Att vara vän till en person med psykos, råd?

Hej. En tid tillbaka skrev jag en tråd om min vän som använde kokain väldigt frekvent och blev väldigt skum av detta, det slutade med att han bröt kontakten efter att han fick för sig att jag hade gjort allt möjligt hemskt mot honom.

Nu, flera månader senare har han faktiskt kontaktat mig igen och förklarat att han hamnade i en psykos, var bland annat nära att hoppa från en balkong.

Nu är min fråga om man kan känna sig säker runt en sådan här person? Om jag tar upp vänskapen igen. Jag förstår att det är individuellt, men man har ju verkligen hört skräckexemplen genom åren hur psykoser har slutat i mord, självmord och dylikt. Finns det några tecken, varningssignaler eller dylikt som jag kan vara uppmärkssam på? Eller hoppas jag kanske på lite för mycket. Hade detta varit en ytlig bekantskap hade jag nog ''hoppat över detta'' men det känns väldigt fel att överge en väldigt bra vän pga psykisk ohälsa. Risken (syftar på min egen säkerhet här) känns ju däremot mindre kul.

Några råd eller tankar kring detta? Tack tack.

Förstår att du känner dig orolig. Men ska du hålla det mot din vän? Alla kan drabbas av psykos. En vän är en vän. Man lämnar inte sina vänner. Ska han vara snubben som fick en psykos föralltid? Vi är människor. Operfekta trevande varelser. Tänk dig att du fick en psykos. Hur skulle du vilja ha det? Men samtidigt, om du verkligen tror att han är farlig och ute efter dig så ligg lågt.

Jag tycker inte att det är så pass svart och vitt även om jag förstår ditt perspektiv. Jag vet också att vissa har en tendens att få återkommande psykoser. Min ståndpunkt är att jag inte tänker utsätta mig själv för fara om risken är påtaglig. Jag har en tendens att stanna lite för länge för att jag tycker synd om eller vill hjälpa, därför försöker jag resonera någorlunda objektivt kring detta.

Jag vet inte om han är farlig men vet att psykoser kan vrida på verklighetsuppfattningen en hel del. Han blev väldigt arg på mig innan han bröt kontakten men visade det bara verbalt. Han har även varit nära att göra illa sig själv och ringde tydligen polisen på sina grannar för att han trodde att de skulle mörda honom.
Har du erfarenhet av detta? Jag är tacksam för alla typer av tankar och svar och vill kunna göra en vettig bedömning.

Du kan nog slappna av om han kommit till insikten att han varit i psykostillstånd, att han är medveten om detta är ett tecken på hälsa. Om du ska leta efter varningssignaler så lägg lite extra uppmärksamhet på det han säger och hur han säger det, om han för en slags kommunikation som är ensidig eller monologisk och inte alls tar in det du säger så är detta ett varningstecken.

Utmana inte hans perspektiv han har heller och ifrågasätt honom så lite du kan, det är för hans skull och för hans återställningsprocess, lyssna på honom med intresse utan dömande om han har någonting att säga.

Människor brukar inte vara farliga under en psykos, däremot kan de göra sig själva illa, det kommer ju i skov så personen är ju inte alltid psykotisk.

Det är väldigt ovanligt att psykotiska människor blir våldsamma. Oftast vill dom bli lämnade helt i fred utan kontakt med andra människor.

Nej, du ska inte behöva gå och oroa dig för ett eventuellt återfall.

Tycker inte du ska ta tillbaks vänskapen, en pundare är en pundare

Jag har erfarenhet av detta. Säga upp bekantskapen med en gammal vän för han tror grannarna ska mörda honom? Du måste verkligen hålla ditt eget huvud över ytan och inte begå misstag. Gud bevare mig väl om du blev paranoid. Eller fick en psykos.

Det du ser i honom är en spegling av din egen skräck för att förlora kontakten med "verkligheten". Ditt obehag av tanken på att falla och tappa ansiktet. Rädslan att falla ner i psykos.

Mitt tips är : fortsätt vara hans vän, låt han vara, gör det du skulle vilja att din vän skulle göra för dig om du fick en psykos

Börja peka ut brister i samhället och verkligheten, misstänkligör folk i hans omgivning och spinn vidare på hans idéer

Den snabbaste vägen ur en psykos är ett psykbryt

I vilket skick är han nu? Är han hemma, på sjukhus, under behandling? Just begreppet psykos är så brett och när det sen (förmodligen) handlar om en drogutlöst psykos så är det flera parametrar att ta hänsyn till vilket gör att det är otroligt svårt att svara på din fråga.

Jag skulle helt enkelt prata med honom och hantera situationen därefter. Det kan ju tom vara så att hela den psykotiska episoden är helt överspelad redan.

Jag vet inte varför du simplifierar mina svar på det sättet, men hans oro att hans grannar ska mörda honom var inte mitt problem.
Jag tror de flesta känner en rädsla inför psykoser men det är inte däri problemet ligger i den här situationen. Den oron jag känner är på grund av min ignorans gällande psykoser och hur stor faran är gentemot andra människor. Jag har försökt att uttrycka detta på ett ödmjukt sätt och jag skapade inte denna tråden för att jag vill förlora min vän. Tvärtom skulle jag göra mycket för att behålla honom.

Men jag tycker inte att det är rätt att beskylla mig för att lämna om man hypotetiskt sett utsätter sig själv för en avsevärd fara. Det var detta jag inte visste i förväg. Nu verkar det enligt de flesta som att jag inte skulle utsätta mig för fara, och då har jag inte en tanke på att avsluta vänskapen.
Gällande det sista, hade jag varit farlig för andra under en psykos hade jag inte velat utsätta de jag bryr mig om för den risken.

Tack för ett konkret och hjälpsamt svar! Biten om att konversationen är monologisk och ensidig kommer jag dessutom ihåg från sista tiden vi pratades vid så detta kan jag förhoppnigsvis känna igen. Jag ska ha detta i åtanke.

Jag förstår. Finns det teorier om varför de gör sig själva illa mer än andra? Ber om ursäkt för min ignorans. Jag försöker lära mig, läser även på en del. Jag har bland annat läst att många ofta hör röster som både uppmanar till att göra sig själv illa men också andra? Därför funderar jag över den biten.

Tack för ett försäkrande svar.

Jag förstår din synpunkt efter att ha läst mångas erfarenheter om människor i nära relationer som hamnat i missbruk, men jag vill inte ge upp honom än. Däremot erkänner han att han fortfarande har problem att hålla det 100% nyktert vilket är ledsamt, och oroande.