Det är ju såklart kul nu också, men ni fattar.

Glömde också svara. Ja barn är en dealbreaker för mig om jag någonsin skulle dejta igen. Likså är det ganska meningslöst att bli tillsammans med en kvinna som faktiskt vill ha barn, hade varit ganska taskigt mot henne.

Jag tycker alltid att det är sunt när människor tänker själva och inte låter sig styras av normer, förväntningar ideal eller kulturella eller religiösa föreställningar. Idag är det inte samma stigma att avstå barn frivilligt. Då gör människor genomtänkta och ärliga val.

Med tanke på hur vi i vår del av världen ”tar hand om” vår jord så kanske idealet vore långsamt minskande befolkning så att det blir hållbart.

Tanken är att du ska dela dena s.k "börda" men en man och om ni behöver, den kombinerade hjälpen utav era två förhoppningsvis stora släkter. Individualism, atomiseringen utav famlijen och små familjer är piss.

I princip inga moderna filosofer anser att det finns en mening med livet. Om det hade funnits en mening med livet hade den varit så självklar att ingen hade frågat efter den.

Om det är nånstans där det finns grund för att argumentera för en minskande befolkning så är det i tredje världen, inte i västvärlden.

Det stora är snarare att medelklassfolk tenderar att skjuta upp barnafödandet, så de max hinner få ett barn och i värsta fall inget alls. Det tar tid att ha råd med villa i storstäder osv.

Det är dock intressant att barnfrihet börjat diskuteras mer öppet på sociala medier som en positiv grej. Om det är ett tecken på en ny företeelse är väl dock oklart? Det nya är kanske att man vågar skriva om det som en aktiv handling?

Ifråga om koldioxid står den rikaste tiondelen (läs vår del av världen) för hälften! av all utsläppen. Så tänk om ifall du vill vara moralisk och intellektuellt hederlig.