Stor polisinsats i Bjärred utanför Lund - 2018-01-09 (fyra döda)

Jag läste att det var ett möte på skolan angående Moa i april. Jag vet ju att Moa och mamma åkte till Sthlm i april. Skolan måste ha blivit förd bakom ljuset. Jag tror skolpersonalen gick på Oskars vältalighet . Om skolpersonalen skulle vara ärliga så skulle utlåtandet av dom om Moa skulle lyda så:
En väldigt fin, känslig flicka. Lite betryckt av nåt som vi inte förstår. Mycket pratsam. Har behov att tala. Orolig för att inte sköta sina skolläxor perfekt. Inte tröttare än andra barn men pga en konstnärlig personlighet är annorlunda än andra barn. Men inte så annorlunda så att hon behöver ha en diagnos. Glad. Snäll. Intresserad av många saker. Ärlig.

Ja, väldigt sorglig. Det känns som om det borde stå enbart Moa. Agnes verkar inte vara med i boken. Förutom att hon var tvär.

Svaret från vittnet lät som om något eventuellt inte gick rätt till. Men kanske man vill bara vara i fred. Eller båda. Man kan ha varit förvånad över att man var vald som vittnet, man kan ha varit förvånad över att det var bara en av föräldrarna som kom, man kan ha varit förvånad över texten som inte var skylt. Allt möjligt. När jag läste boken kände jag vid flera ställen hur mycket lättare det blir att förstå vissa saker - jag menar inte dådet själv - när man bara får fakta presenterad - istället för det där märkliga hemlighetsmakeri.

Det där med datum senast sedd är och förblir konstig. Men kanske det finns en enkel förklaring - vad vet jag.

Det med underskrift kan ha varit ett dubbelkoll. På något sätt var polisen 100% säker på sin sak i ett mycket tidigt stadium - verkar det som. Man behövde inte att kolla innan man informerade allmänheten i januari.

Jag är säker på att anhöriga informerades om det mest sannolika händelseförlopp och där ingår vem som var gm. Tycker fortsatt det är fel att man inte meddelade vem som var gm. Man skulle har gjort det med en gång i januari. Det blir så absurd att inte meddela. Varför? Moralisk är skillnaderna marginella. Att vara med att planera att döda sina barn är horribelt. Att genomföra det också. Den som utförde dådet hade kanske inte gjort det om den andra inte hade varit med att planera. Den som var med att planera och inte utförde hade eventuellt aldrig klarad att genomföra. Så därför är båda i högsta grad skyldiga. Juridisk däremot kan det vara stor skillnad. I Tyskland blev mannen dömd till livstid, kvinnan som visste vad som skulle hände, men inte utförde dådet fick 12 år.

När har man någon visst vem som är gm i ett brott där 4 människor dör och inte meddelad vem som är gm? Men någon kommer att analysera dådet. Hur länge vara sekretessen? 70år? Någon kommer att att bearbeta detta fall när det släpps. Kommer inte att glömmas. 100% säkert. Sanningen kommer fram också för allmänheten - det är bara inte vi.

Det har aldrig handlat om Agnes, bara Moa med sin konstnärliga personlighet som gjorde henne annorlunda än andra barn. Ett barn som blev en spegel för det egna jaget. Det är därför tragedin har blivit så personlig för några inblandade.

Men sanningen är att hon var svårt sjuk, sjukare än Agnes och förloppet var mycket hastigt. Tänk om de flyktigt bekanta som sörjer hennes öde skulle göra ett litet försök att förstå föräldrarnas känslor.

Föräldrarna som älskade henne ofattbart mycket mer än alla pianofröknar och misslyckade författare tillsammans. Ni kommer aldrig älska henne mer än O och H som älskade sina barn så mycket att deras själar gick sönder och känslorna dog.

...... Osv........ Föräldrarna som älskade henne ofattbart mycket mer än alla pianofröknar och misslyckade författare tillsammans. Ni kommer aldrig älska henne mer än O och H som älskade sina barn så mycket att deras själar gick sönder och känslorna dog.

Det har aldrig handlat om Agnes, bara Moa med sin konstnärliga personlighet som gjorde henne annorlunda än andra barn. Ett barn som blev en spegel för det egna jaget. Det är därför tragedin har blivit så personlig för några inblandade.

Men sanningen är att hon var svårt sjuk, sjukare än Agnes och förloppet var mycket hastigt. Tänk om de flyktigt bekanta som sörjer hennes öde skulle göra ett litet försök att förstå föräldrarnas känslor.

Föräldrarna som älskade henne ofattbart mycket mer än alla pianofröknar och misslyckade författare tillsammans. Ni kommer aldrig älska henne mer än O och H som älskade sina barn så mycket att deras själar gick sönder och känslorna dog.

Det har aldrig handlat om Agnes, bara Moa med sin konstnärliga personlighet som gjorde henne annorlunda än andra barn. Ett barn som blev en spegel för det egna jaget. Det är därför tragedin har blivit så personlig för några inblandade.

Men sanningen är att hon var svårt sjuk, sjukare än Agnes och förloppet var mycket hastigt. Tänk om de flyktigt bekanta som sörjer hennes öde skulle göra ett litet försök att förstå föräldrarnas känslor.


Föräldrarna som älskade henne ofattbart mycket mer än alla pianofröknar och misslyckade författare tillsammans. Ni kommer aldrig älska henne mer än O och H som älskade sina barn så mycket att deras själar gick sönder och känslorna dog.

Det har aldrig handlat om Agnes, bara Moa med sin konstnärliga personlighet som gjorde henne annorlunda än andra barn. Ett barn som blev en spegel för det egna jaget. Det är därför tragedin har blivit så personlig för några inblandade.

Men sanningen är att hon var svårt sjuk, sjukare än Agnes och förloppet var mycket hastigt. Tänk om de flyktigt bekanta som sörjer hennes öde skulle göra ett litet försök att förstå föräldrarnas känslor.

Föräldrarna som älskade henne ofattbart mycket mer än alla pianofröknar och misslyckade författare tillsammans. Ni kommer aldrig älska henne mer än O och H som älskade sina barn så mycket att deras själar gick sönder och känslorna dog.

Uff. Den är maffig. Svår. Inte i jämförelse med en pianofröken eller en författare utan med tanke på utgången. Att visa barmhärtighet och förståelse för föräldrar som dödar sina barn. Vet inte. Kanske. Eller missförstår jag dig?

Jo och de älskade henne så mycket att de lät strypa henne pga en hittepåsjukdom.

Ingen här vet med säkerhet hur flickornas sjukdomsförlopp såg ut. Eller vet du något mer utöver det som står i tråden och i boken?

Vad menar du med att de älskade sina barn så mycket att deras själar gick sönder och känslorna dog?

Barnamördare slutar sannolikt vid någon tidpunkt att älska och bry sig om sina barn, eftersom de egna demonerna tar över.

Av alla barnamord jag läst om har jag absolut minst förståelse för dessa två föräldrar. De är för mig obegripliga pga den långa planeringstiden som de själva berättade om. Inget skedde i all hast i panik. Iskallt. Stackars barn.

Jag tror inte du missförstår. Jag nämnde aldrig barmhärtighet för jag tror inte att det var motivet, men människor kan bli så deprimerade och förtvivlade så att de slutar vara människor. Jag har flera gånger försökt förklara skillnaden mellan att förstå och visa förståelse. Det blir inte någon mer gång. Jag kan se föräldrarna både som förövare och offer men tänker inte predika om det. Take it or leave it. Det är ett fritt land.