Greta Thunberg (klimataktivist)

För ganska exakt 30 år sedan höll Storbritanniens dåvarande premiärminister Margaret Thatcher ett tal inför FN:s generalförsamling, där hon varnade för risken med att fortsätta släppa ut växthusgaser i atmosfären. ”En klimatförändring som skapas av människan kan bli självförstärkande – och oåterkallelig”, sade hon och refererade till en forskargrupp som studerat isarna vid Antarktis.

– Vid den här tiden tog politiker världen över klimatfrågan på stort allvar, från Margaret Thatcher till Ronald Reagan och Michail Gorbatjov, och frågan var uppe på FN-nivå. Men sedan hände något som ledde fram till den polariserade konflikt om klimatvetenskapen som vi ser i dag, säger Martin Hultman.

Han är forskningsledare för projektet ”Varför tas inte klimatvetenskapen på allvar? Studier av klimatförnekelse”, som drivs vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

– En bidragande orsak var att oljebolag började finansiera tankesmedjor för att sprida klimatvetenskapliga resultat som inte har granskats inom akademin, utan bara framställts för att plantera tveksamhet kring klimatfrågan så att politiker och allmänhet inte ska agera. Det har våra kolleger i USA visat tydligt. Där finns högre krav på att redovisa finansiella flöden, vilket gör det lättare att göra sådana studier, säger han.

En annan viktig faktor är enligt Martin Hultman det han i sin forskning kallar för responsförnekelse; att vi handlar tvärtemot den kunskap som finns. Just nu studerar han, tillsammans med en kollega, klimatvetenskapens tidiga historia i Sverige.

För ganska exakt 30 år sedan höll Storbritanniens dåvarande premiärminister Margaret Thatcher ett tal inför FN:s generalförsamling, där hon varnade för risken med att fortsätta släppa ut växthusgaser i atmosfären. ”En klimatförändring som skapas av människan kan bli självförstärkande – och oåterkallelig”, sade hon och refererade till en forskargrupp som studerat isarna vid Antarktis.

– Vid den här tiden tog politiker världen över klimatfrågan på stort allvar, från Margaret Thatcher till Ronald Reagan och Michail Gorbatjov, och frågan var uppe på FN-nivå. Men sedan hände något som ledde fram till den polariserade konflikt om klimatvetenskapen som vi ser i dag, säger Martin Hultman.

Han är forskningsledare för projektet ”Varför tas inte klimatvetenskapen på allvar? Studier av klimatförnekelse”, som drivs vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

– En bidragande orsak var att oljebolag började finansiera tankesmedjor för att sprida klimatvetenskapliga resultat som inte har granskats inom akademin, utan bara framställts för att plantera tveksamhet kring klimatfrågan så att politiker och allmänhet inte ska agera. Det har våra kolleger i USA visat tydligt. Där finns högre krav på att redovisa finansiella flöden, vilket gör det lättare att göra sådana studier, säger han.

En annan viktig faktor är enligt Martin Hultman det han i sin forskning kallar för responsförnekelse; att vi handlar tvärtemot den kunskap som finns. Just nu studerar han, tillsammans med en kollega, klimatvetenskapens tidiga historia i Sverige.