Citat:
Ursprungligen postat av
snurrasnarran
Jag har tänkt sluta snusa ett bra tag nu men första dagarna är så fruktansvärt jobbiga så börjar lika snabbt igen...
Hur är det med nikotinfritt snus? Någon som gått den vägen? För mig personligen vill jag gärna tro att det inte är avsaknaden av nikotin som gör mig galen, utan den där känslan efter morgonkaffet när man stoppar in en. Blir liksom en form av rutin.
Du har helt rätt, nikotinet är bara en del av beroendet. Rutinen är en annan stor del. Många har framgångsrikt slutat med snuset och gått över till nikotinfritt snus. Då får man göra en avvägning om man tycker det är OK att "byta drog" och bibehålla utgifter och ett snuttefiltsbeteende bara för att bli av med nikotinet. Fördelen är ju att man slipper handskas med abstinensen när man slutar cold turkey, dessutom är det många som inte klarar av cold turkey. Så nikotinfritt snus har väl ett värde, det blir ju en lightversion av att sluta med snus. Prognosen säger dock att du fortsätter med detta nikotinfria substitut länge, för att sedan gå tillbaka till vanligt snus, ofta med ursäkten "äh, men jag snusar ju redan ändå".
Att börja med nikotinfritt snus var aldrig ett alternativ för mig, eftersom en stor anledning till att jag ville sluta var att jag ville sluta vara beroende av nåt. Onicosnusare blir lika stirriga om de kommer till jobbet och kommer på att de glömt dosan på hallbordet hemma. Ska man bryta sig fri från det måste man gå igenom abstinensen och känna saknaden och desperationen och lära kroppen erfarenhetsmässigt att man kan fungera utan snus, onico, tabletter, tuggummin, toapapper under läppen osv.
Det tar lite tid och är svårt (till synes oöverstigligt) i början. Men det går, och det blir lättare och lättare med tiden. Fast man måste ju vara motiverad och vilja sluta, och vi reagerar alla olika och tycker det är olika svårt.