Varför frivilligt bo i MALMÖ?

Haha konstnärer alltså … beskrivningen av Malmö, där man "lever på riktigt" "utanför normerna", ja det råder det väl ingen tvekan om …

Jag bodde i Rosengården och brukade gå från Trianglen dit på nättar, efter som jag jobbade udda tider i Danmark, samt använde ofta Rosengård st. för tåg till centralen.

Har en kompis som bott där också ett tag. Han har samma upplevelse som mig. Men han vet också om ett par som har blitt rånade.

Tror nog att om man är spinkig och verkar lite nördig så kan det vara ett högriskområde. Men jag pratar om min egen erfaring. Och som sagt, jag har inte upplevd problemer och gillade att bo där.

Anyways, om man inte framstår som klassiskt offer, så är det ingen fara. Dock så finns det riktigt många babbeluringar. Och jag fattar om det gör en otrygg. Om man inte är så känslig för sånt så är det inga problem. Tror det finns tre riskgrupper:

- Tjejer som rör sig ute på natten.
- Nördiga tönter som rör sig ute på natten.
- Kriminella.

Dessa grupper ska nog inte bo ett ställe med hög kriminalitet, efter som kriminella är äckliga opportunistsvin.

Flyttade från Stockholm till Malmö och har bott här i 15 år. Nära till Köpenhamn och generellt skulle jag säga att Skåningar är mer öppna och raka än stockholmare vilket gör det lätt att ”komma in” i gemenskapen.

Det är såpass litet att man kan cykla eller gå hem från krogen eller nattklubben Utan att behöva ta taxi eller tåg, vill man köpa något från en mer exotisk mataffär än Ica så finns det en butik på gångavstånd.

Personligen gillar jag Malmös parker bättre än Stockholm när man är ute med hunden. Nära till Tyskland när man vill köpa billig alkohol.

Har aldrig hänt mig något i Malmö förutom ett par snodda cyklar och fått en bilruta kossad av ett fyllo som gick bärsärkagång på alla bilar på gatan.

Du kan inte ha bott på Rosengård om du kallar området för "Rosengården". Ingen gör det. Inte ens Muhammed på SFI. Så trolla får du jobba med.

Varför folk inte flyttar från Malmö? Man måste väl få ett jobb på annan ort. Inte alltid så lätt. Så av ekonomiska skäl.
Sen, vart fan skall man flytta? Hela landet är ju likadant. Malmö har fördelarna jämfört med alla andra städer (även skitstaden Stockholm):

1. Varmare och bättre klimat
2. Skåningar är mer kontinentala och varma som resten av Europa.
3. Nära till Mamös huvudstad Köpenhamn.
4. Många affärer och annat av nöje på väldigt nära håll.

Jag bodde där i 1.5 år, innan dess på Möllan. Bodde cirka 300 meter från Rosengård station. Varför skulle jag trolla om något så tråkigt? Att jag kallar det Rosengården beror kanske på att jag inte bryr mig så mycket. Fick först reda på att det var Rosengård när jag läste om skytning runt hörnet och kollade upp vart området gick och såg att min gamla adress var i Rosengård. Ta det eller låt bli, vem bryr sig.

Btw, trodde det hette Rosengården tills du rättade mig. Ingen har rättat mig innan.



Kan säga varför jag flyttade dit från Köpenhamn:

- Billig hyra för lägenhet centralt. Ansåg att till och med Rosengård kändes centralt då Möllan är runt hörnet i princip.
- Bra stad, särskilt om sommaren.
- Bra infrastruktur, Kbh runt hörnet.

Dina punkt 3 & 4 är jag enig i.

Varför flyttade jag?

Jobb som inte låg lika lätt relativt centralstationerna, samt möjlighet att byta ut lägenhet i Malmö till en i KBH till typ samma pris, så reskostnaderna och restid gjorde skillnaden.

Om man inte hänger med kriminella eller folk som hänger med kriminella, om man inte är tonåring och umgås andra tonåringar, och om man inte sitter på svartklubb tills 4 på morgonen, så är Malmö vilken stad som helst.

Jag, som endast var ute sent i syfte att komma från A-B hade aldrig problem med annat än vädret.

Jag är nyfiken, när ungefär bodde du vid 'Rosengården' station?
Nyligen, några år sedan, eller länge sedan?

