Citat:
Ursprungligen postat av
Diktatur-Kina
■
Storbritanniens grundläggande problem är detta: Man har ingen enhetlig skriven konstitution, som Sverige och USA, och nästan alla andra stater.
Istället har man en traditionell medeltida beslutsordning, där alla nya politiska beslut måste tolkas och vägas mot tidigare beslut. Ett extremt otydligt system, där ingen egentligen vet vad som gäller.
■ Därför har London stor frihet: Antingen låter man Skottland hålla ny omröstning, eller också gör man inte det. Båda besluten kan vara rätt, enligt Storbritanniens otydliga lagar.
Det kan vara charmigt att ha ett gammalt och traditionellt lagsystem, som i Storbritannien. Men, inte om det gör det vardagliga livet, och landets styrning omöjliga. Brittiska folket är inte skådespelare i ett historiskt kostymdrama. De lever i verkligheten, och där måste ett lands styrelse fungera.
https://en.m.wikipedia.org/wiki/2014_Scottish_independence_referendum
Och det är det här systemet, som göra att britterna måste snacka så fasligt mycket i parlamentet, och på andra platser, innan de kan fatta något beslut.
De kan fanemej snacka sönder vilken fråga som helst. Och efter oändliga debatter, med en hel drös bisarra infall, så brukar det inte komma ut särskilt mycket beslut ändå.
Man blir frustrerad, och känner för att hoppa från en hög skrapa i London, bara för att slippa det oändliga gafflandet.
Mycket snack och ingen hockey.
Den kulturen har spritt sig till brittiska företag också, som knappast är några högborgar för effektivitet. Oändliga diskussioner om företagets organisation, samtidigt som man helt glömmer det viktigaste: att företaget måste producera och sälja något.
Vem fan bryr sig om företaget har världens mest perfekta organisation, om företaget inte producerar något som folk vill köpa? Ett sånt företag är värdelöst.
Därför har Storbritannien väldigt få företag som faktiskt producerar något, men en jäkla massa konsultföretag, som producerar snack. Blablabla. Säljer
hot air, varm utandningsluft.
Brexit är bara toppen på ett isberg. Så där brukar britterna hålla på i vanliga fall också. Enda skillnaden är att nu är babblandet aningen mer upphetsat, och sänds live över hela världen.
Erkänner att jag själv också gillar att snacka och skriva. Men, det jag mötte i Storbritannien, var helt makalöst. Man trillar av stolen baklänges, av en gigantisk våg av babbel som sköljer emot en, och hotar dränka en. Har aldrig upplevt något liknande.