Sverigedemokraterna i opinionsundersökningar

Att då gå in och larma och kräva ursäkt av 7K i det läget hade absolut inte haft någon effekt. Lika lite som att kräva repatriering. De 7 var i det läget i ett zombieliknande stadium. Liksom all MSM-media. Där gråterskorna begrät den arrangerade bilden av den drunknade Alan. Samtidigt som man förbannade det förhatliga SD. Alltså ett dårarnas paradis i dess prydno.

Jag har svårt att tro att en annorlunda strategi 2014-2015 och framåt hade haft någon mätbar effekt i senare OU eller i valet 2018. Eftersom det inte ligger på demagoginivå.

Just det. SD kan framstå som tryggheten. De bör också fokusera på att få de duktiga och skötsamma invandrarna med sig. Samt alla kristna invandrare. Jag har mycket kontakt med folk i frikyrkorna, och kan säga att där finns många som velar mellan KD och SD. Det gäller att avslöja Ebba Busch Thors dubbelspel, med en dold agenda av ökad anhöriginvandring av muslimer.
Det gäller också att övertyga ännu fler i LO-leden om att S numer är ett bidragstagarparti. De över 70 ger inte så mycket att bearbeta. En hel del där har redan gått till SD, men övriga är fast i 7K.

Anders Lindberg i dagens AB.
https://www.aftonbladet.se/ledare/a/e8m7PM/sverige-ar-inte-ett-unikt-land-langre
Citat.
Om politiken ser ut att stå maktlös inför de problem man upplever kommer människor att vända den ryggen eller proteströsta på missnöjespartier.
Slut citat.
När även en stolle som Lindberg inser vartåt det barkar så bådar det gott för fortsatt uppgång i OU för SD.

Du är alldeles för pessimistisk, om den djupa recessionen som nu pratas om kommer (antagligen vid en hård Brexit och det som kommer därefter) så är det inte omöjligt att folk vaknar väldigt fort.
Kombinera otryggheten, kulturkrock, öppna gränser och en ekonomi som går åt helvete så krävs det inte mycket för folk att rösta SD som då haft rätt hela tiden.
Säger det igen, svenskens ekonomiska välstånd måste påverkas för att SD ska bli största parti, just nu har många medelsvensson det bra med stora lån på sina dyra hus osv men när den bubblan spricker blir det inte roligt.

Det stora som inträffade när SD deklarerade sin roll som stödparti till M/KD, var en politisk legitimering. Men inte av SD som rumsrent parti, utan M och KD som trovärdiga på migrationsområdet. Och om M är trovärdigt, är samtidigt S minst lika trovärdigt. Det skapades en skala, där det tidigare funnits en fantastiskt gynnsam binär mellan "7-klöver" och SD.

Att SD inte förstod att man satt med trumf på hand, visas ju av den dubblade kvotflyktingmottagningen 2015. Allt man behövde göra var att larma och kräva ursäkter från alla andra partier för deras katastrofala politik som nu kommit till vägs ände i form av verklighetens klippvägg.

Istället gick man in för att stötta upp åsiktskorridoren med budskapet till sina sympatisörer att M/KD var värda förtroende och samarbete - och att Sverige har en naturlagsbunden skyldighet att ta mot människor som vill ha ett bättre liv. Man kom ut som objektiva flyktingliberaler i ett internationellt perspektiv, just som den ordningen kollapsade 2015. Man tog chansen att försöka tränga sig in i värmen - även om man samtidigt blockerade dörren för övriga partier att fly hela vägen ut i friska luften.

Resultatet blev det lätt förutspådda: Stagnation i opinionen och skapandet av flyktiga marginalväljare som uppfostrades att se sig som borgare och nöjda med en reglerad kvotinvandring syftande mot bättre integration via sverigecentra och kulturlotsar.

Egentligen diskuterar vi ju olika syften i tråden, där jag misstänker att gemene man faktiskt har en bättre intuition än många SD:are. Vad är målet:

1. Så liten invandring som politiskt möjligt, oavsett vem som röstar igenom den i riksdagen. Att rädda Sverige.

2. Ett så stort SD som möjligt, oavsett om det leder till inträde i regeringskonstellationer. Maxat valresultat som ett egenvärde.

3. SD som en accepterad samarbetspartner, oberoende av invandringsnivåer eller opinionsframgångar.

De som följt SD i många år verkar ofta göra tankefelet att det är en självklarhet att 3 harmonierar med 1 och 2. "Om invandringen ska minskas måste SD samarbeta med någon och då måste man göra eftergifter."

