Sveriges enorma elöverskott, sista kärnkraftsmyten krossad?

Redan idag går företag som sysslar med vindkraft i konkurs p,ga dålig lönsamhet, så varför ska vi bygga fler subventionerade vindkraftparker:

Du nämner efterfrågeflexibilitet med "smarta mätare" och idén om att kunderna ska finna sig i att exempelvis inte tvätta, ladda elbilen eller som företag kunna slutmontera produkter för export.

Ur ett samhällskostnadsperspektiv blir det fel att prata om kostnaden för att investera i ett vindkraftverk isolerat och sedan jämföra detta med kostnaden för kärnkraften. I vindkraftskalkylen bör man addera kostnaden för den kapacitet som ska producera el under alla de timmar under året då vindkraften står still. Man bör också inkludera kostnader för att ta hand om stora vindkraftsparker när dessa inte längre fungerar. Det finns många skräckexempel från runt om i världen där stora äldre vindkraftsparker står övergivna och still. Ekvationen blir ännu mer komplicerad om man också tar hänsyn till att vindkraften över en viss kapacitet faktiskt trycker ut den värdefulla baslast som ännu finns kvar. Det handlar om att värna ett fungerande energisystem med ambitionen att detta ska fungera, dvs. leverera el under årets alla timmar, helst också under kalla vinterdagar och till en rimlig kostnad över tid. Det första, viktiga och självklara steget mot en fungerande marknad är att stoppa alla subventioner till förnybar energi. Solkraft kan för den enskilde vara trevligt och bra att montera på sitt tak men till systemet tillför den el främst när den inte behövs, dvs. under sommarhalvåret när efterfrågan är liten. Enligt ovan beskrivning har elsystemet redan idag problem med för mycket produktion under denna tid. Ur systemsynpunkt är därför en fortsatt utbyggnad av solkraft i Sverige allt annat än angelägen.

I USA ger energimyndigheten EIA varje år ut rapporten ”Annual Energy Outlook” där kostnaden för ny elproduktion beräknas för olika kraftslag. I 2018 års rapport beräknas kostnaden för avancerad kärnkraft till 90,1 dollar/MWh (ungefär samma i öre/kWh). I rapporten för 2019 finns markeringen ”NB” för kärnkraften. NB står för ”not built”, vilket betyder att det inte är aktuellt att bygga längre. Det kan man förstå när kostnaden för ny landbaserad vindkraft är 42,8 dollar/MWh och för el från solceller 48,8 dollar/MWh. Kärnkraft är nu dubbelt så dyr som ny vind- eller solkraft.

https://www.dn.se/debatt/argumenten-for-att-bygga-ny-karnkraft-haller-inte/

Ännu oförmånligare blir kärnkraften om man räknar på koldioxidutsläpp per investerad krona, eftersom kärnkraften är mycket dyrare än förnybar energi. Samstämmiga uppgifter från England, Frankrike och Finland visar att ny kärnkraft kostar minst en kr/kWh att producera. Ny vindkraft är i dag det billigaste alternativet. I en artikel i Nordisk Energi (nr 4/2015) framgår att genomsnittspriset på el från vindkraft ligger på två cent/kWh, det vill säga under 20 öre/kWh.

https://www.etc.se/debatt/varlden-behover-inte-mer-karnkraft

Kärnkraften är inte subventionerad medan vindkraft är det. Tvärtom är kärnkraft det mest beskattade energislag som finns.

De som har läst lite naturvetenskap vet att det inte blåser för jämnan och att det krävs en "back-up" för att säkra energitillgången under dessa perioder.

Elbranschen är dock övertygad om att de kommande årens utveckling – inte minst introduktionen av elfordon – kommer att bidra till ökad elanvändning.

Den ytterst begränsade mängd vattenkraft som Norge kan exportera är givetvis omöjlig för alla Europas länder att samtidigt tillgodoräkna sig, och räcker inte ens till att ersätta mycket mer än en tredjedel av den svenska kärnkraften under en vintervecka.

Redogörelsen i denna skrivelse innefattar en genomgång av för kärnkraftsindustrin relevanta regelverk i syfte att säkerställa att kärnkraften inte mottar vare sig direkta eller indirekta statliga subventioner.

Den inhemska vattenkraften är i stort sett redan maximerad och en lagändring krävs (utöver miljöförstörelse) för att få tillgång till mer vattenkraft som ändå maximalt kan uppgå till en tiondel av dagens samlade vattenkraft, medan Norsk dito inte på långa vägar räcker (Qvist Kvartal):