Bostadsbubbla i Sverige?

Folk tänker definitivt fortfarande att det skall tjänas på boendet; och i ärlighetens namn tjänar man väl fortfarande på att bo i villa eller bostadsrätt? Jag vet ett par som bor i en villa som bygdes 2015-2016. Det är en 1-1/2 plan men oinredd övervåning. Planen var hela tiden att vänta ett par år innan det fanns låneutrymme att inreda övervåningen (plomberad trappa nu). Vad jag vet har de inga andra tankar än. Möjligt att de bara håller masken men jag tror faktiskt att de inte oroar sig.

För egen del köpta jag bostadsrätt 2010 och har tjänat rejält på det. Mest eftersom avgiften (+kostnader för renoveringar) är lägre än motsvarande hyra. Jag har ju inte sålt så någon reavinst finns ju inte (än). Är dock obelånad nu efter att jag sålde av aktier och betalade tillbaka bostadslånet strax innan valet i höstas så jag är inte direkt orolig för prisfall (varken på börsen eller på bostaden) längre.

Jag känner också åtminstone några som börjar tycka att rabatterna på nyproduktion lockar till köp. Det är folk som liknar mig själv mer eller mindre som flyttade till Linköping på 90-talet och fick en trevlig hyresrätt centralt i Linköping av Stångåstaden och sedan trivts bra där. Lönen har bara av slentrian lagts på hög i aktiefonder...

Personligen har jag nog längre erfarenhet än de flesta här och har klarat mig utmärkt i både upp och nedgångar. Nyckeln är vettiga riskbedömningar, man bör inte försöka undvika varje tänkbar eller otänkbar risk man kan komma på, man bör istället gör väl avvägda riskbedömningar och utsätta sig för rimliga risker. Förstår man inte det kommer man förbli fattig hela livet.

Att vara exponerad mot uppåtgående marknader visar väl på mer skicklighet än att ha stått utanför de senaste 10 åren för att man trott på krasch? Eller menar du att timea marknaden är en bra strategi?

Det är svårt att se den bostad där man bor som en investering egentligen. Beslutet att flytta bör ju ha mer att göra med närhet till jobb, om man trivs där, etc, än om det kan ge storvinst eller inte.

När man ser till risker så var jag själv inte riktigt bekväm med den risk det innebar att köpa bostadsrätt 2010 var fantastiskt med fin tomt och bra läge för oss. Cyckel till jobbet sparar ju en del också.

Att det sedan blev en storvinst ekonomiskt är trevligt men inget man kunde räkna med då tycker jag. Vem skulle känna sig säker på att politikerna skulle slå till med minusränta och beordra riksbanken att köpa obligationer för att blåsa upp tillgångspriser mitt under brinnande högkonjunktur? Dessutom sänka skatten på ägt boende specifikt?

Visst man kan lita på att politiker är galna och fattar irrationella beslut men att lita på att politiker fattar precis det korkade beslut man hoppas på är inte smart. Med en vettigare ekonomisk politik hade nog Sverige fått en fastighetskrasch (likt Danmarks) innan 2010 redan.

Men visst ingen vet vad som händer i framtiden men bostadsrättsmarknaden är helt beroende av politiska beslut. Med irrationella politiker är det ingen trevlig marknad att vara för exponerad emot när man investerar. Däremot att köpa för att ha ett trevligt boende om man ser boendet som konsumption....det är något annat.

Om man är 35 år idag och köpte boende för 15 år sedan och sen börjat spara i aktier för 10 år sedan och fått en bra avkastning så tro många (inte alla) att det är ekonomiska "genier".

Men en majoritet av dessa personer kommer om ytterligare 15 år troligen inse att det gick så bra för att hela marknads sedimentet gick upp och de kommer inte ha kunnat upprepa framgången kommande 15 år och många kommer även ha förlorat en stor del av vinsten de byggt upp under sista 15 åren.

Arroganta och oerfarna saknar förståelse för hur svårt det är att på lång sikt slå historisk genomsnittsavkastning.

Självklart finns det sådana personer med bristande erfarenhet av kriser som verkligen skakar marknaden men det finns också dem som inte vågar ta någon risk alls trots att det är väl motiverat. Det är en balans i riskbedömningarna som krävs för att lyckas väl över tid. De som alltid går och väntar på den stora kollapsen och därför aldrig vågar ta någon risk kommer förbli fattiga resten av livet.

Flera i denna tråd är så extremt räddshågna att de aldrig vågar ta risk och dessutom är så desperata av att ha fel att de ständigt fantiserar ihop påståenden om vad andra faktiskt har sagt. De sluter också ögonen för allt i verkligheten som talar emot deras världsbild och förstorar upp allt som talar för. Det leder ofrånkomligen till privata fiaskon som de sedan måste förneka genom att fortsätta med samma strategi men med ännu större kraft. Till slut blir de bara patetiska.

Ett bra exempel är räntan och riksbanken.

Om man ser till de faktiska siffror som riksbanken redovisar så ser man att tydligt att inflationen är lägre än prognos samt att riksbanken har svårt att få upp inflationen trots räntehöjningen. Det finns m.a.o inget som tyder på att räntan kommer fortsätta höjas i närtid utifrån känd fakta.

När framtida ränta sedan diskuteras här så väljer man att ignorera den fakta vi har, istället lyfter man fram att Ingves vid ett tillfälle sagt till kvällspressen att vi ska räkna med hög ränta snart.

Det är väl lite talande för den här tråden, lösa citat i kvällsblaskorna går före faktiska siffror.

Ja jag vet inte hur många gånger räntan har tickat upp med en tiondel och någon i tråden direkt skriver att nu ligger räntan i stigande trend. Jag har då påpekat att nej trenden är inte alls stigande utan den ligger i en sidledes kanal och regelmässigt använt den 10-åriga statsobligationen som referens. Detta håller fortfarande efter ytterligare något år i sig, den har slagit mellan ca 0-1% sedan 2014. Den kommer förstås någon gång bryta sig ur den kanalen men alla gånger trådens dominerande stofiler har skrikit detta har det snarare varit rena önsketänkanden och inget som har haft stöd i verkligheten.

Det är nästan svårt att veta om dessa personer medvetet ljuger för att försöka påverka andra till panik eller om de faktiskt undertrycker verkligheten så hårt att de tror på detta själva, detta trots att det är så lätt att se att det är fel.

Du missade krisen på 90 talet?

Nej jag var med

Om du har tappat tråden så var det detta påstående jag ifrågasatte:


Underlag för att visa att detta är vad som är normalt?
Som vanligt slänger ni ur er påståenden som ni bara fantiserar ihop och försöker trumma in att det är sanning.

Vilket visar att det du påstår inte kan hända tyvärr händer.

Nu ljuger du igen, jag har inte sagt att det inte kan hända utan frågat efter underlag på att det skulle vara vanligt. Hur vore det om du kunde sluta upp med att vara en patologisk lögnare så slipper vi sånt tjafs hela tiden?

Det hände som sagt var inte vid någon av de nedgångarna de senaste 11 åren och hittills har ingen i tråden gett underlag som visar om eller hur ofta det har hänt tidigare heller. Lite magstarkt att påstå att något är vanligt när man inte kan redogöra för ett enda exempel då det har hänt och blir motsagd av samtliga nedgångar de senaste 11 åren.