Hur många gånger har vetenskapen haft totalfel?

Humoralpatologin med indelning i fyra kroppsvätskor som förstås är en mkt gammal idé, men som tillämpats in i modern tid (1800-tal) med bl.a. åderlåtning som följd. Men det räknas förstås inte till modern vetenskap.

Vetenskapen har väl under många hundra år trott att universum var oföränderligt och statiskt.

”Vetenskapen” i sig är i hög grad fylld till brädden med felslut, logical fallacies, cherrypicking, skewed results m.m.

Endast femtio procent (!) av all samhällsvetenskaplig forskning fyller upp det grundläggande kravet på reproducerbarhet kan nämnas.

Många i tråden har nämnt klimatet, men skulle säga att den riktiga vetenskapen har rätt i denna fråga - det vill säga att människan inte påverkar jordens klimat och att dess skiftningar är svåra att förutse. Att vi sedan i Väst har ett kultliknande förhållningssätt till detta torde snarare hänföras till psykologin och socialantropologin.

Jag skulle med bestämdhet hävda att den fråga som den etablerade vetenskapen har mest grundläggande fel i är den om ras. Efter andra världskriget lade man (av naturliga skäl) eugenik som forskningsområde helt åt sidan och lade sig platt för diverse socialkonstruktivistiska förklaringsmodeller beträffande skillnader mellan olika folkgrupper.

När forskare som James Watson (Nobelpristagare för upptäckten av DNA) blir utfrysta från det etablerade forskarsamhället för att ha medgett att intelligensskillnader existerar folkslag emellan så borde en varningsklocka ljuda högt i varje kritiskt tänkande människas huvud. I framtiden kommer man (förhoppningsvis) se på tiden från 1950 och hundra år framåt som tiden då eugenik av rent befängda ideologiska skäl var en obskyr och bortglömd del av det vetenskapliga fältet men i takt med verklighetens intåg återintog sin centrala ställning i de biologiska, antropologiska och samhällsvetenskapliga forskningsfälten.

Att magsår berodde på stress var ju helt etablerat inom läkarvetenskapen tills en forskare kom på att det berodde på bakterier. Han fick senare Nobel-priset.

Syftar du på Romklubben sa de inget sådant. De insåg att man skulle hitta nya reserver, även om det var oklart hur stora så de klämde i med några olika alternativ. Vad de tillförde var att tidigare hade folk ofta räknat med att om man tog tillgängliga reserver och delade med årsförbrukningen skulle man få hur länge dessa reserver skulle räcka. Romklubben påpekade att förbrukningen växte år för år och reserverna därför skulle ta slut mycket snabbare.

En vanlig myt, men inte sant. Kardinal Nicholaus av Cusa sattes inte i fängelse, Copernicus sattes inte i fängles och Galileo fick husarrest mer för att han var väldigt odiplomatisk mot kyrkan än för heliocentrismen i sig. Sen har få klart för sig att det fanns till synes bra argument mot heliocentrismen på den tiden också. T ex antog man helt korrekt att stjärnorna var som solen bara längre bort, men man misstog sig på avståndet och trodde de var mycket närmare än de är. Vore de så mycket närmare skulle man se hur de flyttar sig en aning på himlen mellan årstiderna då jorden flyttat sig till motsatta sidor av solen, men någon sådan rörelse kunde man inte se. (Parallaxen finns, men eftersom stjärnorna är mycket längre bort var den för liten för att gå att se med dåtidens instrument).

Inte bland bildat folk i alla fall. Kan du ge några exempel på några som trodde jorden var platt?

Mycket av alkemin var fullt vetenskaplig. Man la grunderna till hur kemiska reaktioner fungerade för att forskare senare när man hade tillräckligt med pusselbitar skulle kunna börja systematisera. Jag är djupt imponerad över dem som började förstå hur alla tusentals konstiga kemiska reaktioner hänger ihop och identifiera vad som är grundämnen och vad som är föreningar.

En myt skapad i efterhand. Det finns enstaka artiklar i populärpress men bland forskarna fanns ingen sådan enighet. Det går för den delen att hitta folk än idag som larmar om snar istid.