Så är ju inte fallet. Om SD hade lyckats bättre 2015 genom att gå all-in i opposition till "gammelpartierna" och "7-klövern" och kräva ett absolut flyktingstopp syftande till massiv återvandring och uppmärksammat svenska ungdomars utsatthet för rån, våldtäkter och etniskt hat och fått, säg 21% i valet - så hade M och S ställts inför valet att antingen vidta kraftigare åtgärder än de gjort hittills, eller se SD närma sig 25 eller 30 procent när kvinnor skjuts ihjäl, medelklassbarn rånas och hus sprängs.

Vanliga människor har INTE denna lojalitet med SD, utan inser nog instinktivt att en M/KD/SD-regering faktiskt kommer föra en politik som inte skiljer sig radikalt från M eller KD. Och om M och KD skiljer sig fundamentalt från S är i allra högsta grad en öppen fråga. S genomförde åtgärder 2015 och kommer säkert genomföra fler i takt med samhällsförfallet.

Det är ju bara att ställa sig frågan vad som hänt om Alliansen 2014 gått med på SD:s invit om "minsta lilla eftergift" på migrationsområdet för ett passivt stöd. Hade Sverige haft en lägre invandring eller kraftfullare politik 2015, då?

Och hade SD haft bättre opinionsläge idag? Nyligen sa ju flyktingliberale Alf Svensson att det var dumt att inte ta in SD i värmen och låta dem ta ansvar - eftersom det hade skadat dem opinionsmässigt. Här har han rätt, menar jag.

Allt det här är spilld mjölk, som det inte är någon mening att gråta över. Men man måste analysera erfarenheterna korrekt för att lära nytt och bättre.

Vad kan SD göra för att driva Riksdagen till nyval?

Nej att ha gått ut med att vilja samarbeta med M och KD har inte skadat SD eftersom de vet att ett sådant samarbete kommer till stånd inte för att SD närmar sig deras politik utan för att M och KD måste anpassa sig till SDs politik. Vilket vi ser nu.

Dessutom har SD spräckt alliansen med denna strategi. När SD lyckades få L och C att lämna allianssamarbetet så blev de av med det negativa liberala inflytandet de hade på framförallt M. T.o.m. Reinfeldt-regeringen fick ju anpassa sig efter sina mer extremliberala samarbetspartners vilja. Sabuni har ju nu sagt att hon inte kunde driva en hårdare linje i Reinfeldts-regeringen för att de måste ha med sig C och senare MP. Så t.o.m. det liberala L tvingades vänsterut.

Vad kan SD göra för att driva Riksdagen till nyval?

Om man kan tvinga M och KD att följa SD:s ledarskapet då kan partiet stiga i OU.

AfS kan göra att SD blir en lagom punkt i mitten. Men tiden går. Sverige har inte det längre.

Vad kan SD göra för att driva Riksdagen till nyval?

Om man kan tvinga M och KD att följa SD:s ledarskapet då kan partiet stiga i OU.

AfS kan göra att SD blir en lagom punkt i mitten. Men tiden går. Sverige har inte det längre.

Det (SD) kan göra är att ge underhandbesked att de röstar för om (M) lägger förslag som (C) och (L) kan stödja i Riksdagen. Exempelvis skattesänkningar, avregleringar, och kanske inskränkningar i fackliga rättigheter. Alltså sådant som (C) och (L) gillar men som (S) ogillar. Detta för att skapa osämja bland JÖKarna. Osäkert om det skulle lyckas dock.

En annan strategi är att lägga fram sådant (SD) själva står för och som (S) gillar men som (C)/(L) (och även (M)) ogillar. Får de (S) att rösta igenom sådant som går rakt emot vad Annie Lööf står för med (SD) stöd så skapar även det osämja bland JÖKarna.

I praktiken (SD) är ju ett mitten parti på många sätt och ligger nära (S) när det gäller fackliga frågor. Ett exempel skulle ju kunna vara ett (SD) förslag om att införa fackligt veto mot arbetskraftsinvandring om det inte är till en bransch där det råder arbetskraftsbrist? Oklart exakt hur det skulle utformas men det skulle vara svårt för (S) (och (V)) att rösta Nej och svårt för (C) att svälja.

Annars har (SD) rätt begränsade möjligheter att tvinga fram extra val.

Samtidigt som Åkessons kritiker gnölar om att han är för “passiv” dirigerar han hela orkestern som Esa-Pekka Salonen...