Citat:
Då har du alltså en korrelation mellan en möjlig liten trend i temperatur och koldioxidhalt. Det finns också en korrelation mellan antal sålda stringtrosor och temperaturtrenden. Hur avgör vi vad som är orsak och verkan? Är det mer bar kvinnohud som värmer luften? Eller är det en extra tiotusendel koldioxidmolekyler i den -18gradiga atmosfären som värmer jordytan?
Faktiskt så är stringtrosan mer rimlig som förklaring, men den kan ändå avskrivas av uppenbara skäl. Om vi vill testa dess påverkan ändå, hur göra? Jag skulle föreslå att man ställer ett gäng underklädesmodeller i en kammare med kontrollerad omgivningstemperatur. Med stringtrosor i ett experiment, och med mamelucker i ett annat. Givetvis kommer det inte skilja, för det är kroppens värmegeneration som avgör hur mycket de välformade rumporna värmer luften.
Om vi då tittar på koldioxid. Man påstår att en extra tiotusendel molekyler i luft med medeltemperatur -18°C kan öka temperaturen ~0.8°C i den mycket tunna skorpa som omger ett rödglödgat stenklot med järnkärna. Konstruera ett sådant klot med en skorpa av sten som är mindre än 1% av klotets volym. Värm klotet elektriskt så att temperaturen under skorpan är ~1000°C när det omges av luft i en kammare med medeltemperatur -18°C. Variera koldioxidhalten mellan typ 0 och 10000ppm samtidigt som termoelement registrerar temperaturen i skorpan. Prova även vakuum, eftersom växthushypotesen säger att atmosfären värmer jordytan.
Vet du vad som händer med temperaturen i en motor när du ökar värmeabsorptionen i kylmediet? Finns det något skäl att tro att ökad värmeabsorption i -18°C luft har motsatt effekt på en planetyta jämfört med effekten på kylflänsarnas temperatur på en luftkyld motor?
Om vi använder värmeabsorption för att kyla motorer, är det inte jävligt konstigt att värmeabsorption skulle värma en planetyta? Menar man alltså att processen är bakvänd mot etablerad och applicerad fysik?
Faktiskt så är stringtrosan mer rimlig som förklaring, men den kan ändå avskrivas av uppenbara skäl. Om vi vill testa dess påverkan ändå, hur göra? Jag skulle föreslå att man ställer ett gäng underklädesmodeller i en kammare med kontrollerad omgivningstemperatur. Med stringtrosor i ett experiment, och med mamelucker i ett annat. Givetvis kommer det inte skilja, för det är kroppens värmegeneration som avgör hur mycket de välformade rumporna värmer luften.
Om vi då tittar på koldioxid. Man påstår att en extra tiotusendel molekyler i luft med medeltemperatur -18°C kan öka temperaturen ~0.8°C i den mycket tunna skorpa som omger ett rödglödgat stenklot med järnkärna. Konstruera ett sådant klot med en skorpa av sten som är mindre än 1% av klotets volym. Värm klotet elektriskt så att temperaturen under skorpan är ~1000°C när det omges av luft i en kammare med medeltemperatur -18°C. Variera koldioxidhalten mellan typ 0 och 10000ppm samtidigt som termoelement registrerar temperaturen i skorpan. Prova även vakuum, eftersom växthushypotesen säger att atmosfären värmer jordytan.
Vet du vad som händer med temperaturen i en motor när du ökar värmeabsorptionen i kylmediet? Finns det något skäl att tro att ökad värmeabsorption i -18°C luft har motsatt effekt på en planetyta jämfört med effekten på kylflänsarnas temperatur på en luftkyld motor?
Om vi använder värmeabsorption för att kyla motorer, är det inte jävligt konstigt att värmeabsorption skulle värma en planetyta? Menar man alltså att processen är bakvänd mot etablerad och applicerad fysik?
Om du skall besvara allt som inte faller inom din bild av verkligheten med din ovetenskapliga teori om växthusgasernas grundläggande funktion är det nog ingen större vits att fortsätta den här diskussionen. Ha det så bra.