Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Räknas det inte när det gick en fråga från en nytillsatt KP till MUST. Finns det några uppgifter om vad det gällde?

Hur kommer det sig att ALLA undviker det vittnet som observerade GM mordplatsen bäst?
Mårelius vittnesmål tycks vara paria överallt. Varken ”privatspanare”, journalister eller polisen vågar beröra det han säger.
Den största anledningen till att hans vittnesmål ignoreras är att det slår sönder verklighetsbilden vi har haft i trettiotre år.

Frågan folk måste våga ställa sig är hur GM visste att OP skulle byta sida av Sveavägen....

Inge Morelius vittnesmål kan knappast sägas undvikas av alla. Även här i tråden har det han såg dryftats åtskilligt och i alla fall av mig tagits på allvar. Liksom den information vi har kunnat få av hans passagerares bankomatuttag.

Problemet med IM och hans vittnesmål är hur oerhört slarvigt det dokumenterades av PU. Hans första telefonkontakt vid niotiden på lördagsförmiddagen gav ett mycket sparsamt förhörsprotokoll där många väsentliga frågor aldrig ställdes. Redan där står klart att IM sett hela MOP-förloppet vid Dekorima och han borde plockats in för ett ordentligt förhör redan under lördagen.

Nu dröjer det till 14e mars innan han avhörs något mer noggrant och under dom två veckorna är det ofrånkomligt att IM påverkas av den massiva mediabevakningen med alla dess spekulationer. Även under lugnare omständigheter grumlas minnet av tid , vilket forskning visat. Vid nästa förhör i april har tidigare nämnda faktorer rimligen påverkat ännu mer vilket ökar osäkerhetsfaktorn.

Under sommar/höst samtalar han med journalisten/författaren Thomas Kanger som ytterligare påverkar hans sinnebild av MOP. Vid rättegångarna är det uppenbart att IM verkligen försöker minnas och vill ”hjälpa till” , vilket han delar med flertalet vittnen. Att hans historia förändras i vissa detaljer minskar i mina ögon inte hans personliga trovärdighet, det är ett naturligt beteende hos ett vittne som hörs efter mycket lång tid, två och ett halvt år.

Sättet PU slarvade bort IMs vittnesmål är ett av många grova fel som PU begick under första tiden efter MOP. När hans utsaga nu bedöms gäller det att se dom stora dragen i berättelsen och vara försiktig med detaljerna. När jag går igenom vad han säger kommer känslan av att han sett GM , till och från, under några minuter. Detta har stöd av passagerarnas bankomatuttag.

Däremot tycker jag ex Gunnar Wall drar väldigt långtgående slutsatser av IMs uttalande rörande annonspelaren . De kommer långt efter MOP och är så luddiga att det för mig är osannolikt att bygga en hel mordteori runt detta halmstrå. IM är ett centralt vittne vars iakttagelser bör beaktas, med svagheterna som nämnts i bakhuvudet . Att förespråkare för Christer Pettersson och Stig Engström som GM vill minimera IMs betydelse är förståeligt , då hans vittnesmål starkt ifrågasätter möjligheten i dessa teorier.

Det största anledningen till att IMs vittnesmål undviks är för det inte ”passar” in i någon av alla teorier som folk saluför här och på andra ställen.
Teorier som CP, Skandiamannen, Gunnarsson och någon annan teori där det är en ensam GM faller totalt med IMs vittnesmål.
Jag tror inte det är en slump att vi har matats med teorier som undergräver hans vittnesmål. Antingen saluförs dessa teorier av nyttiga idioter eller av betalda gatekeepers.
Den enda som hade en teori där IMs vittnesmål passar in var Heimer.

Just Bergmans bok om underrättelseverksamheten under beredskapsåren är intressant på flera sätt. Bl a persongalleriet och deras inbördes kopplingar. T ex det faktum att Sverker Åström varit knuten till und sedan 1939 ger ju lite mer bakgrund till hans engagemang i Holme'rs och Ebbes utredningar av MOP.

Att C-byråns andreman Thernberg var mentor åt Birger Elme'r och vän till familjen Palme är heller inte ointressant. Thernberg var den som byggde upp den verksamhet av callgirls som Bergman skriver om i sin bok. Den var framgångsrik så det är högst troligt att verksamheten fortsatte under IB:s tid. Bordellaffären bör ses i det ljuset.

