Citat:
Ursprungligen postat av
gObbo
Priser =/= värde. Det är p.g.a den teori du håller som du anser detta. Jag ska inte säga att jag är mästare på att förklara arbetsvärdesteorin, håller på att läsa andra boken av Kapitalet så ska inte säga så mycket. Ricardo var också en anhängare för övrigt.
Inneboende motsättningar menar jag:
- Ständig tillväxt behövs samtidigt som koncentrationen av kapital sker och gör att tillväxten stannar av.
- Arbetsgivare vill en sak, arbetare vill en annan. För att tjäna så mycket som möjligt så bör arbetsgivare försöka hålla ner stora kostnader där löner är en stor del av denna kostnad. Då kommer dock folk att inte längre kunna ha råd att köpa produkterna och det blir kaos för arbetsgivaren. Denna katt och råtta lek är inbyggd i systemet.
-Säkert någon till
Är inte du nazist? Du vill väl också ha något form av kollektiv, fast för "vita" människor då? Vad menar du med nivellerande? Tror du att Marxister/socialister/whatever är egaliterianer som vill att alla ska ha exakt lika oberoende på deras kunskap, arbetsvilja och andra faktorer?
Kapitalackumulation/ökade vinster hos ett fåtal på toppen reflekterar att dessa tar nytta av produktivitetsökningen som sker med hjälp av teknologin. Detta gör ju bara att de som arbetar ihop dessa vinster/möjliggör ökningen inte får ta del av dessa vinster.
I vetenskaplig mening får nog sägas att arbetsvärdeteorin är lika obsolet som frenologi. Paradoxen diamanter vs vatten som Adam Smith tog upp är kanske det tydligaste exemplet. Utifrån arbetsvärdeteorin kunde Smith inte förklara varför diamanter betingade ett högre pris än vatten. Om du är någorlunda bevandrad i matematik så rekommenderar jag att du studerar de eleganta matematiska bevisen som Leon Walras lade fram.
Skillnaden i pris beror på marginalnytta, inte absolut nytta. Det här förklarar också till stor del varför kommunistländer hade ständig brist eller överskott på mängder av produkter. Tilläggas kan också att marginalnytteteorin slog igenom på 1870-talet. Bara några år efter att Karl Marx publicerade ”Kapitalet”.
Jag är verkligen ingen anhängare av doktrinen om ”evig ekonomisk tillväxt”. Men ironin här är ju att marxismen faktiskt är det. Emellertid måste man skilja på de två olika komponenterna bakom ekonomisk tillväxt.
Ekonomisk tillväxt=produktivitetsökningar+arbetskraftsökning ar. Den förstnämnda komponenten utgör ingen motsättning till kapitalackumulation i form av aggregerade vinster.
Det finns inte alls någon motsättning egentligen mellan arbete och kapital. Både anställda och ägare har samma intresse av att verksamheten är lönsam. För då får ägarna god avkastning och de anställda får bättre lön och tryggare anställning. Sen resonerar du som om arbetsgivare inte skulle behöva konkurrera om arbetskraften.
NS är absolut ingen kollektivistisk lära utan bygger på att människan både är en individ och ett flockdjur med behov av gemenskap, sammanhang och identitet.
Det existerar inga verktyg för att differentiera och stratifiera hos marxismen. Ingen meritokrati alls. Detta kan du omöjligen förneka eftersom marxismens mål är ”ett jämlikt och klasslöst samhälle”. I realiteten är marxismen kakistokratisk.
Den koncentration av kapital vi sett sedan sisådär 40 år tillbaka beror helt på det skuldbaserade penningsystemet och att skuldsättningen började accelerera på 1970-talet. Innan dess fick alla samhällsklasser del av produktivitetsökningarna. Ni marxister har verkligen inte gjort rätt analys i något avseende.