Finansiera bil med restvärde

Har funderat ett tag på vilken procent av restskuld man ska ta. Det sägs ju att restvärdet på en bil kan sjunka så mycket som 50-55% efter tre år från den dagen man köper den vilket då gör att man avrådas från att ha en restskuld på över 45%?

Men om jag väljer att ha en restskuld utifrån följande alternativ:

A: 50% (t ex 3 000 kr/mån)
B: 40% (t ex 4 000 kr/mån)

... Då bör ju alternativ A vara ett smartare ekonomiskt val även om restvärdet skulle underskrida min slutliga skuld eftersom jag då skulle kunna lägga undan 1000 kr räntefri buffert istället vid sidan av? Då kostar det fortfarande mig 4 000 kr i månaden men jag betalar inte lika mycket i ränta eftersom kreditbeloppet är mindre vid alternativ A jämfört med B?

Inte tänker jag väl fel nu?

Och om detta nu är sant, varför inte välja maximalt möjliga procent restskuld men fortfarande se till att spara undan mellanskillnaden på den procenten jämfört med, exempelvis då, 40% (eller mindre)?

Kreditbeloppet är ju mindre vid alternativ B, inte vid alternativ A. Detta då du då har samma skuld från början på båda alternativen, men amorterar mer på alternativ B.

Säg att bilen kostar 200 tkr.

I alternativ A lånar du 200 tkr, och amorterar 100 tkr under lånets löptid.
I alternativ B lånar du 200 tkr, och amorterar 120 tkr under lånets löptid.

I alternativen pratar jag om den restskulden man vill ha, alltså tvärtemot ”restvärdet”.

Eller sätts skulden till samma oavsett vilken restskuld man tar? Låter ju orimligt...

Jag kanske missuppfattar dig, men restskuld och restvärde är i normalfallet samma sak (i finansieringssammanhang). D.v.s hur stor skuld som kommer att vara kvar, när lånet löper ut. Om det är så, som jag tror, så blir det som jag skrev i mitt första inlägg. D.v.s ursprungsskulden är lika stor oavsett alternativ, men du amorterar mer på alternativ B.

Restvärdet är ju inget man själv kan ”välja”. Restskulden väljer jag ju själv baserat på estimerat restvärde och mina ekonomiska förutsättningar. Restvärde och restskuld är ju bara samma sak om jag väljer att skulden ska vara densamma som det estimerade restvärdet. Vilket är riskabelt.

Men, jag lånar ju vid alt. A 50% av bilens nuvarande värde, medan vid alt. B lånar 60% av bilens nuvarande värde. Därav ett större kreditbelopp vid alt. B och därpå större kreditkostnad.

Edit: Hmm intressant om det du säger är sant... Vilket det då troligen är. Det tänkte jag inte på, att skulden är densamma men att man endast ökar amorteringen vid lägre restskuld.

Lån med restvärde på en bil låter helt förkastligt, då har du noll och intet när du skall byta bilen om 3 år igen? Att låna till ett fordon är i sig vansinnigt, men är man tvungen att låna så betala åtminstone av hela lånet inom planerad tid för nästa byte. Annars kan man lika gärna leasa bil, kostnaden blir troligen väldigt likvärdig.

Varför skulle det vara dåligt för? Om man vet att man inte vill ha bilen i mer än exempelvis tre år så finns det ju ingen anledning att behålla den längre än så. Skulle jag välja att betala av bilen helt och hållet på, säg sex år, så skulle jag betalt mer i räntekostnader än ett mindre lån på tre år med restvärde.

Att leasa bil är ju mer riskabelt då man är fast under leasingkontraktet inom den avtalade tiden oavsett vad som händer med ens personliga ekonomi. Dessutom amorterar du ju inte på ett leasingkontrakt.

I mina ögon plockar du det sämsta från båda världar, lika lågt eget kapital efter 3 år som du hade vid start - men inga av leasings fördelar, dvs slippa försäljning av gamla bilen, bara hämta en ny efter 3 år.

Har man så små marginaler att man inte kan lösa en 36 månaders leasing vad som än händer så har man egentligen inte råd att leasa överhuvudtaget och det är väl där (ur hand i mun) de flesta som ens överväger alternativen är tyvärr.

Jag vet att det inte är det du vill höra men rätt svar är troligen en billigare bil.

Bilaffär är ju en förlust hur man än vrider och vänder på det (exkl. privat köp- o sälj i form av investering). Och det inkluderar ju även om man cashar in hela värdet på bilen på en gång.

Ett inköp av bil ligger minst ett år framför mig så jag spånar mest. Sålde precis min gamla och hade tänkt leva utan bil ett tag nu framöver. Är mest nyfiken på fördelarna med restvärde. Det är ju trots allt det som de flesta ändå rekommenderar om man alltid vill ha en ny bil. Givetvis bör man se till att man inte blir skuldsatt efter amorteringstiden.

Vilka är "de flesta", ekonomer eller bilförsäljare som har provision även på finansieringen?

Enligt mig så är restvärde ett sätt att få någonting dyrt att låta billigare. Taktik för att sälja alltså, det enda som egentligen är intressant är hur mycket lånet kostar i slutänden och det blir omöjligt att beräkna om inte amorteringen beräknas hela vägen ner till noll.

Lånet blir inte mindre av att du har restskuld.

Det sa jag inte heller. Men du kan ju (förhoppningsvis) lösa lånet med restvärdet alt. behålla bilen ytterligare år och på så sätt få ner restskulden till 0 kr.

Sistnämnda är ju en plan B utifall restskulden skulle vara högre än bilens restvärde. Därav varför jag skulle föredra att första låna med restvärde och sedan se efter hur den ekonomiska situationen ser ut efter amorteringstiden.