Riktigt udda agerande från en tjej jag gillar. Vad sker?

Också ett intressant inlägg och perspektiv.

Sitter verkligen i en äcklig sits alltså.

Jag kanske har en chans på en drömtjej om jag bara har lite tålamod och är empatisk. Eller så går man in i ett narcissistiskt spel.

Skapade en tråd om detta för ett tag sen, men droppar det igen för lite ny feedback.
Jag är 28, hon 22.

Träffar en tjej på mitt jobb och vi klickar direkt på ett nästan magnetiskt sätt. Supergullig tjej och har först bara positiva saker att säga, förutom att kvinnan är ett kontrollfreak av guds nåde. Vi går från bästa vänner, till KK:s och därefter snabbt till någonting mer. Vi pratar nästan dygnet runt, kemin flätas samman mer och vi ligger uppe på nätterna och tittar in i varandras ögon. Precis när man på allvar börjat känna sig nykär och att det verkligen är vi blir hon helt personlighetsförändrad.

Iskall, undvikande och vill inte prata med mig. Svarar bara diffust om att hon inte vill ha ett förhållande just nu. Tjejen jag blev kär i är någon annanstans. Tänker att detta är hennes (sårande) sätt att visa att hon inte är intresserad på och försöker gå vidare. Vi ses dock dagligen och här inleds en av de märkligaste perioderna i mitt liv. Några veckor går och plötsligt kommer den varma och glada tjejen tillbaka igen. Magin i luften är där igen, hon skickar ett SMS på fyllan där hon ber om ursäkt för att hon är så konstig och säger att hon bara vill ge mig en kram. Hoppet tänds. Därefter, pang - borta igen.

Det är verkligen ett riktigt otäckt fenomen, att se en person förändras helt på det här sättet framför en. Hur jag än gör lyckas jag inte få ögonkontakt med henne, hon tittar bredvid mig eller ner i marken med ett passivt ansiktsuttryck. Skriver jag till henne svarar hon så kort det går. Det är inte otrevligt, det är närmare apatiskt. Ibland kommer ett sorts mellanting, hon skiner upp när hon ser mig men ser samtidigt stressad ut och verkar inte veta vad hon ska göra överhuvudtaget. Närmar sig mig mer och mer för att sen springa åt andra hållet. Jag gör ingenting förutom att försöka vara så trevlig det går, men jag följer detta med total förvirring.

Under sommarlovet ses vi inte, men håller kontakten regelbundet. Vi kan prata i timmar om allt. Detta kulminerar i en kväll där hon alkoholpåverkad skriver till mig om hur mycket hon saknar mig, vill krama mig, att jag gör henne glad et cetera. Tror äntligen hon öppnat sig men dagen efter samma mönster: Hon svarar kort, skyller på alkoholen och vi går in i ännu en undvikande fas. Det som fascinerade mig mest är att dessa helomvändningar verkar triggas av positiva händelser, snarare än negativa. Min första tanke var att hon gjorde detta när hon typ saknar sitt ex, att jag gör något fel eller liknande men ju bättre relationen kändes desto märkligare blir det. Vilket är helt tvärtom mot hur jag tänkt att det ”borde” fungera. Hon verkar vara riktigt svartsjuk men samtidigt dölja det, tror alltid det värsta om mig och misstänkliggör.

Någonstans här känner jag att jag inte mår bra av detta längre och även om jag verkligen älskar henne så pushar jag mig själv att träffa nya tjejer. Hon får reda på detta och blir glad för min skull, säger att jag gör rätt och att hon inte är intresserad av mig på det sättet eller redo att gå in i någonting nytt. Därefter börjar hon gråta och dagen efter är jag blockerad på samtliga sociala medier. Vet fortfarande inte exakt vad som hände här, om det var som hon sa eller om hon innerst inne ville att jag skulle kämpa vidare för henne.

Detta kändes oerhört sorgligt och extremt förvirrande. Hon kändes som min framtida fru men idag kan vi inte ens prata med varandra utan någon egentlig anledning. Har läst på en del om Borderline samt det som heter Desorganiserad Anknytning.

Vad tror ni?

Låter som en varm/kall personlighet, du kan försöka kamma till dig ett ligg om möjligt men du bör inte försöka skapa något starkare band än så, om du inte vill bli sårad såklart.

Låter verkligen som borderline. Fyfan vilken jobbig bitch! Du borde verkligen bryta kontakten med henne.

Har ni kommit dit att hon känns personlighetsförändrad från ena dagen till den andra så är min rekommendation att ge upp. Det du riskerar nu är ett jävla spel där hon utnyttjar dig för sin egen vinning, låt henne inte göra det. Pussy pass denied! Det gör ont men det blir bättre med tiden - ut och knulla runt med dig!

Ja det är det tyvärr enligt din berättelse så är det bordeline tveklöst.

Jag tror definitivt bara att hon försöker att skydda sig själv. Hon gör närmanden, visar att hon gillar dig men tycker tyvärr att du är svår att läsa. Hon förstår nog inte, även om du tycker att du har hintat, så förstår hon inte om du ens gillar henne.

Många kvinnor vill inte verka efterhängsna och sabba det. Det är väl ganska naturligt att man hintar och sen tar ett steg tillbaka. Sanningen kommer alltid fram på fyllan och man vågar mer.

Mitt råd: det verkar funka bra när ni ses. Fråga om hon vill ses och prata med henne om hur du känner!!

Försök se det positiva! Inte med henne, utan med att hon visade detta beteende, dessa sidor så pass tidigt. Du hann precis bli nykär. En del sådana "håller ihop sig" (Efteråt har man bara sett små tendenser) tills du är ordentligt "fast" istället. Så det kunde vart betydligt värre, betydligt svårare för dig att gå vidare.

Så istället för att analysera henne, läsa på om hennes störning och försöka lappa ihop relationen, så se det som något bra, som att du har haft tur och gå vidare.

Frågan du ställer i rubriken blir fel. Borderline och desorienterad anknytning är oskiljaktiga vänner. Det här visar ju på tragiken för dem, hon stöter bort dig därför att hon mår bra av att vara med dig. Men vad hjälper det dig att det är tragiskt för henne? Håll dig borta från henne. Var inte ädel. Din kärlek kan inte bota henne. Utan tänk på vad mr.gegge skrev att du ska vara glad att du såg det snabbt.

Tycker att ni ska vara försiktiga med att diagnostisera henne som borderline. Finns en tendens här på fb att så fort en kvinna beter sig ambivalent har hon en borderline störning. Hon kan lika väl ha någon form anknytningsproblem, det kan vi inte veta, handlar det om anknytningsproblem är det möjligt att arbeta bort dessa.

Låter exakt som mitt ex med borderline ja. Bara bryt, det kommer bara bli värre, tyvärr.

Anknytningsproblem och BPD går hand i hand! Push-pull, "I hate you, don't leave me". Abandonment och engulfment phobia. Allt är bekant med vad en vän som gick igenom ett sådant förhållande fick utstå.

Visst ska man vara försiktig, men när det läggs fram ett skolboksexempel som beskriver samtliga beteenden som en person med personlighetsstörningen brukar ha finns det ju ingen större mening att tveka. Du vet, det där, att om det ser ut som en anka och kvackar som en anka så...

TS: Lämna henne om du inte vill ha ditt livs äventyr som i och för sig kan vara en upplevelse men samtidigt skada eller döda dig. Det är ytterst riskabelt. Livsfaran i att ingå ett BPD-förhållande är troligen högre än att bestiga ett riktigt farligt berg.