vill tro men kan inte

Bön är väldigt bra. Jesus lärde oss att be:

Fader Vår som är i himmelen
tillkomme ditt rike
ske din vilja på jorden såsom i himlen
Ge oss i dag vårt dagliga bröd .
Och förlåt oss våra skulder,
så som vi förlåter dem som står i skuld till oss.
Och för oss inte in i frestelse,
utan fräls oss från det onda .

Utöver det fasta. Och man kan gå till många kyrkor även när det inte är gudstjänst.

Läs Bibeln lite varje dag.

Jag ber för dig.

Det är väl den snabbaste och mest "nära målet" handling som TS efterfrågade.
Hur kommer man närmare gud? I alla tro är det döden som för människan till gud.

Det kan även vara så att du inte kan finna dig själv utan gudstro.

Mina 2 ¢:

1. Studera "Naturens bok" som Galilei gjorde. Dvs studera vetenskap. Forskare är de som allra mest och allra sannast uppskattar Skapelsen, och iaf försöker ta reda på hur den faktiskt fungerar. Ta till dig Bohrs svar till Einstein, när denne sa att Gud inte spelar tärning: Tala inte om för Gud vad han ska göra. Och det gäller inte bara kvantfysik utan även om t ex Big Bang och om livets evolution.

2. Lyssna till sakral musik. Vet inte själv om Gud finns men när man lyssnar på t ex Mozarts Ave Verum Corpus, känns det iaf lite extra svårt att tvivla. (Möjligt att jag är biased här pga de välbehagliga rysningar jag får när vi sjunger sånt här i kören jag är med i. Vilket också kan rekommenderas.) https://youtu.be/2UXLKmhd920

Välkommen till FB Blyon...

Som du märker finns det en del nötter som inte vill besvara din fråga utan bara är ute efter att debattera. Bortse från deras kommentarer!

Jag uppmanar dig att med mod och beslutsamhet fortsätta din vandring på livets stig.

Herrens frid!

Tack!

Det är smått komiskt hur uppgivet det känns här, man får ingen cosy feeling alls. Inläggen ska följa en viss praxis och man ska vara så vetenskaplig som möjligt...och ateistisk. Andlighet är något vackert och som ska lyfta en. Man kan vara emot dogmer och ändå tro på Gud, jag hävdar att man kan tom vara en fiende till organiserad religion.

Många här har nog aldrig upplevt att känna verklig kärlek, förälskelse och andra varma känslor. Livet blir då kallt och inrutat. Jag märker på många inlägg att det är en väldigt mänsklig och skral natur jag har att göra med, att det är köttet som talar. Har länge velat tala med människor som har kontakt med sin själ, men de lär ju vara få... Uppskattar dina inlägg här på fb, fint att se en troende med välformulerade och hjälpsamma inlägg

Frid!

Ja precis, min gudstro är en del av mig - när jag dyker in i den så lär jag känna mig själv också.

Det fascinerar mig mycket med andlighet, speciellt indelningen kropp, själ och ande. Inom Islam har jag läst om "nafs" även ( som är egot eller motsvarande "köttet" i kristendom eller "lägre jag" inom generell andlighet).

Allt som innefattar min köttsliga sida är i kontakt med Satan och Egot, och det som är så vackert är att Jesus inte hade detta alls - dvs han följde Gud helt och hållet oavsett hur svårt det var. Och han gjorde allt för vår skull, pga att vi har en sådan syndig, köttslig sida inom oss.

Det verkar som att Islam och Judendom jobbar mycket med denna mänskliga, lägre jag-sidan medan kristendomen menar att vi ska nå upp till Jesus gold standard och bejaka vår andliga natur och döda köttet. Därmed befrielse från lagen, för Anden står över lagen.

Just nu vill jag utforska min själ- dvs min vilja, känslor och intellekt. Det jag hittills kommit fram till är att min själ är i djupt mörker och mycket uppgiven. Detta i sin tur tror jag beror på att har för mycket "kött" i mig och därmed skyms min Ande. Det är lätt att mäta detta: jag klarar mig inte länge utan fysisk mat, försökte fasta och det gick bara några timmar innan jag bröt. Detta fastän jag vill börja närma mig Gud igen... Så jag har mycket att jobba på.

Jag tror att en människa som styrs av Anden är mycket friare och lyckligare än en som styrs karnalt.

Det jag menade är att det kan vara skillnad på Gud och gudstro. Gud behöver inte vara verklig för att du ska ha nytta av din gudstro.

Fast Gud finns, det räcker att ställa sig i spegeln och titta så lär tusen tankar dyka upp och har man en gång varit kär så vet man att den energin existerar. Inga bra argument, men så vet jag i alla fall. Har mediterat länge och alltid fått "clues" av Gud, långt innan jag fann kristendomen tex. Då studerade jag andra religioner för att försöka finna Gud.

Fast hälsa och välmående finns. Det vet jag.
Så utifrån det kan även jag göra objektiva bedömningar.
Men vi kan lämna objektiv moral åt sidan, då det finns trådar om det.
Och ja, att titta sig i spegeln är ett dåligt argument för gudar.

Hälsa och välmående är från en Källa, imho.
Du kanske hade haft andra åsikter om du var sjuk vad vet jag. Vissa människor behöver helt enkelt inte Gud och då finns han inte för dem.

Ja, om Gud bara är ett koncept så är det så. Det är nog därför så många olika gudar ”finns”. Människor behöver olika gudar och konstruerar egna varianter.
Men om det verkligen existerar en gud, då existerar den oavsett behov.