M/S Estonias förlisning

De första två styckena har jag ingen bestämd uppfattning om då det är så många faktorer som tycks spela in. Bl.a. frågetecken runt internt läckage som eventuellt skulle kunna bero på bristande underhåll eller bristfälligt säkerhetstänk med uppställda dörrar med mera. Lastförskjutning kanske gjorde att något blev deformerat inne i fartyget också samtidigt så det är svårt att veta hur många minuter eller timmar det tar innan färjan sjunker med lite läckage framme vid bogvisir/bogramp.

Det sista stycket håller jag dock med om till 100% att det är intressant att spekulera om vilka skador som finns på skrovet. Kan ju vara nåt hål eller nån reva på sidan av fartyget eller undersidan också som skyndar på sjunkförloppet.

Jag har också tidigare funderat en del på foliehattsteorin att m/s estonia kolliderade med något och detta något skulle i så fall kanske kunna skada både bogvisir och repa sönder sidan/botten på skrovet. Detta har ju andra skrivit om tidigare också, det var en av de alternativa teorier som tidigt dök upp efter olyckan. Delvis rimmar denna alternativa teori med det som den officiella utredningen kommit fram till, bara vissa delar av förloppet blir annorlunda när man jämför dessa två utredningar/teorier.

Ett vittnesmål beskriver det hela såhär i Henning Wittes bok Estonia sänktes:


Det är själva illviljan att ta i dessa vittnesmål som är det besvärliga för makthavarna, det är liksom inte bara en (1) som vittnar om det utan väldigt många. Rekommenderar även att läsa Henning Wittes bok för den som är intresserad, den finns som PDF :https://zimmu2.s3.amazonaws.com/uploads/book/3/Henning_Witte-MS_Estonia_Sanktes.pdf

Håller på att läsa den i skrivande stund.

Även detta vittnesmål är väldigt intressant i debatten om bogvisiret:


Är det inte så att visiret hittades 1,5 km ifrån Estonia?

Jo i JAIC.s officiella slutrapp. hävdades att visiret återfanns efter sökande, en knapp sjömil vsv vrakplatsen. Alltså där haveriförloppet ska ha inletts.
Ingen vet om detta är sanningen!

Det finns bilder allt är dokumenterat i haverirapporten.

Estonia hade en stävbulb det gjorde att bogrampen för att få rätt längd var tvungen att stoppas in i en ficka i bogvisisiret. Det medför att bogvisiret får svårt att lossna utan att dra med sig bogrampen.

bra bild hittar du på sida 35 Figur 3.5 Bogvisirs- och rampinstallation.

sammanfattning av skador i bogområdet.
sida 120 Figur 8.1 Översikt över skadorna i bogområdet med hänvisningar till andra illustrationer.

på sida 125 har du bilder och fullbeskrivning av alla skador på bogrampen också.

Man måste blunda väldigt hårt när man kommer till sidorna 120 och till runt 129 om man fortfarande vill tro att bogrampen befann sig i upprätt läge efter att bogvisiret lossnat.

edit: en länk kan ju vara bra också
https://www.havkom.se/assets/default/Estonia_JAICrapport_Sv.pdf

Ska man vara ärlig så tyder mycket på att Estonia krockade med en U-båt. Skadorna på bogvisiret ser väldigt suspect ut.

Rapporten är inte särskilt bra med avseende på möjligheten att överblicka skadorna på visiret och rampen tycker jag. Särskilt om man vill försöka förstå vad som hände i det inledande skedet precis när det började läcka in vatten eller strax innan.

Det beror på att de bilder som klistrats in i dokumentet är främst närbilder varför det blir svårt att se helheten. Den enda bilden som ger någon överblick på de sidor som nämns ovan är en bild som visar visiret snett bakifrån dvs insidan med interna stagningar går nästan att överblicka där. Men det mesta av visiret syns ändå inte på bilden eftersom visirets sida döljer mycket av det som finns bakom.


Visiret tycks dock främst kunna trilla av på något av följande sätt utan att helt riva loss och ta med sig rampen:

1. Genom att visiret får en smäll (våg, kollision etc), lossnar och drar med sig rampen nedåt / framåt nästan 90 grader och sedan trillar visiret loss från rampen.

2. Genom att visiret får en smäll (våg, kollision etc), lossnar, men blir hängande kvar i rampen tills dess att fartyget lutar kraftigt pga slagsida varvid visiret ramlar bort åt sidan.

3. Genom att visiret utsätts för en kraftig smäll underifrån (våg, kollision etc). Då lossnar visiret från sina infästningar och rör sej uppåt ett par decimeter så att det går fritt från rampen och glider sedan framåt eller i sidled och ramlar av från rampen.

Nåväl. Visiret har då inte rört sig uppåt några dm, vikt ca 50ton. Och körrampen stack upp nära en meter, i "facket" som ingick upp och bakåt på bogvisiret.

Man vill ju gärna ta del av resultaten ifrån den senaste tyska dykningen!
Den tidigare tyska (2014) youtube filmen ( (FB) M/S Estonias förlisning) påminner om en sämre 80-tals VHS hemmavideo.

Så högt upp sitter inte ventilationsintagen på båten. Det var 6 på varje sida vill jag minnas i bakre delen av båten, en bit nedanför den nedersta fönsterraden. Det är fullt rimligt att det kan ha kommit in stora mängder vatten den vägen tack vare slagsida och hög sjögång. Det som borde undersökas med hjälp av ytterligare dykningar är om dessa ventiler var stängda eller öppna.

Inte det troligaste scenanariot att visiret rörde sig några dm rakt uppåt nej. Men samtidigt dumt att helt avfärda det scenariot trots visirets vikt på 50 ton (eller om det var 25 ton som nån annan påstod).

Till och med vågkraft skulle eventuellt kunna få visiret att röra sej. Detta eftersom vågkraften kan få stora fartyg att gunga några meter i olika riktningar, trots att fartygen väger flera 1.000 ton. M/s Estonia vägde troligen flera 1.000 ton eftersom lastkapaciteten (den sk dödvikten) var 2.800 ton. Det påstås att en del blev sjösjuka på den aktuella rutten när det gungade i fartyget. Om färjan stampar hårt mot vågor i hög sjö så blir det ju stora påkänningar på visiret.

I den haverirapport som det länkades till nyligen i denna tråd så står det dock på sidan 141 att internationella utredningar kommit fram till att kollisioner utgör det största hotet mot ro-ro-fartyg generellt. Det har väl att göra med att det vid kollisioner mot kaj eller med annan farkost blir stor kraft koncentrerad mot en mindre punkt på fartyget. Kraften från vågor nämns också som en tänkbar fara för ro-ro-färjor generellt på samma sida 141, men det ses inte som det största hotet. I teorin skulle det generellt kunna bli stora skador på ett ro-ro-fartyg om känsliga delar såsom bogvisiret krockas alltså. Men inget nämns på sidan 141 om att det finns säkra bevis för att någon kollision skett i just det här fallet m/s estonia dock.

Nej, ventilationsintagena var belägna på soldäck och på skorstensdäck. Det är kutym för alla fartyg av naturliga skäl. Även billiga skräpbyggen likt SF:lines Rosella och Turella hade det.

Det.är således inte fullt rimligt att vatten inträngt den vägen och kunnat förorsaka förloppet.

Ventiler fanns i ventilationstrummorna, men då lokalt i form av brandspjäll samt styrningar gällande ventilation.

Dessa utrymmen kunde endast flödast när fartyget redan var kapsejsat och är således irrelevanta i debatten.