Avslutar med ett citat från Carl Sagan:
Även om TS hittar enstaka exempel på att forskning varit helfel är det inget argument för att just klimatforskningen skulle vara det. För det mesta är forskning till allra största delen korrekt.

Vad gäller varningar för den nya istiden så är jag gammal nog att själv minnas det. Det som är en myt är att det skulle vara en myt, som du tycks ha svalt med hull och hår. Om du letar på Youtube så kan du hitta en videosnutt från 1978 där självaste Stephen Schneider pratar om hotet om den nya istiden. Schneider blev som bekant högsta hönset i IPCC så småningom. Även Bert Bolin finns på film där han pratar om den nya istiden. Bolin var som bekant förste ordföranden i IPCC.

Vad gäller att forskning till allra största delen är korrekt så får jag anmäla avvikande uppfattning. Min egen erfarenhet av forskning har gett mig uppfattningen att det publiceras makalösa mängder artiklar som är helt eller delvis felaktiga. Peer review är kraftigt överskattat.

Radioaktivitet /radium som något bra för hälsan.

Stark AI ligger alltid 10 år fram. Fusionskraft ligger alltid 20 år fram. Oljan tar alltid slut om 30 år.

På 70-talet var man övertygad om att en ny istid var på väg.

Okej, förlåt att jag uttalade mig.

Det du säger stämmer inte. För det första: Vem avgör vem som är en "riktig forskare"? Det är konsensustänket som avgör det. Folk får ju sparken från lärosäten till höger och vänster för att de vågar utmana vissa etablerade "sanningar", både här och i USA.

Vad som är politiskt aktuellt i dagsläget är det man forskar om, speciellt om man vill bli finansierad. Man blir idiotförklarad och utstött från forskarvärlden om man vill forska om vissa ämnen som är tabu, även fast det i den så perfekta vetenskapliga världen inte ska finnas några tabun. Så det finns stark politisk motiverad konsensus i forskarvärlden. Om man inte ser det är man blind. Faktum är att det finns konferenser för forskare där man går igenom de senaste etablerade teorierna. Lite som sektmöten. Knäppt va?

Testa att gå ut och säga att du har en hypotes och vill genomföra en välfinansierad studie om att inga judar blev gasade i Auschwitz eller att svarta människor har lägre IQ än vita. Tror du att din "icke-existerande" konsensus och perfekta vetenskapliga nyfikenhet tagit emot dina hypoteser med öppna armar och tyckt att det var spännande att någon ville forska om det?

Vetenskapen har "rätt" när samhället och media vill att den ska ha rätt. Rent objektivt kan det vara fel, men det spelar ju ingen roll i sammanhanget eftersom resultatet inte baseras på objektivitet. Det finns i vissa frågor ingen som helst diskussion även fast man stark kan ifrågasätta rådande konsensus eftersom det i dessa frågor gått politik.

Rasool&Schneider är den artikel som alltid dras fram, men den baserades på dels en för låg skattning av CO2:s effekt, vilket påpekades direkt av kollegor, och dels baserades på att svavelutsläppen skulle fortsätta att öka kraftigt, vilket de inte gjorde för att vi införde rening. Om en forskare säger "Om vi gör A inträffar B" och vi inte gör A så kan du inte ta det faktum att B inte inträffar som belägg för att forskaren hade fel.

Vad gäller Bolin får du gärna komma med en länk.

Men för all del, om påståendet är "det fanns forskare som varnade för nu istid på 70-talet" så stämmer det, däremot var de en minoritet och är inte något exempel på det TS efterfrågade.

Det är helt riktigt att peer review bara är en grovsortering som filtrerar bort många av de värsta tokigheterna, det är hur kollegor reagerar på artiklar som betyder något. Man får låta det gå några år och låta rönen sätta sig innan man kan säga mycket om trovärdigheten. Klimatforskningen har dock över 100 år på nacken och även om man finputsar har inte hänt något dramatiskt i vår förståelse på åtskilliga decennier.

Fantasierna om kall fusion som en process för att säkra världens energiförsörjning.