Deutsche Bank: hot mot världsekonomin - Svenska Bomarknaden kraschar 2020

Hur är den svenska bostadsmarknaden ett hot mot världsekonomin?
Vid en krasch kommer det sänka den svenska ekonomin men hur skulle den nämnvärt påverka världsekonomin?

Man behöver inte vara en expert att se var den överskattade svenska bostadsmarknaden är på väg. Riktiga experter har förutspått detta för flera år sedan, det är endast en tidsfråga innan den här bubblan spricker.

https://youtu.be/6BbCedCKPrI

Många har hunnit bli pensionärer i väntan på en krasch som aldrig har kommit.
Visst: förr eller senare kommer säkert sättningar, men frågan är om priserna faller ner under millenienivån.

Jobbar man som högt uppsatt pamp på DB vet man nog lite mer än vad man egentligen vill veta... Den banken är nog den bank som har störst risk att göra en "Lehman Brothers" och det är nog deras toppar väl medvetna om. Frågan är dock om tyska staten kommer gå in som räddare? Kommer de tyska/europeiska skattebetalarna gå med på det?

För övrigt, sälj inte din BR, låt mig sälja min först

Problemet är att du inte kan garantera att den svenska bostadsbubblan inte spricker i Sverige.

Självklart inte: Men man måste ju nånstans bo och alla lockas inte av att bo i andrahands Attefallshus.

Deutsche Bank, Europas största bank, utgör själv en risk för Europas tillväxt. Deras aktie har tappat 94% sedan 2007, så investerarna misstänker tydligen att de har liiite dåliga lån.

Det är ingen som kommer att förhindras att bo någonstans. Bostäderna försvinner ju inte om bolånebubblan spricker. Problemet är bara hur mycket bostäderna är "värda" i förhållande till lånet, och hur bostadssäljare och bostadsköpare, bankerna, omvärlden och svenska staten kommer att hantera det.

Intressanta siffror, ifall de stämmer!

För visst är det så att de ränterelaterade tillgångarna nu är mindre än skulderna? Det måste vara första gången någonsin? Jag antar att "ränterelaterade tillgångar" består av banksparande, statslånepapper, företagsobligationer och liknande.

Skulderna består ju till stor del av bostadslån, men om bostaden försvinner (eller förlorar i värde) så minskar ju inte lånen i motsvarande grad. Lånen finns kvar.
Aktiemarknaden går upp och ner, men alla aktier stiger inte alltid.
Stora folkaktier som Telia och H&M står till exempel lägre idag än för 10 år sedan, Ericsson svävar kring nollan och våra stora bankaktier har haft det svårt med utvecklingen de senaste åren. Detta mitt i brinnande högkonjunktur och rekordlåg ränta.
Vad jag vill få fram är att av tillgångarna är bara 1/4 okänsliga för konjunkturen. Vid en räntenivå som är närmare de långsiktigt normala och kombinerat med en lågkonjunktur så är det inte orimligt att tro att 1/4 eller mer av förmögenheten raderas ut. Men skulderna är kvar i exakt samma omfattning som tidigare, nu kanske med en betydligt högre prislapp i form av en högre ränta.

Det påminner mig om början av 2000-talet när aktier bara kunde gå upp. Någon snubbe bjöd laget runt på krogen, därför att hans aktier hade rusat så enormt den senaste tiden. Vi fick en gratis öl eller två, men han hann inte sälja innan kursen rasade.
Det är en lektion som jag aldrig glömmer.

KansasCityFagot svarade åt mig, och den användaren har en väldigt bra poäng. Sveriges bostadsrätter är i stort sett övervärderade. Och man kan fråga sig vad som kommer att hända med med alla överbelånade svenskar när bostadsbubblan spricker?

När bostadspriserna rasade 1991, berodde det på förändringar i utbud och efterfrågan på bostadsyta? Bostadsspecifika faktorer betyder ingenting i jämförelse med räntefaktorn. 1993 var bolåneräntan 15%, idag är den 1.5%. Och Sverige har inte haft någon korrigering av bostadspriser sedan dess, när omvärlden korrigerades runt 2001 och 2008 så fortsatte den svenska skuldbubblan att växa med 6% om året under ett kvartssekel. Om bostadspriserna rasar med en tredjedel från dagens nivå, så är de där de var när de i andra länder rasade med en tredjedel för cirka 10 år sedan.

Hur fördelar sig dessa tillgångar över percentiler hushåll? Sådana som Wallenberg och Kamprad brukar klassas som "hushåll" i den där statistiken.

Bolånet löper ut med tiden och ska läggas om till då gällande ränta och värderingen av lånets säkerhet. Är det inte hela 60% av nya bolån som tas till rörlig ränta (högst tre månaders löptid)? Hur stor andel har längre än 5 års löptid kvar på sina bolån? En norsk bekant lånade klokt nog på 20 års löptid när han köpte villa, för då lär ungarna vara utflyttningsklara och det är dags att flytta. Det är att matcha löptid med riskexponering, borrow and forget.

En stor riskfaktor är hur våra ljugande problemförnekande omeriterade ministrar kommer att hantera en finanskris. Deras tusentals positive thinking-kommunikatörer kommer att bli komiska att lyssna på!
Ericsson, vars omsättning då motsvarade 5% av Sveriges BNP, rasade så mycket att det hade varit en bättre investering att köpa ölburkar, dricka upp innehållet och få tillbaka panten. Men de kom tillbaka, för de genomförde de stora förändringar som behövdes. Däremot har inte en enda politisk reform av betydelse genomförts i Sverige sedan millennieskiftet. Som Groucho Marx (filmkomiker på 1930-talet) sade: "-I feel sorry for those who lost millions in the great stock market crash. I was lucky, I only lost $10,000. That was all I had."