Två liberaler vill slopa högskoleprovet

Du är inte på universitetet nu. Det är inte basic generellt. Du använder överdrivet akademisk svenska för asammanhanget och begrepp som man måste ha pluggat matte för att kunna. Förstår du inte själv att du framstår som någon som bara vill spela ut en känsla av överlägsenhet? Utan humor eller självdistans är det inte mer attraktivt hos en intelligent person än hos en korkad person som tror sig vara intelligent.

Precis som ett IQ-test gör. Två personer med förmåga att lösa samma problem där den ena är lite snabbare än den andra kommer få olika resultat på ett IQ-test. Tidspress används för att finsortera resultaten. Självklart har det betydelse även på högskoleprovet, annars finns det ingen mening med hård tidspress.

Inte tidspress/kognitiv förmåga, jag menade enbart tidspress. En tenta i elektromagnetisk fältteori utgör säkert hårdare krav på kognitiv förmåga men man pluggar till en tenta och har förhoppningsvis gjort en stor del av tankearbetet på förhand. Vad skulle ens meningen med hård tidspress på ett sådant prov vara? Jag tänkte främst på arbetslivet hur som helst, tidspressen på högskoleprovet (och tentor) är artificiell.

Jag vet inte vad du menar med "diskret kvantifiering" eller varför du poängterar att det handlar om utfall (har jag påstått något annat?), men förstår jag dig rätt i att det alltså är tionde decilen av betyg och provresultat som konkurrerar med varandra om platser på en utbildning och att det inte tas hänsyn till någon inre rangordning inom decilerna? Det var vad jag ifrågasatte och du svarade att jag hade fel så då antar jag att du menar att det är så det funkar. (Om du svarar, är det för mycket att begära att du använder ett språk som är någorlunda anpassat till ett forum öppet för alla? Annars kanske du borde hålla dig till att diskutera med kolleger. Det var inte jag som inledde en diskussion med dig (då kanske jag kan gå med på att jag hade fått skylla mig själv)).

Men forskning visar en skillnad i motivation mellan grupperna då en större andel som antagits genom hp-poäng hoppar av studierna. Men eftersom killar mognar senare och eftersom gymnasiestudier sammanfaller med en så känslig utvecklingsperiod som tonåren så tycker jag att intag baserat på hp-poäng borde finnas oavsett. Det kanske slösar en del resurser i form av kostnad för ej slutförd utbildning men min tjejgissning är att det hade varit ett större slöseri med resurser om personer med hög kognitiv förmåga som av mognadsskäl (eller familjeproblem eller helt enkelt tonårsproblem) inte levt upp till sin potential under gymnasiet inte fick en andra chans att komma in på en passande utbildning.

Ok. Din poäng?
Att du ogillar mitt språkbruk?

Jag har försökt diskutera en forskningsrapport. Då blir det kanske lite komplicerat språk. Det är så här jag skriver - jag beklagar att det stör dig.

-ed-
Sen har du naturligtvis en poäng i att jag kanske framstår som ett akademiskt asshole. Jag skriver av det som en yrkesskada. Samt då möjligen att jag är ett asshole. My bad.

Jag skall vidare ge dig en poäng i att jag skrev lite hastigt, och att jag kanske borde ha varit tydligare med vad jag menade. Men, det var en kort kommentar om tolkning av statistik. Inte en förolämpning.

Jag inser även att jag i all hast tittade på de fyra översta decilerna. I eftertankens kranka blekhet är det, egentligen, bara den översta decilen som är intressant om man vill diskutera 'populära utbildningar med högt söktryck'.
Ja?

Det beror väl i ärlighetens namn på vad ens arbetsuppgifter i arbetslivet är?

Jag har upplevt flera situationer i arbetslivet där såväl tidspress som kognitiva krav är avgjort högre än HP.

Min, subjektiva, upplevelse är att en tenta i elektromagnetisk fältteori är avgjort värre än HP, ur såväl kognitivt perspektiv som ur ett tidspress-perspektiv. Oaktat förberedelser. När man löser elektromagnetiska problem så är det just ett (ganska, för att inte säga jävligt, svårt) tankearbete som utförs under tidspress.

-ed-
Att du/man/en lärt dig metodiken innan är ju inte att jämställa med att man gjort en stor del av tankearbetet i förhand.

