Citat:
Ursprungligen postat av
Tintin.i.Kongo
Skärp mig? Du skrev ju ”sämre motiverad”. Varför skulle hon vara så pass mindre motiverad att hon i princip lägger av vid 25? Att du drar upp ett 40 år gammalt exempel (Borg) är bara ytterligare bevis på hur extremt ovanligt det är. Och Borg gjorde faktiskt comeback.
Du får ta ansvar för dina felciteringar.
Mycket med Carolina Klüft och Björn Borg är väldigt ovanligt, det finns fast det är ovanligt. Men nog finns det många fler exempel. De som blir skadade innan de blir bäst glömmer vi dock ganska fort.
Hur inspirerande blev träningen när hon skadade sig? Vilka övningar fick hon plocka bort? Hur många blev kvar? Hur inspirerande upplevde hon förväntningarna från dem utifrån, som inte kunde eller ville förstå?
Citat:
Ursprungligen postat av
Tintin.i.Kongo
Så här sa en av Finlands största sportjournalister på den tiden:
Pekka Holopainen, krönikör på Finlands näst största tidning Ilta-Sanomat, struntar i det och sågar Klüfts längdsatsning vid fotknölarna.
– Det får mig nästan att gråta när jag ser på hennes karriär. Vad fan sysslar hon med? Efter allt hon vunnit i sjukamp så ville hon byta till längdhopp. Men det var ett hopplöst projekt. Hon borde ha slutat helt i stället. Hon vill säkert inte att folk ska skratta åt henne – men det är ganska nära nu, säger Holopainen till Sportbladet i samband med finska landslagets presskonferens på hotell Berlin Berlin.
– Klüft kastade bort ett OS-guld i Peking, det förstod jag inte. Om hon tagit guld i sjukamp och sedan slutat, det hade jag förstått. Men hon kanske hellre ville bli nia i längd...
I stort sett alla medaljongräknare och andra sportkrönikörer klagade på det där sättet. Det var ett udda steg av Klüft, på ett ytligt plan. Klüft har skrivit minst en bok. Hon ger väl sin version där? Jag har inte läst den.