Konservatism och familj - En samlad diskussion

Mer att låntagarna inte borde ha gjort sådana husaffärer och lånat på ett sådant sätt. I en marknadsekonomi kan man inte lyfta ansvaret från konsumenter/låntagare, utan dessa måste tillmätas ett eget ansvar. Det är litet som demokrati och väljaransvar.


Det fanns ingen vettig tysk politik efter första världskriget. Landet hade ingen demokratisk tradition och lyckades heller inte på egen hand skapa någon. Men exempelvis svenska konservativa var nästan lika vettiga, om än något försiktigare. Minns att Högerpartiet rensade ut hela sitt ungdomsförbund när man där visade tvivelaktiga tendenser.

Bland andra ideologier är det nog mest liberaler som varit antinazister. Socialister av olika schatteringar har kunnat göra upp med nassarna på tveksamma sätt, från MR-pakten till Midsommarkrisen.


Du letar förmodligen på fel plats - i Sverige är vi litet finare så här hittas de på hotell: https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/G1ePpq/overgivet-spadbarn-hittat-pa-hotell

När jag söker på detta finner jag påfallande många fall av bortstötta spädbarn i Danmark, exempelvis:
https://www.svd.se/nyfodd-baby-hittad-overgiven
https://www.svt.se/nyheter/utrikes/nyfodd-flicka-hittades-i-sopnedkast-i-kopenhamn
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/nyfodd-flicka-overgiven-pa-p-plats

Har man inte abortlagstiftning i Danmark? Skall man förmoda att det finns andra förklaringar, t ex en väl utbyggd mödra- och barnavård i Sverige som har god kontroll över så gott som alla graviditeter?


Det är stor skillnad. Svenskar har givetvis inte varit "mångkulturella så länge Sverige har existerat", det är ren propaganda från mångkulturvänstern som Du antingen låtit Dig duperas av eller medvetet kolporterar. Etnicitet är faktiska grupperingar av olika folkslag, som vi undersöker vetenskapligt främst i ämnena etnologi och antropologi. Ras är villfarelser. Det är alldeles uppenbart att vi i världen har att hantera ett stort antal etniciteter, vilka komplicerat nog inte konstitueras på exakt samma sätt. I många fall är språket en av flera särskiljningsgrunder, men ofta är det i kombination med ett antal andra faktorer. Ibland är man inte ens mellan närliggande grupper överens om vad som är viktigt i det åtskiljande respektive sammanhållande. Det är säkert spännande för forskare, men synnerligen besvärligt politiskt. Exempelvis på Balkan, så är det få som ifrågasätter att det är skillnad på serbisk och kroatisk etnicitet, men att försöka finna några "rasmässiga" skillnader torde vara ogörligt.

Du blandar således ihop saker på ett analytiskt skadligt sätt och behöver nog sätta Dig in i etnicitetsbegreppen - det finns flera - så Du får bättre förståelse för dessa problem.


Barnen får ett entydigare och mer sammanhållande kulturarv att förhålla sig till, behöver bara lära sig ett språk (i olika betydelser), en uppsättning högtider, en uppsättning kulturella koder osv. Mindre risk för identitetssplittring.


Det har visat sig att vissa ideologiska mönster går i socialt arv. Det gäller inte bara missbruk utan även extrema ideologiska beteenden såsom kommunism och nazism. Det vore oklokt att risken med IS.


Hur menar Du nu?


Det är som den gamla sanningen "antingen är man gravid, eller så är man inte gravid", det finns inget "nästan gravid".


1) Det har ingen betydelse för om en åtgärd skall betecknas som rätt eller fel - det är den oaktat om majoriteten tycker hit eller dit.
2) Nej, Du har hittat på rätt många andra idiotiska jämförelser genom åren.
3) När skilsmässoinitiativen är likafördelade mellan män och kvinnor, så skall vi tänka på saken.


Det är nästan alltid Du som drar upp utländska, mer eller mindre aparta, jämförelser. Polen har en befolkning på över 38 miljoner invånare och skulle utan tvekan kunna hantera 80 000 extra barn om året, precis som Sverige skulle kunna hantera ytterligare 20 000-25 000 årligen.