Jag tror min poäng var att man kvantifierar/diskretiserar bägge populationerna för att på så sätt kunna jämföra dem, rent statistiskt.

Jag tolkade det du skrev som att det var en orättvis jämförelse, rent statistiskt.

Vi kanske försöker diskutera äpplen och päron här, därmed pratar förbi varandra?
Ok.

Vi är nog ganska överens i den frågan.

Sen var det faktiskt du som började prata om 12-åringar i en tråd om högskoleprov, så vem som helst (utom du) begriper ganska omgående att det är du som är ute och cyklar.

Och för kännedom, ville du så klart inte svara på frågan heller.

Högskoleprovet är bra för folk som vill ha en andra chans till fortsatta studier. Men det får aldrig helt ersätta gymnasieutbildning. Viktningen borde max vara 20/80. Alltså, högskoleprovet ska aldrig kunna värderas särskilt högt utan enbart vara en komplettering. Skräckscenariot är ju att ungdomar säger: Jag sover mig igenom gymnasiet och satsar på högskoleprovet istället.

Var jag fått detta ifrån ?
Min skolgång , mina bröders skolgång , mina fyra barns skolgång ( tre döttrar och en son ) samt de fyra av mina barnbarn ( pojkar ) som hittills uppnått skolmogen ålder .

Detta har varit ett diskussionsämne på jobbet ( under flera år ) då vi suttit på lunchen och resonerat kring varför så få söker till tekniska utbildningar nuförtiden och samtliga ingenjörer , mekaniker och tekniker sade sig ha upplevt detta i mindre eller högre grad .

Att vara frågvis och vilja veta varför något är på ett visst sätt ger sämre betyg eftersom det upplevs obekvämt och så gott som alla ifrågasättande elever är pojkar .

De ingenjörer och tekniker som invandrat från östblocket sade sig ha andra erfarenheter , där skulle man veta varför saker förhöll sig på ett visst sätt och även kunna diskutera kring detta .
Det var 100% fakta och inget värdegrundstänk och genusflum .

Personligen tror jag vi har en hel del av tappet i PISA förklarad av detta , att det anses viktigare att vara en god lismare och nicka instämmande än att kunna resonera deduktivt .

Vi lever i en tid då alla prover och tester ska tas bort. Detta för att få ett jämlikt samhälle. Ingen ska vara bättre än någon annan. Då kränks inte några människor och alla får välja det yrke dom vill. Nyanlända som vill ha högavlönade och högkompetenta yrken, kan få det då. Knäpp tanke givetvis. Leder till att samhället förfaller ytterligare.
Jag har själv gjort högskoleprovet för många år sedan. För en svensk som gått i svensk skola, är det inte särskilt svårt. Jag hade hundra procent på ordförståelsedelen. Vilket givetvis är i princip omöjligt för någon som är född i exempelvis Afrika. Därav vill vänsterblivna människor ta bort högskoleprovet.

Fanns det en annan källa än Fria Tider för detta?

I vilket fall så hade jag fått intrycket att det redan är fler kvinnor än män på universiteten? Åtminstone brukar media förkunna det så. Så där väl egentligen inte högskoleprovet något problem.

Nej det har aldrig varit fel att ifrågasätta. Det är heller ingenting som uppfattas illa generellt.
Dessutom kan inte en lärare sätta betyg utan saklig grund, vilket jag antar att ni begärt ut vid terminsslut.
Du pratar utifrån dina barns skolgång, alltså deras/dina egna erfarenheter. Du kanske tillhör den kategorin av föräldrar som tror att ens egna barn är enormt duktiga och välpresterande och när det inte ger de resultat som du hoppas på så är det någon annans fel, lärarens givetvis.
Varför lär du dina barn att de ska inbilla sig att alla ska anpassas efter dem?
Så funkar inte livet.

Du bör lusläsa både läroplanen, kursplanerna, sedan kan du ta ett snack med skolverkets generaldirektör, och så kan du tänka ett varv till och se om du fortfarande tycker det är lika rimligt att beskylla dina och dina barns tillkortakommanden på andra människor.
Forsätter ni så lär ni stöta på patrull var ni än hamnar.

