Citat:
Ursprungligen postat av
Lantbruk
Grejen med incel-fenomenet är att det på ett individuellt plan går att lösa sin situation och ta sig ur oskuldsträsket.
Grejen är dock, vilket "jobba på dig själv och skyll inte på samhället"-debattörer inte verkar bry sig om, är att individers förmåga till förändring och förbättring inte motbevisar den verklighet som incels belyser:
Om en av de där byggarbetarna i Qatar som bygger fotbollsarenor lyckas ta sig hem till Bangladesh och där predikar över hur HAN lyckades överleva och till slut tjäna tillräckligt med pengar på arbetet, så motbevisar inte detta att arbetsvillkoren och lönen var piss och att flera av hans kollegor dog.
Det är på samma sätt med dejting och relationer o.s.v.; en nördig man som till slut gifter sig med sin "drömkvinna" motbevisar inte att många av hans "bröder" antingen 1) lever i total avsaknad av sexuell bekräftelse eller 2) tvingas delta i förnedrande parningsritualer på nattklubbar eller på tinder o.s.v., för att kanske lyckas ligga med 1 av 100 kvinnor (i bästa fall).
Att förneka detta^ och endast predika över (den faktiska) möjligheten att ta sig igenom situationen (under extremt förödmjukande former) gör bara att Qatars oljeshejker/västerländska kvinnor breddar sina hånleenden från sina elfenbenstorn.
Viktig sak du lyfter fram. Och det gäller ju fler saker än incel dessutom. Vi måste kunna se saker i samhället som både individproblem och samhällsproblem på samma gång och inte blanda ihop det.
På det här forumet dyker ju upp incels som vill ha konkreta råd. Och då kan de få det. Men i t.ex. denna tråd diskuterar vi det större samhällsproblemet. Lösningen på samhällsproblem brukar i andra fall aldrig vara att alla individer bara ska skärpa sig. Rökning, fetma och alkoholmissbruk har vi politik på gruppnivå för och den som säger "de får väl skärpa sig för fasen" räknas som en udda individ långt ute i det högerlibertarianska. Men vad gäller mäns ensamhet så får vi absolut inte se det som ett samhällsproblem.
Är problemet att vänsterfeminismen genomsyrar samhällsdebatten? Vänsterfeminism är marxism med klass bytt mot kön och då har mannen tagit platsen som borgerskapet har i ursprungsmarxism. Per definition är då denna grupp förtryckaren och roten till problem, det finns inte utrymme i ideologin för att det ska finnas problem för den gruppen.
Var finns diskussionen mellan kvinnor om vilka slags män de långsiktigt vill leva med och vad det betyder för vilket beteende de borde premiera vid uppvaktning? Var finns diskussionen om kvinnor inte blivit ännu mer passiva idag än i tidigare generationer och därför inte bara sätter klorna i en incel för att få ett stabilt familjeliv med någon? Osv.