Problemet kanske är att andelen av Malmö som är att betrakta som 'slumområde' ständigt vidgas...


Alltså, är du och din bekantskapskrets inlåst i Bunkeflo eller något? Jag kan väl se hur man själv kan ha lyckats undvika att bli utsatt för något, men ingen i bekantskapskretsen ens...?

Jag blev senast misshandlad i September, sparkad i huvudet bakifrån vid folkets park. En väninna blev utsatt för ett våldtäktsförsök utomhus i somras. En annan blev fullbordat våldtagen för två år sedan. En tredje våldtagen när hon var 12 år gammal, vilket är många år sedan nu. Vaktmästaren som blev skjuten i huvudet häromåret var min barndomskompis pappa. Ytterligare två misshandel/försök till rån jag själv blivit utsatt för över åren.
Antalet misshandel/rån/rånförsök bland vänner är alldeles för många för att lista upp, men det är väl en 1-3st fall per person inom den närmsta kretsen åtminstone. Den enda nära vännen som jag tror ännu inte blivit utsatt för något har bara bott här i några år.
Då skippar jag att räkna upp alla explosioner man hört, eller brinnande/utbrända bilar man gått förbi...

Men visst, fram tills misshandeln i September hade det väl gått en ~7-8 år sedan jag själv blev utsatt för något och då bor jag ändå på möllan, så jag antar att det är möjligt.

Att varken själv ha blivit utsatt, eller ens KÄNNA någon i sin bekantskapskrets, det får mig att undra hur många som egentligen är i din bekantskapskrets, om dem någonsin lämnar sina hem om kvällarna, och hur mycket dem egentligen berättar för dig om vad som hänt och händer dem.


Detta stämmer ju helt klart mer överens med mina egna erfarenheter också.

Jag spenderade 5 helger där i sensommras. Jag bodde i "dammfri" tror jag området kallades.

Jag kände inget obehag av att gå ut med hunden mitt i nätterna, men man höll ett extra öga på omgivningen. Jag bor vanligtvis i något som inte ens borde få kallas stad där den enda brottsligheten egentligen är fylleslagsmål på lokala krogen om helgerna samt att polisen stannar en del bilister som är påverkade av någon substans.

Det fanns väl något tillfälle vid nattliga promenaderna man kände behov av att sträcka lite extra på sina axlar när man gick förbi något babbegäng - det var dock inget mer än lite ögonkontakt och kanske ett lätt hejande innan de och en själv fortsatte fokusera på sitt.

Utöver det upplevde jag malmöborna som väldigt trevliga, svensk som invandrare. Det var lätt att bara råka hamna i en konversation lite varstans, i synnerhet om man gick runt på möllevångstorget och därikring.

Det var en stadsfestival när jag var där en av helgerna och jag deltog i evenemanget och gick runt och tog en öl på en krog då o då för att sedan gå o kika lite på spektaklet. Även där upplevde jag ingen direkt fara för att hamna i någon farlig situation. Däremot gick jag konstant med händer i fickorna där jag hade allt av värde. Jag upplevde också en saknad av svenskar där. Det var nästan helt uteslutande invandrare var man än vände blicken.

Jag håller mig vanligtvis inte i sveriges 3 storstäder mer än nödvändigt och det här var nog första gången jag på riktigt var i malmö. Det var lätt att köra där. Det var lätt att ta sig runt till fots/med buss. Det fanns saker att göra lite överallt. Smidiga ideer som uthyrning av cyklar/el-kickbikes osv.

Sååå, i det stora hela skulle jag säga att jag fick nog ett ganska positivt intryck av Malmö, MEN, det betyder ju inte att det är bra bara för att det ser bra ut på utsidan. Jag skulle aldrig i hela mitt liv flytta dit, det beror främst på att jag vill bo i skogen med väldigt få, eller inga grannar alls.

Men också tänkte jag på att även om allt ser bra ut så såg jag inte hela Malmö, långt ifrån hela. Det finns ställen som förmodligen är betydligt otäckare att vistas på nattetid. Jag hade svårt att släppa tanken att även om man satsat på Malmö som en slags möjligheternas stad så bekostas det enormt av Malmö kommun som varje år sedan flertalet år tillbaka går back vilket är ren idioti.

