Citat:
Balansen när det gäller större familjebostäder är enligt mig urkass, det blir ju nästan så att man kan tvingas iväg om familjen växer, sedan finns det naturligtvis många som föredrar småhus också om dom bildar familj, men det finns få valmöjligheter och ett litet utbud om man inte vill bo så och ändå vill ha större, speciellt för de som inte vill köpa en bostad, då får man verkligen hoppas på att man har flyt(om man inte köper kontrakt etc). I vår bostadsrättsförening är en stor majoritet av bostäderna stora dock(5+rum) men omsättningen är ju nära noll, de två små lägenheterna föreningen äger är 2 hyresrätter.
Angående uthyrning så har mina föräldrar hyrt ut till (utländska)studenter sedans min yngsta syrra flyttade hemifrån för ett par år sedan, senast nu till en tjej från Singapore, det finns vad jag vet ingen garanti att få en studentbostad(underskott) vid antagning så det behovet existerar, dom har gott om boendeyta(ca 250 kvm) och läget är bra. Nu är dom inte pensionärer dock men även par/hushåll i övre medelåldern skulle ju kunna hyra ut om det finns ett behov. Med det sagt, i princip alla pensionärer jag känner eller har en släktrelation till bor stort, så är såklart inte alltid fallet, det beror sig ju t ex en individs socioekonomiska situation.
Hade vi haft en friare hyresmarknad hade högst troligen samma typ av gentrifieringsprocess skett i attraktiva/centrala hyresbestånd som i bostadsrättsbestånden, andelen äldre hade sakta men säkert minskat i det området genom in och utflyttningar, och med det hade medelåldern sjunkit och medelinkomsterna ökat.
Jag har en obebyggd tomt uppåt kusten i området som min släkt äger, det ligger väldigt fint, krypavstånd till havet, vi brukar kvarta hos morsan och farsan när vi är där men planen är såklart att så småningom bygga hus på tomten, har inte känt något behov av att göra så än så länge dock. Den ekonomiska aktiviteten där är ju väldigt säsongsbaserad, under sommarsäsongen mångdubblas befolkningen och verksamheterna, på vintern är det ganska så ödsligt, men på sitt sätt fint då också. Jordbruksmarkerna som släkten äger arrenderas ut till grannbonden, småskaligt jordbruk är väl inte så lukrativt men kan man få lite större volymer(t ex genom arrendering) är det nog lättare att få ekonomin att funka.
Angående uthyrning så har mina föräldrar hyrt ut till (utländska)studenter sedans min yngsta syrra flyttade hemifrån för ett par år sedan, senast nu till en tjej från Singapore, det finns vad jag vet ingen garanti att få en studentbostad(underskott) vid antagning så det behovet existerar, dom har gott om boendeyta(ca 250 kvm) och läget är bra. Nu är dom inte pensionärer dock men även par/hushåll i övre medelåldern skulle ju kunna hyra ut om det finns ett behov. Med det sagt, i princip alla pensionärer jag känner eller har en släktrelation till bor stort, så är såklart inte alltid fallet, det beror sig ju t ex en individs socioekonomiska situation.
Hade vi haft en friare hyresmarknad hade högst troligen samma typ av gentrifieringsprocess skett i attraktiva/centrala hyresbestånd som i bostadsrättsbestånden, andelen äldre hade sakta men säkert minskat i det området genom in och utflyttningar, och med det hade medelåldern sjunkit och medelinkomsterna ökat.
Jag har en obebyggd tomt uppåt kusten i området som min släkt äger, det ligger väldigt fint, krypavstånd till havet, vi brukar kvarta hos morsan och farsan när vi är där men planen är såklart att så småningom bygga hus på tomten, har inte känt något behov av att göra så än så länge dock. Den ekonomiska aktiviteten där är ju väldigt säsongsbaserad, under sommarsäsongen mångdubblas befolkningen och verksamheterna, på vintern är det ganska så ödsligt, men på sitt sätt fint då också. Jordbruksmarkerna som släkten äger arrenderas ut till grannbonden, småskaligt jordbruk är väl inte så lukrativt men kan man få lite större volymer(t ex genom arrendering) är det nog lättare att få ekonomin att funka.
Det känns som att bostadsbyggandet är i ständig obalans. I alla fall här i Stockholm. Då Oscar dök upp saknade vi finare och lyxigare lägenheter och nu har de överbyggts i det segmentet. Nu ska alla bygga studentlyor. Hmmm. Snart överskott där men de går väl att fylla lättare än lyxsegmentet. Jag efterlyser bra blandning i områdena. Folk vill inte flytta långt om de inte är studenter eller följer efter barn och barnbarn. Mäklarhuset har gjort en undersökning.
Lägesbubbla på bostadsmarknaden – var femte svensk flyttar mindre än 1000 meter
http://www.mynewsdesk.com/se/maklarhuset/pressreleases/laegesbubbla-paa-bostadsmarknaden-var-femte-svensk-flyttar-mindre-aen-1000-meter-2885239?utm_source= Matilda+test&utm_campaign=9a9688816b-EMAIL_CAMPAIGN_2019_06_11_06_53_COPY_08&utm_medium =email&utm_term=0_186e9048c7-9a9688816b-94464801
En barnrik familj i vår förening slog till efter kraschen på 90-talet och köpte flera lägenheter som låg vägg i vägg och skapade en jättelägenhet. När barnen flyttade ut kapade de av lägenhet efter lägenhet som de sålde och har nu bara två lägenheter kvar. Så kan man också göra för att få till en större yta för familjen. Fast idag är det kanske en alldeles för dyr metod.
Jag är inte för att sparka ut gamlingar från deras hyreslägenheter här i stan genom att höja hyran. Vet av erfarenhet att man ska vara försiktig med att flytta gamla. Folk kanske undrar om dessa gubbar och gummor år något att spara men vi som haft gubbar och gummor ville ha dem kvar och välmående (tur att våra ägde sina bostäder) har förståelse om andra också månar om de sina. I vår förening har jag märkt att unga och gamla konkurrerar om liknande lägenheter. De mindre tvåorna är populära bland både unga som köper sin första lägenhet och gamla som säljer i någon kranskommun för att flytta in i en stabil förening mitt i smeten och nära till all tänkbar service.
Lyckliga ni som har tillgång till både stad och land att erbjuda era barn. Och där ni har släkt. Jag växte upp så och har levt så och tycker att det har varit fantastiskt. Kommer alltid att ha någonstans att ta vägen om exvis Stockholm förslummas av felaktiga byggbeslut och översköljs av ensamstående unga män som bor i trånga ettor utan hopp om att bilda familj. Det kommer inte att bli en vacker syn.