Det tror jag också är fel. Självklart är anledningen till att de som inte kommit in på annat än betyg värderar kunskap i högre grad än konformism jämfört med de tidigare. När man sedan väl påbörjar sina studier och ens kurser består av att göra genusanalyser av könsrepresentationer bland de matematiska skiljetecken som finns representerade i samhället så inser man nog sitt misstag, vilket leder till fler avhopp. Det gäller självklart för de som kommit in på betyg också, men inte till lika hög grad, då den gruppen kommer att innehålla fler konformister.

Utmobbad av lärare blir man inte på högskolan, där sköter eleverna den biten. Det är bara att följa de fall som har blivit kända där någon har presenterat en förbjuden åsikt. Eleverna är vid det här laget redan tuktade att det är oacceptabelt.

Uhm.. Jag menar.. Gå till den ursprungliga debattartikeln, vilket är källan antar jag?

Det intryck du fått är helt korrekt, det går över 50% fler kvinnor än män på universitet och högskolor, vilket kvinna (man) först misstänkte skulle vara ett steg i rätt riktning gällande jämställdhet, men nu har de listat ut att eftersom det går fler kvinnor än män där måste kvinnor också vara smartare, och därför är de fortfarande förtryckta av patriarkatet och skolan är mindre jämställd än någonsin.

För att råda bot på detta samhällsförtryck mot kvinnor måste åtgärder tas för att minska antalet män som otillbördigt beretts tillgång till högre utbildning på kvinnors bekostnad, vilket kvinna här har gjort genom att identifiera en ingång som kan misstänkas vara gynnsam för män.

Stänger kvinna den menas antalet kvinnor nå upp till 70% och kvinna har uppnått 70% jämställdhet.

Sedan krävs självklart ytterligare åtgärder för att se till att de sista 30% ojämställdhet försvinner, men kvinna måste också skynda långsamt, då många, särskilt män, tycks uppvisa ett visst motstånd mot jämställdhet, vilket kvinna inte får låta explodera.

Ja ursprungskällan är göteborgsposten: https://www.gp.se/debatt/slopa-h%C3%B6gskoleprovet-f%C3%B6r-j%C3%A4mst%C3%A4lldhetens-skull-1.19263020

Det är fler män än kvinnor som kommer in genom högskoleprovet så att slopa detta hade ju lett till en ännu högre andel kvinnor på universiteten. Det hade antagligen också lett till att en högre andel slutförde sina studier.



Kul att höra! Jag är lite missnöjd med det första svaret, det går att göra renare tror jag.
Jag var bra på det i 9an men inte mycket längre än så, trigonometri har jag aldrig behärskat väl, för att inte tala om linjär algebra, differentialekvationer och sånt. Och då har jag ändå läst en hel del matte. Problemet för mig var att det enda sättet att verkligen bli bra på matematik (om man inte är något geni iallafall) är genom att arbeta på det, att lösa mycket uppgifter, vilket jag inte var beredd att göra. Så jag lärde mig aldrig disciplinen och när kurserna så småningom blev för svåra för att jag skulle förstå de omedelbart så tog det stopp.

Den klasskamrat jag haft med bäst matematikfärdigheter var en tjej från Ukraina (som var uppvuxen där och hade gått åtminstone t o m högstadiet där), jag tror inte hon var något geni men hon var disciplinerad och hade hög arbetskapacitet vilket säkerligen berodde mycket på hur man prioriterar matematik i östeuropa, en av två som fick alla poäng på tentan i matematik för naturvetare. Jag hade henne som labbpartner i några kurser och för kurserna med större innehåll av matematik (främst termodynamiken) var det en stor tillgång.

Jag har sagt det flera gånger i tråden men folk underskattar värdet av att kunna studera något enormt. När jag gick i högstadiet och gymnasiet så tyckte jag att jag var så smart att jag inte behövde anstränga mig något och vad gjorde det att jag fick dåliga betyg egentligen, jag kunde ju om jag ville. Men de "mindre smarta", dvs de som prioriterade bättre, gick förbi i längden. Det gäller givetvis för högre studier men inte bara där, disciplin är bra överallt.

Analfabetiska mongon kan du nog glömma bort- detta är inte grundskolan!
Egentligen borde inge bli överraskad. Tidigare HP hade mer språk & mindre logik. Det passade bättre kvinnor. Men vi behöver ingenjörer & programmerare....