Min åsikt om invandring blev väl i stort sett mindre oförändrad av de nya erfarenheten, jag röstade på AFS sist och skulle göra det nästa val så länge jag kan säkerställa att Kasselstrand inte är frimurare. Det jag kom närmare verkligheten i dock var hur jävla dåligt anpassade vissa invandrare är. Medan vissa kunde vara som vilken svensk som helst beteendemässigt så såg man många sömniga typer som bara var en belastning för samhället. Det fanns en alldeles uppenbar kategori av bidragstagare som inte hade för avsikt att på något sätt vis bidra till samhället, även om de var en del av samhället så hade de inte för avsikt att bli allt för involverade i och eller på något sätt göra en insats för samhället, så som att arbeta eller lära sig svenska. Jag gillar inte lösdrivare.

Stan är ju så gulligt bögifierad också, det är regnbågar överallt och lite här o var sprang man på ett homopar. Inte för att jag bryr mig så hårt om folk har en sexuell avvikelse (så länge det inte skadar andra), men det har gått till överdrift i den här staden. Immoralism är en stor del av samhällens förfall och kollaps, Punkt slut. Det gick inte sluta fundera på hur framtiden utspelar sig när den här utbredningen av HBTQ- och annan konstig vänsterkultur krockar med politisk islamism som breder ut sig här o var i landet, jag tror knappast Malmö är ett undantag i det här fallet.

Det hade nog varit roligt att va tonåring i Malmö under tidigare decennier innan staden förvandlades till Sodom och Gomorra.

Till er som tänker flytta dit, gör det, absolut. Men den dag Sverige hamnar i en riktig ekonomisk kris och det kommer att stramas åt på jobb och bidrag, var då så säkra att inbördeskriget börjar först i Malmö och det är ingen plats man vill vara på även om man själv skulle råka vara beväpnad upp över öronen, i synnerhet inte om man är kvinna eller inte indentifierar sig med islam. Tror man inte att det här kan hända så kan man ju kolla hur fort Grekland lånade in sig i ekonomisk konkurs, vi är inte så jäkla långt ifrån. Det går fort när det börjar gå utför. Det finns betydligt säkrare ställen att vara på när det sker.

Nä, det stämmer inte. Finns många städer som är helt skonade från gruppvåldtäkter, överfallsrån, gängskjutningar, bilbränder osv.

Nyligen. Typ flyttade i år runt hösten. Använde den endast under sommaren då jag inte hade fattat att det låg en tågstation där. Brukade ta bussen till centralen eller gå till Trianglen innan jag upptäckte tågstoppet. Och vad heter stationen då? Det står fan Rosengård st. Låter det verkligen så osannolikt att jag bott där eller? Fattar inte varför ni håller på.

Du visar stor brist på empati och/eller brist på hjärnceller. Du gör kopplingen att bara för att det inte har hänt dig något än så är staden lugn.

Tror du Karolin Hakim gick runt och kände sig ickeparanoid och ickelam innan hon blev kallblodigt avrättad med sin bebis i famnen? Hade hon någon nytta av sin tuffhet i så fall? Där blir det nej va?

Att vara rädd i detta läge är ett kännetecken för en intelligent människa. Att flytta från Sveriges Baghdad är en nödvändig riskminimering.

Du kan fortsätta vara en korkad stadspatriot som åker slalom mellan skjutningarna fram till arbetsplatsen. Gå runt och undvika blattar i adidasbyxor och sen spänna upp bröstet på internet när du kommit hem igen. Men du lever bara på slumpen. Till slut hamnar någon du älskar i babbens blickfång. Då är du inte lika sugen på att bo kvar.

Malmö är jävligt juste OM man bor i stooor (ägd) bostad innanför kanalerna o har juste bil
o juste garage. Då kan man lufsa runt i city - väldigt bra varuutbud - fika på franska -
östergatan - köpa juste päls (kallt i ankdammen) på Norra Varvsgatan - äta goda bakverk
på hollandia - o goda cheesecakes på lilla torg.

Sen kan man åka till köpenhamn o gå på Planetariet o köpa juste sälpäls med huva (kallt i Ankdammen) resp lufsa runt - äta smörrebröd o kransekager o goda ga-jol tabletter lakrids i meter eller mm.
Danmark är ett stort lakritsland - o god laktids i motsats till äcklig finsk lakrits