Om exakt två dagar ska jag ta studenten. Dagen som alla har väntat på, dagen som folk har pratat om enda sen den började på gymnasiumet. Jag vill känner tvärt om. Jag är mer orolig än förväntatnsfull. Och anledningen till det är pga att jag vet att min student kommer att bli misslyckad. Jag vet att jag låter som en riktigt pessimesser, men jag har mina anledningar.
Jag kan ju börja redan att säga att vi har ingen som helst gemenskap i klassen. Vi är bara 16 st (alla är killar) eller lättare sakt vi var 16st. Många har slutat genom åren och många kommer inte skolan överhvudtaget. Vi har varit bara 7 personer på de flesta lektionerna. Så ni kan tänka er hur det ser ut.
Jag vet att studenten inte behöver bli den bästa dagen i ditt liv, även om många nämner det. Många tycker även att dagen är onödig och inte bryr sig ett skit om den. Jag själv önskar att jag var en av dem. Men det är jag inte. Alla som jag känner som har tagit studenten sa att det var en av dem bästa dagarna och de hade skit roligt, de berättar om hur dagen var och hur ledsamt det vara att ta förväl till sin klass mm. Och mina föräldrar och släktingar är också hypade över min student och kan inte sluta tjata om den. Vilket gör att jag har mer ångest över den ;(
Vi ska inte ens ha en champangefrukost. Jag trodde verkligen att vi skulle ha en, men hade inte hört något. Så jag messade snubben som jag trodde hade allt om klassen. Men skrev att vi inte skulle ha någon och att han skulle ha en med B klassen. Jag hade velat också gå på den men jag känner ingen därifrån. Finns det någon slags frukost bar i göteborg som öppnar runt 6 tiden som man kan dra ditt med några polare?
Sedan kommer utspringet. Fyfan känns som det kommer bli så pinsammt att springa ut med sin klass som knappt är mer än 10 pers. Man får väll dricka så sjukt full att man inte bryr sig.
Egentligen vill jag inte ens bry mig om studenten och göra den till en big deal. Vara en som bara går ditt för betygen och säga adjö that is it. Men det går inte när man har släkt och vänner som hade en grym student och föräldrar som har peppat detta ögonblick flera veckor innan. Jag orkar inte höra på släkten prata om hur deras studenten var medans jag själv skämms över min. Jag vet att man inte heller ska gemnföra sin med andra, men det går verkligen inte när man vet att ens kommer bli skit och alla kommer tycka och prata om hur min student var tråkig och att deras var mycket bättre ;(
Hur kan man göra denna situationen bättre? Man kan man istället göra för champange frukost, tänkte kolla om det fanns någon bar I Göteborg som hade öppet tidigt på morgonen (vilket jag inte tror) och fråga polare. Heller ska man bara gå med flowet och se fram imot kvällen?
Jag kan ju börja redan att säga att vi har ingen som helst gemenskap i klassen. Vi är bara 16 st (alla är killar) eller lättare sakt vi var 16st. Många har slutat genom åren och många kommer inte skolan överhvudtaget. Vi har varit bara 7 personer på de flesta lektionerna. Så ni kan tänka er hur det ser ut.
Jag vet att studenten inte behöver bli den bästa dagen i ditt liv, även om många nämner det. Många tycker även att dagen är onödig och inte bryr sig ett skit om den. Jag själv önskar att jag var en av dem. Men det är jag inte. Alla som jag känner som har tagit studenten sa att det var en av dem bästa dagarna och de hade skit roligt, de berättar om hur dagen var och hur ledsamt det vara att ta förväl till sin klass mm. Och mina föräldrar och släktingar är också hypade över min student och kan inte sluta tjata om den. Vilket gör att jag har mer ångest över den ;(
Vi ska inte ens ha en champangefrukost. Jag trodde verkligen att vi skulle ha en, men hade inte hört något. Så jag messade snubben som jag trodde hade allt om klassen. Men skrev att vi inte skulle ha någon och att han skulle ha en med B klassen. Jag hade velat också gå på den men jag känner ingen därifrån. Finns det någon slags frukost bar i göteborg som öppnar runt 6 tiden som man kan dra ditt med några polare?
Sedan kommer utspringet. Fyfan känns som det kommer bli så pinsammt att springa ut med sin klass som knappt är mer än 10 pers. Man får väll dricka så sjukt full att man inte bryr sig.
Egentligen vill jag inte ens bry mig om studenten och göra den till en big deal. Vara en som bara går ditt för betygen och säga adjö that is it. Men det går inte när man har släkt och vänner som hade en grym student och föräldrar som har peppat detta ögonblick flera veckor innan. Jag orkar inte höra på släkten prata om hur deras studenten var medans jag själv skämms över min. Jag vet att man inte heller ska gemnföra sin med andra, men det går verkligen inte när man vet att ens kommer bli skit och alla kommer tycka och prata om hur min student var tråkig och att deras var mycket bättre ;(
Hur kan man göra denna situationen bättre? Man kan man istället göra för champange frukost, tänkte kolla om det fanns någon bar I Göteborg som hade öppet tidigt på morgonen (vilket jag inte tror) och fråga polare. Heller ska man bara gå med flowet och se fram imot kvällen?
bara för att fira att ni inte behöver plugga mer på ett tag iaf.
