Citat:
Ursprungligen postat av
Picasso2
Att vara långsint som fan, innebär inte att man har Asperger. Men från att vara långsint till att döda sin polare med yxa, dit är det långt.
Man kan uppfattas som långsint, eftersom man reagerar långt efter händelsen..
"En del med Asperger
behöver ofta ganska lång tid för att greppa en situation och förstå den. Man kan behöva fundera lite på det man hört eller sett, vad som hände och vad det betydde.
Det innebär att
man kan bli rasande långt efter alla andra. Andra kan vara jätteupprörda över något, medan man själv är upptagen med att bearbeta informationen. Sedan, kanske på kvällen när man är på väg att somna eller flera veckor senare när man själv har förstått det hela, drabbas man av samma ilska som de andra. Då är de andra istället redan vara klara med det som har skett och har lagt det bakom sig.
När man själv blir utsatt för något som är värt att bli riktigt arg för, kan den här reaktionstiden vara jobbig.
Får man komma och kräva förklaringar eller ursäkter av andra flera dagar eller veckor efter att något hänt?
Risken är att man blir betraktad som långsint. Så är ju inte riktigt fallet, eftersom
känslan uppstår först då man har förstått vad som hände. Men det här är jättesvårt för personer utan Asperger att förstå, och det finns en risk att man
blir betraktad som en som inte kan släppa gamla oförrätter. Kanske får man fundera på vad man tjänar på att ta upp det i efterhand.
Är det nödvändigt för en fortsatt vänskapsrelation kanske man måste, men ibland kan det räcka att man får tala med någon utomstående om det som hände."