Frågor och svar om Autism [Sammanfogad //Mod] (tidigare: "Frågor och svar om Asperger")

Vad händer om man inte riktigt har nån anhörig som kan ställa upp på en intervju i utredningen? Har blivit placerad i kö för utredning och allt känns bara jättekonstigt.

Varför skall en anhörig vara med på utredningen.
De kommer att prata med dig och ställa frågor och du får göra ett par tester.
Så var det för mig om det inte har ändrat utredningssättet vill säga

Först ville de intervjua mina föräldrar men det går inte av olika anledningar. Jag är gammal så det kändes lite konstigt. Nu vill de ha en annan anhörig att intervjua, nån som har känt mig länge.

Har träffat en psykolog två ggr och blivit utfrågad och så har jag gjort några test. Nu står jag i kö för utredning.

En fråga:
En med aspergers måste ha tydliga instruktioner för sin dagliga livsföring, till exempel: En tonåring femton år, kan inte komma på att han kan göra en macka när han är hungrig och hemma själv efter skolan. Han ringer pappa:
- jag är hungrig!
- Gör en macka.
- Ok.
Om ingen säger till honom vad han kan komma på att äta så kommer han inte på det själv.
Är vanligt?

Då får vi se hur det blir med utredningen. Hoppas du får svar snart så allt blir bra på sitt eget sätt.
Dock kan jag tycka att det är lite konstigt över att en anhörig måste vara med

Tolkningsfråga på sitt eget sätt.
Eftersom AS är olika från person till person så finns det inget direkt svar.

Känner jag mig hungrig så äter jag det jag är sugen på
En macka eller filmjölk eller vanlig mat,

Får väl se hur lång kötiden är. Läste om hur en utredning går till och där stod det att någon anhörig skulle intervjuas och psykologen jag träffade sa också det. Jag har inte minsta lust att nån anhörig ska veta hur jag mår.

Du får ta och prata med läkaren som skall utreda dig och säga att du inte vill att en anhörig skall deltaga i din utredning, om det går att fixa på något sätt

Tja, ibland kan det hända att jag behöver tydliga instruktioner, men det beror helt och hållet på situationen. Att lyssna på när kroppen behöver mat, eller när man behöver sova har jag inga som helst och aldrig haft problem med, där behöver jag inga som helst instruktioner. Däremot när jag mekar med datorer på min dagliga verksamhet kan jag ibland vara i behov av att man går igenom hela arbetsprocessen med mig innan jag sätter igång med jobbet. Men det var mera vanligt förr om åren, idag är jag desto mera självgående, men ja, ibland kan jag behöva få höra vad jag skall göra.

Speciellt om man jobbar med datorer som vi har fått lämnade hos oss på verkstan så kan det vara skönt att veta i förväg vad som behöver göras, så man inte fuckar upp någons dator. Men det har hittills inte hänt, som tur är.

Kan känna igen mig i det där ang att man går igenom hela arbetsprocessen med mig innan jag sätter igång med jobbet, Men när man blir mer självgående så blir det enklare på sitt eget sätt.
Var likadan för något år sedan.

Samtidigt så växer man lite när man känner att man kan klara av att vara självständig till viss del eftersom det ibland kan vara bra att be om hjälp ifall man behöver det

Jag har ett riktigt jobb. Eller min arbetsgivare får lönebidrag för mig, men jag tror inte jag jobbar sämre än någon annan. För mycket energi går dock åt till jobbet och jag mår konstant skit. Sjdå?

Vart jobbar du?

Som jag hade innan jag sade upp mig pga att chefen var ett rövhål.
Nu är det arbetsträning som gäller istället