Bl a Donald F har ju beskrivit hur han avlyssnade horbesöken för IB:s räkning. Här finns mycket skit som aldrig kommit upp till ytan, bl a hur utbrett utnyttjandet av småflickor var.

Om detta har något med MOP att göra? Vete tusan men det skulle utgöra ett sjuhelsickes motiv. Tänk tanken att OP skjutits för att han ytterst var ansvarig för horandet med småflickor i rikets tjänst... Rätt eller fel, blotta misstanken skulle utgöra ett tungt skäl till en massiv mörkläggning. En mörkläggning som utan tvekan skulle hålla över tid och över partigränserna.

Vittnet ”Tommy Andersson” är intressant.
En del tyder på att hans historia går att sammankoppla med Jonny Wiklunds dito.

Teori:
En person med sydländskt utseende som först stiger ur en bil på Tunnelgatan, och sedan spanar norrut på Sveavägen. Han springer efter skotten Tunnelgatan västerut, och norrut på Olofsgatan, där han hoppar in i den bil som under tiden Johnny W varit ute på snurr svängt runt hörnet till Olofsgatan.

Han bör då ha stått väldigt nära Helena Lähde, och dessutom passerat henne där hon stod vid bankomaten och hämtade ut pengar, men ingen i IM:s sällskap verkar ha noterat honom, och det försvagar ju teorin en del.

Det vore också intressant att veta var på Olofsgatan ”turken” stötte ihop med Tommy, och i vilken riktning bilen sedan färdades.
Holmér berättar ju inte om bilen åkte ut på Sveavägen via Tunnelgatan eller Adolf Fredriks kyrkogata, men jag gissar att han menar att den åkte österut på Adolf Fredriks kyrkogata?

John Wiklund körde två varv runt kvarteret Tunnelgatan-holländargatan-Adolf Fredriks Gata- Sveavägen . Enligt GMPs rek beräknade han första passeringen av den kurdlike mannen till 2315 och den andra till 2320. Viktigt att komma ihåg att det hör rör sig om cirkatider, JW satt inte med ett stoppur med han cruisade runt i city medan han väntade på att hämta sin hustru på Målargatan

Sant.
Vi får ta alla tidsuppgifter med en nypa salt, men någon referenspunkt bör han ju haft eftersom han troligtvis hade avtalat med sin fru att han skulle komma till Målargatan en viss tid.

Sedan har du ju helt rätt när du säger att Hans Holmer blev närmast lyrisk över detta halmstrå för sin teori om PKK.
PKK var det knappast, men alla svarthåriga män med mustasch behöver varken vara kurder eller turkar.
Vi får helt enkelt se det som en intressant signalementsuppgift på en person som stod där, och en annan signalementsuppgift som gäller en springande man på Olofsgatan.

Det intressanta är att det finns klara beröringspunkter vad gäller bil, utseende, (ungefärlig) tid och plats.

Vore intressant att se bankomatkunden Glenn Malmströms vittnesmål. Det är ytterligare en person som kan ha sett mannen med anatoliskt utseende på Tunnelgatan.

Jag tänkte precis skriva samma sak.
Glenn bör ha lämnat bankomaten ca 23.19 och gått västerut.
Jag har faktiskt frågat PU för några år sedan om hans vittnesmål, men utan framgång.

Prostitution är dessutom något som slår tämligen lika över hela partiskalan så det finns många skäl att skit aldrig flyter upp till ytan. Kejne-affären på 50-talet är ett annat tillfälle då utnyttjande av minderåriga, i det fallet pojkar, synliggjordes. ”Grandpastorn” Karl-Erik Kejne hade inte rätt i alla delar men utsattes för mordförsök.

Den utredande journalisten Armas Sastamoinen fick kasta sig av cykeln när en bil försökte köra på honom i Stockholm, En annan journalist kunde bevittna hur en polis försökte plantera en prostituerad pojkes kniv som bevis hemma hos KEK , den beryktade ”knivfällan”, på order av stadsfiskalen Otto Meijer.

När den i barndomen utnyttjade Eva Bengtsson uttalade sig i kölvattnet av Deanne Rauschers boksläpp för tiotalet år sen sablades hon ned av makthavare och deras lakejer inom presskåren. Det faktum att kulturjournalisten Sigvard Hammar 1976 dömdes för sexuellt utnyttjande av bl a EB bortsåg etablissemanget helt ifrån.

Ännu en av dessa hemligstämplar som 33år efter MOP näppeligen kan ha avgörande betydelse vare sig för förundersökningen eller Rikets säkerhet .