Citat:
Ursprungligen postat av
InomEnSnarFramtid
Kortfattat; Du som 36 årig man har alla förutsättningar.
Även om din partner blie gravid kommer hon vara 51 när erat eventuella barn är 10 år. Tror inte ni inser hur mycket ansvar det är.
Det e ingen hund direkt. Det är konstant hela tiden
Och om ni inte tar hand om barnet till den delen ett barn behöver.
Är det med stor sannolikhet att det blir en outsider som väljer sina egna vägar för hennes mamma inte orkade guida och uppfostra henne.
Ett barn med bristande relation till sin mor är bevisat öka stor chans till alla sorters problem i livet, Oftast psykiska.
Ett barn och mamma har ett band ingen annan kan komma nära, inte ens pappan. Så när eran unge är 14 och din partner 55? Inte snällt. Och ja det finns hurtiga 55åringar. Men går inte ens jämföra med en 10-14åring. Kommer hon palla?
Testa va barnvakt eller nåt.
Tänk för helvete inte på ER att just NI ska ha barn. Tänk på att det en stabil framtid för er knodd.
Mitt tips? Om ni verkligen vill barn, adoptera ett barn som behöver ett tryggt hem.
Det där var ett märkligt råd i förhållande till allt du skrev innan, eftersom adoptivbarn nästan alltid är mycket mer krävande än biologiska barn. De har ju så mycket i bagaget (för det mesta, det är inte ofta man får ett nyfött, friskt spädbarn), och till det kommer alla issues med själva det faktum att de är adopterade, ser annorlunda ut än sina föräldrar och kamrater, och inte känner sina riktiga föräldrar och rötter - hela den identitetsbiten. Som adoptivföräldrarna måste orka med att vägleda och stötta barnet i.