Nattjobb förstörde nästan mitt liv

Jag har jobbat natt större delen av de senaste 20 åren. På arbeten där man måste vara vaken hela passet var det precis som du beskriver TS. Efter något år kände jag mig som en zombie. Jag kände mig korkad liksom, som att det var jobbigt att tänka nästan. Enkla problem krävde mer hjärnkapacitet än förut. Detta var i 20-års åldern.

Slutade på det jobbet. Pluggade. Nu jobbar jag natt och är det lugnt kan vi sova en stund. Någon timme sådär. Den lilla återhämtningen är guld värd och gör att jag orkar med det på ett helt annat sätt. Jobba 2-3 nätter och vara ledig 4-5 är helt klart bättre än att jobba dag fem dagar i veckan. I alla fall för mig.

Edit: Treskift är dock satans påfund. Att behöva jobba t.ex. dag, kväll och natt blandat. Arbetsgivare som kräver det av sin personal borde bötfällas.

Jag har jobbat natt i sex år.
I början var det väl ganska jobbigt. Men äter man rätt, sover sina timmar och får en gnutta sol varje dag är det inget problem, för mig iallafall.

Det finns morgonmänniskor och det finns kvällsmänniskor. Lika lite som ett 9-17 jobb passar en kvällsmänniska passar ett nattjobb en morgonmänniska. Inte svårare än så. Jag älskade att jobba natt. Lugnare tempo och mer chill överlag.

Det skrivs väl med jämna mellanrum att nattarbete förkortar livet?

Du kan inte jobba natt och samtidigt vara något annat än en rejäl medelmåtta. Allt viktigt händer dagtid.

Bara ungdomar och svagbegåvade/handikappade människor har anledning att jobba natt.

Det är nog personligt. Jag tex är en äkta nattmänniska och fungerar bäst och är mer kreativ på natten. Jag vänder automatiskt på dygnet varje helg och så fort jag är ledig. Lägger mig vid 5-6 vanligtvis om jag kan.

Har haft nattjobb förr, trivdes jättebra faktiskt. Så länge man får lite solljus och D-vitamin.

Tror vi människor har olika uppgifter rent biologiskt. Nån måste ju vara vaken på natten och passa elden och vakta hyddan etc. Det måste vara en biologisk mekanism att ett litet antal människor fungerar bäst på natten. Som att en liten andel har chefsegenskaper.

Jag har ingen aning det är bara egna teorier.

Ja, skiftarbete är verkligen inte för alla. Något år eller så går väl an. Jag jobbar ständigt skift, dock blandat, typ 5-12 en dag och 13-22 en annan.. kroppen får aldrig ngn regelbunden dygnsrytm.. gjort det i fem år rätt less, påverkat det sociala, umgås typ bara med familjen.. blir avundsjuk när man ser folk som går på en spelning mitt i veckan osv, hade jag aldrig orkat. Jobbade treskift ett tag, kändes bättre faktiskt, fick då även vara ledig varje helg.

Ja, för sjukvården sker ju enbart på dagtid. Geni.

skillnad på att jobba skift och jobba natt.
skift arbete dödar din själ då du aldrig har samma arbetstider.

natt arbete då har du samma tider, även om det kan vara rätt destruktivt att sova på dagen då man missar många soltimmar, speciellt på vintern.
men man jobbar mindre.


Fun fact, första veckan när jag jobbade skift på en ny avdelning så höll jag på att krocka, man var som en levande zombie och körde utan att se sig för
allt för en lön!

Det beror väl på, men rent generellt mår kroppen inte bra av nattjobb.

Började som väktare -99 och jobbat dag samt natt, ibland om varandra - vilket är det absolut dummaste man kan göra, då även efter rullande schema, var än mer påfrestande än bara natt.

Inom bevakningsbranschen natt så kör man oftast 12h nätter. Det är bra mycket mer slitsamt än andra kategorier jobb nattetid, eller åtminstone de jag träffat som gnällt. Faktum är att de gånger när jag jobbat 12h dag så har jag varit värre i skicket än natt.

Folk fattar inte hur mycket energi man gör av med, vissa går 15 tusen steg och kör bil miltal - håll dig vaken då. Sen ska man hem, att nästan somna i bilen hem är vanligt.

Visst, det finns olika sorts trötthet, sitta och glo på skärmar och övervaka i 12h på någon industri t.ex. är hjärndött i sig. Stressa runt som en idiot bakom ratten i ur och skur är ett annat sätt att ta livet av sig med.

Vänta tills vi anammat den amerikanska livsstilen helt och hållet, med privata sjukförsäkringar, marknadshyror, betala för universitetsstudier mm.
Då blir det dag och nattjobb som gäller.

Beror ju helt på hur man är som individ och vilka prioriteringar man har. Jag hade en blandning av kväll/natt och körde linjetrafik för Schenker mellan 19.00-03.00 och jag får ändå påstå att det var den bästa körningen jag hade.

Jag kände att jag fick ut mer av vardagen och kunde utföra vardagliga sysslor och allt från att åka på verkstadsbesök, gymma eller nyttja olika tjänster. Självklart var man ju riktigt trött den sista timman på jobbet men det gjorde ju även att jag kunde somna direkt, inte kolla på Instagram 20 minuter innan man somnar.

Idag kör jag dagtid, 12-timmarspass fem dagar i veckan och gjort det i snart 10 månader där det även förekommer extra arbete så som underhåll av bil, helgjobb och extrakörningar som lätt kan utöka ett 12-timmarspass till 15 timmar. Jag må få en sjuk lön jämfört med medelsvensson men jag sliter ju för den också.

Det må vara självförvållat och jag kan ju egentligen bara byta arbetsplats men jag väntar på bättre tider.

Kontentan är att jag jobbar hellre mindre eller lika mycket som dagsljusälskare för likadan lön plus extra ersättning. Man ska göra så lite som möjligt för så mycket som möjligt brukar jag säga.