Sveriges enorma elöverskott, sista kärnkraftsmyten krossad?

Svenska Kraftnät har som uppdrag att hålla 50 hertz i nätet men man är inte ansvarig för att säkerställa effektsituationen. Om inte reservkapaciteten räcker till så löser man situationen genom att koppla bort last.

Värt att nämna i sammanhanget är att tillgängligheten för kärnkraft under flera år i Sverige låg en bra bit över 90 %.
Sedan några år räknar dock Svenska Kraftnät med en lägre tillgänglighet för kärnkraften på 86 %.

Mig veterligen så finns det inga garantier att man inom överskådlig tid ska kunna lösa problemen med att i princip skapa en artificiell stjärna här på Jorden.

https://www.svk.se/drift-av-stamnatet/kontrollrummet/

De politiker och debattörer som idag förespråkar en framtid utan kärnkraft presenterar ofta en förtroendeingivande lång lista av alternativ för att lösa problemen med en stor andel varierande väderberoende produktion. Denna lista innehåller nästan alltid: vattenkraft, energieffektiviseringar, ökad flexibilitet i hur vi använder elektricitet, internationell elhandel, och snabbt fallande priser på metoder för att lagra el, främst med batterier men kanske också med pumpad vattenkraft eller vätgas. I många fall kompletteras denna lista också med långa uppräkningar av alla andra möjliga sätt att lagra el på, samt saker som ”digitaliseringens möjligheter” och olika ord som har fått attributet ”smart” eller ”smarta” framför sig (”smarta elnät”, ”smart lagring”, ”smarta elbilar” och så vidare).

Det riktiga problemet uppstår när dessa listor på åtgärder och lösningar ska konkretiseras, och prissättas. Energidebatten saknar tyvärr systemtänk och har istället nästan uteslutande fokuserat på priset på nästa producerade kilowattimme. Men i slutändan betalar konsumenter och skattebetalare på ett eller annat sätt notan för ett helt system. Därför är det av avgörande vikt att tydligt klargöra de fullständiga förutsättningarna.

Uppfattningen att man kan importera el från konfliktfyllda mellanöstern hör enligt min mening inte riktigt hemma i en tråd som handlar om inhemsk elproduktions elbrist.

Decentraliseringen ställer stora krav på utbyggnad av stamnätet, något som visat sig ta väldigt lång tid att genomföra i exempelvis Tyskland och inte minst Sverige.

Effektreserven skapas genom avtal mellan affärsverket Svenska Kraftnät och ett antal elproducenter och vissa stora elförbrukare. Avtalen ger Svenska kraftnät befogenhet att med kort varsel beordra ökad elproduktion i vissa anläggningar som normalt inte används och att reducera elförbrukningen hos vissa stora elförbrukare. Urvalet av vilka anläggningar och elproducenter som ingår i Effektreserven sker genom en upphandling som sköts av Svenska Kraftnät.

Syftet med Effektreserven är att upprätthålla rätt spänning, nätfrekvens och acceptabel fasvinkel även vid ovanliga väderförhållanden (extremt kallt väder i kombination med svaga vindar i hela Sverige, en orkan i södra Sverige etc) eller någon annan störning (oplanerat stopp i en kärnreaktor, brand i en viktig transformator, ett stort driftstopp på grund av nödvändigt underhåll etc). Ett oplanerat bortfall av någon av de största kärnreaktorerna kan innebära att 1 400 MW försvinner från nätet på någon sekund. Det är nästa lika mycket effekt som den genomsnittliga produktionen från all vindkraft i Sverige. Risken för bortfall av ett stort kärnkraftverk var tidigare dimensionerade för storleken på effektreserven.

Enligt lagen om effektreserv får effektreservens storlek vara högst 2 000 MW. I förordningen (2010:2004) om effektreserv föreskrivs emellertid att effektreserven ska uppgå till högst 1 000 megawatt under perioden den 16 mars 2015 till och med den 15 mars 2017 och högst 750 megawatt under perioden den 16 mars 2017 till och med den 15 mars 2020. Lagen om effektreserv upphör enligt sin nuvarande lydelse att gälla år 2020. Regeringen har dock den 3 mars 2016 beslutat en proposition med ett lagförslag som innebär att effektreserven ska finnas kvar till 2025.[1]

https://sv.wikipedia.org/wiki/Effektreserv_(elkraft)