Det är kvinnans biologiska funktion att föda barn. För min del får man gärna försöka undvika att bli gravid, men blir man ändå så har man ansvar för att föda barnet. Om det uttalar jag mig främst som människa, men som man anses jag ha ansvar för 50% av barnets tillkomst och sedan uppväxt. Då tar jag mig även som man friheten att ha synpunkter på att kvinnor kan ta livet av det som jag är 50% ansvarig för - utan att ens informera mig. Man är skyldig att informera sexpartners vid skamliga sjukdomar - men inte om graviditet. Vettlöst!

Vi har skyhöga aborttal, så det tycks inte fungera särskilt väl att med sociala förmåner hålla ner aborttalen. Men bet är skillnad på att ändra och försämra. Vi får försöka hitta en formel så att stödet till barnen fungerar, men att det inte uppmuntrar till onödigtvis många ensamstående mammor.

Även om det är sant att vi ändå har skyhöga aborttal, så bör vi inte ge abortförespråkarna vatten på sin kvarn och mer anledning att gnälla för sin sak. Dessutom vet jag att både min mormor och min mamma behövde sina barnbidrag, fast de var gifta mödrar och fick hjälp med försörjningsbördan av mannen. Hur mycket är då inte bidrag till hjälp för ensamstående mödrar och deras barn?

Jag har tidigare i tråden föreslagit ett familjeavdrag, dvs att en familj med barn får göra avdrag på skatten med ett visst belopp eller procent (kan diskuteras) per barn, upp till kanske tre-fyra barn.

Vi har barn och man kan förstås diskutera om vi behöver barnbidraget, eller om det mest är en positiv kassaförstärkning, men det finns ett inte obetydligt problem i att det svenska samhället till stor del på individbasis, familjebasis och organisationsbasis är uppbyggt på ett omfattande transfereringssystem. Det skapar betydande sårbarheter med risker för kollapser om systemet i kristider inte håller för påfrestningarna. I allmänhet torde ett samhälle byggas starkare om familjerna är ekonomiskt stabilare och i allmänhet oberoende av stöd från det allmänna.

Tänka sig! Kan det bero på att kvinnorna ifråga inte vill ha barnet?

Slutsatsen är alltså att vill man ha ner aborttalen, är det alltså inte förbud mot abort, eller att man lser bidrag över dem.

Det krävs nog litet mer slutsats än så. Vad har Du för förslag för att få ner aborttalen, eller allmänt att människor vill ha kul utan att bära konsekvenserna?

Klart att göra aborter så farliga att kvinnor tvingas föda på grund av det. Men inte ens det är en bra idé. Kvinnor försöker sig på abort i alla fall.

Så, Du hade ingen egen idé om lämpligt tillvägagångssätt?

Själv ser jag aborter som ett medicinskt problem inget annat. Av oss två är det du som bekymrar dig, så belasta inte mig med dina problem.

Men om du vill ha ner antalet aborter får du hitta på något annat än att göra dem farliga. Kvinnor aborterar i alla fall.

Familjeavdrag är vad man har i USA och vad även vi hade i Sverige fram till 1947. Jo, det borde ju funka nu också. Men av någon anledning bytte man till barnbidrag, och det är vad de flesta är nöjda med idag.

Även objektivt är det mer än medicinskt problematiskt, dels antyder mängden återfallsaborter att påfallande många kvinnor (kanske par) har svårt att tillämpa fungerande preventivmetoder, dels är förstås 20 000-25 000 aborter årligen en mer än försumbar påfrestning av sjukvården, trots att det i regel inte handlar om sjukvård.

Men mina främsta invändningar förstås moraliska och demografiska.

Jo, men nöjdhet är ett farligt mått på en social förmåns samhällsfunktionalitet. Gissningsvis skulle en förmån på 10 000 SEK i månaden utan motprestation göra människor mer nöjda än samma förmån på 5000 SEK. Av det följer inte att den förra är moraliskt mer försvarbar eller ger bättre systemnytta för samhället.