Mamma i Halmstad häktad misstänkt för mord på sitt barn i fyraårsåldern, 2019-09-30

Är det polisen som plockar bort Facebook 😊

Kvinnor och som utför mord på barn är inte direkt ovanligt. Lär ju bli mer ju fler unga identitetslösa ensamstående mammor, ju fler barnamord. Socialisterna kommer självklart låtsas som de bryr sig samtidigt som dom själva är skyldiga till att försöka förinta vad dom kallar kärnfamilj etc. Ba titta på statistik över vilka som utför såna här barnamord i USA.

Var det den vanliga historien, när det är en ensam mamma som dödat sitt barn? D.v.s. att hon varit kär i en man, eller haft span på en välavlönad man som kunnat lösa alla hennes ekonomiska problem - men mannen ville inte ha barnet på köpet? Och just i den stunden, när hon fick beskedet, så upplevde hon att barnet bara var någon som förstörde för henne, och som hon inte hade någon glädje av. Någon som är krävande och krånglar och är till besvär, medan hon hade kunnat leva en lycklig och bekväm tillvaro med mycket köttslig kärlek, tillsammans med mannen, om barnet inte hade funnits?

Du brukar skriva rätt okej, men nu var du nog litet onödigt snabb; det finns efter vad det verkar inget som pekar i den riktningen. Pappans identitet finns i tråden och han ger inte intryck av att höra till den kategori du målar upp.

Visst men mamman är inte död, hon är anhållen. Den som är död är hennes fyråriga barn, och eftersom barnet var fyra år gammalt (och alltså inte ens var fött 2010 och 2012) torde det vara rätt osannolikt att Lexbase skulle ha uppgifter om barnet.

Borderlinepersoner brukar i regel sky all form av behandlingspersonal.
De har ofta svårt att fungera i grupp.
Men
prio ett-
Skapa relation.
När det skett kommer behandlaren att genomgå testning. Du förstår vad som menas.
Är du är knuten till en avdelning,där patienter är inskrivna, kan det underlätta att skapa relation.
Inte ofta en borderline skrivs in någon längre tid på en avdelning, då de har en välfungerande sida som gör att några längre behandlingsvistelser inte anses behövas.
Men hur du än resonerar så är det behandlarens uppgift att styra upp kontakten, ange ramar, förklara syftet till samtalen.
Kommer relationen att fungera, eller uppfattas behandlaren som illojal,
det är kruxet.


DU får gärna ha annan uppfattning.
sorry blev lite fel..

Det kan helt enkelt vara så att patienten har fattat tycke för just dig. Det behöver inte alls vara du som har en sådan enorm fallenhet för att hantera dess personer och inte dina kollegor.

Det är faktiskt inte helt ovanligt med långa behandlingstider inom slutenvården för borderline. Kan röra sig om flera år om det vill sig illa.

Jag talar inte om en patient menar inte att jag är bäst på att ta hand om dessa patienter, absolut inte. Men jag tycker inte alls att det är så svårt som många försöker mena på. Allt handlar om ens egna bemötande och tyvärr är fördomarna inom psykiatrin stora om just borderline.
Har man ett genuint intresse att hjälpa så brukar det bli väldigt bra.

Att vara under en psykos inte synonymt med att vara våldsam. Du kan krypa under sängen och prata med dina små hustomtar som du ser och hör men som inte finns. Hör och syn hallucinationer är ett symtom som kan se olika ut du din mamma kan bli Jesus och du ber henne gå ut och hela värden med sin kraft. Eller så blir din vän en demon med en yxa som du ser hugger i mot dig då är det inte konstigt att du försvarar dig för du tror på fullaste allvar att demonen är där för att döda dig. Du vet inte vad du gör. Du har säkert drömt någon mardröm du är i ett omedvetet tillstånd som är hundra procent vekligt för dig just då. Säg att du drömmer att du håller på att bli dödad och du slår och sparkar allt vad du kan i sömnen och då sparkar ihjäl den som ligger bredvid. Som svar på frågan ja det var en psykos hon var bara medvetslös en kort stund men skadade armarna illa. Man är inte ond för att man är sjuk och det är inget man själv väljer. För att förstå detta bör man studera psykiatri och inte sitta på fb och gissa.

Just så, vill jag säga. Kruxet ligger i att kunna bygga tillit på ett plan och parallellt kunna kommunicera utifrån ett objektivt perspektiv - och hantera konsekvenserna av detta med tilliten i behåll. Mjukt. Men inte känslomässigt.

Var det inte mamman som hade dödat barnet?

Tack för bilderna.

Det första jag slås av är kvinnans ögon. Hon har sådana ögon som går långt in i skallen, vilket brukar vara vanligt hos de med autism/asperger. Med tanke på hennes osympatiska gärning så stärker det tesen om att hon har något liknande.